senITel

Våra senITel-dagar 2018

Referat från 2017 hittar du här -
 ännu äldre kan du ta dig till längst ner på sidan.

 Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: C:\FrontPage Webs\Content\senitel\images\rainbolg.gif

Datum Program
2018-01-25Vi startar  med att försöka planera vårterminen.
2018-02-01Åke P ger oss del av erfarenheter i cyberrymden
2018-02-08Forts. - Årsmötet startar
2018-02-15Rolf Landolf berättar om släktforskning i allmänhet och med DNA-användning i synnerhet
2018-02-22Lite av varje 
2018-03-01Gamla telefilmer troligen
2018-03-08Om android-tjänster i Tills nya mobil kan vi få höra en del

2018-03-15Ännu höljt i dunkel
2018-03-22Något trevligt blir det nog

2018-03-29Skärtorsdag - vi har påsklov
2018-04-05Något trevligt blir det nog - och sedan är det årsmöte i Panggillet strax intill

2018-04-12Vi får besök av Teracoms Vd Åsa Sundberg 
2018-04-19Anders Rockström  kommer till oss. Ämnet blir kanske Våra IP-infrastrukturer mm
2018-04-26Vad ska vi egentligen ha Artificiell Intelligens till? Agneta Björnsjö, Accenture, berättar om några tänkbara användningsområden..

2018-05-03Vi får besök från Microsoft och tips om deras Office-program

2018-05-10Kristi him - vi är lediga
2018-05-17Trolig terminsavslutning. Troligen lunch i Himlen (högst upp i f d skatteskrapan)




Göran Olaussons intervjuer med gamla Televerkare, finns på USB-pinne.

Ett eller annat inspelat TV-program med IT-koppling

Mejla gärna fler förslag till webmaster Pelle eller programchef Åke  

Här nedan följer referat från årets avverkade torsdagsövningar. Länkar till tidigare års mötesreferat finns längst ner



2018-04-19

Tillfällig högsommar, men ändå fullt runt bordet. Den som drog folk denna vecka var Anders Rockström.f d  "senior dissident" vid Telia, om man får tro visitkortet  (stämmer rätt bra med att han vid sitt besök hos oss för 17 år sedan presenterade sig som organisationens hovnarr med uppgift att säga sanningar som kanske inte alltid stämmer med vad alla telebolagen tänker och tror).
     Anders hade nyligen gett goda råd om fibernät i Till Mayers bosamfällighet i Rönninge. Nu förmedlade han dessa råd även till oss. Dock i en lite svårare version, eftersom vår dators presentationsprogram vägrade visa det mesta av texten i hans Powerpoint-presentation.
     Tiden för DSL- och kabellösningar har börjat rinna ut, menade Anders. Lokala nät och fiber har framtiden för sig. 1995 var 2 Mbps ett gott bredband, nu erbjuder de flesta leverantörer snart Gbps.
     Den största kostnadsposten är inte sällan grävarbete för att lägga ner rör eller fiberkabel. Handlar det om åkermark kan man komma undan med ca 50 kr/m men ska man gräva upp asfalt kostar det minst tio gånger mer. Guldläge har man om kanalisation redan finns tillgänglig, så som kan vara fallet i flerfamilljshus.
     Erbjudanden om fiberdragning dyker upp i många områden. En del aktörer har metoder liknande baggböleriet med norrlandsskogarna för över hundra år sedan. Det gäller att se upp så man inte blir bunden flera decennier framåt. Och att inte binda sig för onödigt höga hastigheter. Mycket få har behov över 100 Mbps. Det som utlovas är ofta "upp till" ett tak, men även om man bara får hälften av utlovade 100  så klarar sig även famlijer med tonårsbarn på den hastigheten.
     Ska man kanske bygga nätet i egen regi. Låta samfälligheten själv ansvara för åtminstone den dyraste biten - kanalisationen. Det kan vara ett bra alternativ, ekonoomiskt sett, hävdade Anders. Det fnns subventioner, flrån jordbruksverket och från EU, men de är förenade med krav som gör att det faktiskt kan bli billigare att avstå från bidrag. Kan man undvika mellanhänder (och kanske avstå från en del valfrihet) när det gäller tjöänsteutbudet så sparar man ytterligare. Det finns fall där en mellanliggande "kommunikationsoperatör" gjort priset för bredbandstjänsten fem gånger dyrare än vid "raka rör".
     Det gäller också att se till att det blir så enkelt som möjligt. Lättservat. Helst ingen aktiv utrustning ute i nätet. Om samsfälligheten ska sköta det själva kan det behövas eldsjälar med kompetens, men det går också att anliga entreprenörer.
     Kravet på tillgång till vissa TV-kanaler har minskat - det går att se de flesta via plaly-funktioner på internet. Och för de (enstaka) som vill ha det precis som tidigare går det att lösa med en liten extra burk.
     Viktigast är kanske att se till att man/föreningen/samfälligheten har äganderätten till kanalisationen, avslutade Anders.
     Slutligen fick av ordförande Johan ett kort referat från årsmötet i vår moderorganisation Teleseniorernas Förbund. Business as usual, kan det sammanfattas som.


2018-04-12

Vårsol och säsongsrekord vad gäller deltagande denna torsdag. Så var det också celebert besök, Åsa Sundberg, tidigare kollega på Tellia, numera Vd för Teracom. Åsa sllutade i Telia 1999 men hållit sig kvar i telecom-sfären. Kom till Teracom 2008 först som styrelseordförande, numera sedan 5 årsom Vd.
     Det har hänt mycket sedan Teracom-verksamheten skildes från Telia 1992. Digitalisering. Uppbyggnad av betal-TV med Boxer. Sedermera vågen av streamiing-tjänster som Netflix, som tar kunder från Betal-TV:n. På sikt försvinner den verksamheten. Teracom har därför sett om sitt hus och koncentrerar sig nu successivt på tjänster som kräver säkerhet och tillgänglighet av väsentligt mycket högre kvalitet än vad kommersiella företag kan erbjuda, med kunder inte minst inom public service, försvar och blåljus-myndigheter.
     Teracom har sedan gammalt (från Telia-tiden) de egenskaper som behövs. Man har inte låtit konkurrensen nagga  på säkerheten. Nät med hög redundans, stor tillgänglighet över hela landet och hängiven personal. Som exempel tog Åsa upp hur väl organisationen fungerade vid sabotaget mot radiomasten i Delsjöfors för ett par år sedan. Visst blev det störningar, men arbetet med reservel, mastbilar etc löpte snabbt och effektivt i en imponerande insats där alla visste vad de hade att göra.
     Behovet av TV-överföringar med garanterad säkerhet ökar också. Boxer har sålts till ComHem (men ger intäkter till Teracom ett par år till). Man kan på sätt och vis säga att Teracom är på väg åter till den verksamhet som en gång låg hos Televerket/Telia, med uppdrag för public service och andra samhällsinstanser.
     Teracom har också radiosystemet Rakel för blåljusmyndigheter på sitt ansvar. Det har visat sig fungera bra för telefoni i krissituationer, t ex vid attacken på Drottninggatan i fjol, men det behöver bygga ut rejält för att klara bredbandig dataöverföring. Här hoppas man nu på ordentliga anslag för nya master m.m.
     Ekonomin kräver effektivisering och sådan sker, men inte på bekostnad av säkerhetsnivåerna. Och även om rörelseresultatet minskar framöver så representerar Teracom numera och framgent en så samhällsviktig verksamhet att företaget inte längre står på någon planerares säljlista.
     På en fråga om DAB-radions framtid menade Åsa att DAB i Sverige har framtiden bakom sig. Det är kört nu. Och vi ska vara glada över att FM-nätet inte avvecklas (så som sker i Norge).
     Avslutningsvis fick vi av ordförande Johan ett kort referat av Telias nyss avhållna bolagsstämma. Välordnat, enkelt, snabbt och städat. Man lämnar långtbortistan-länderna och håller sig runt Östersjön, digitaliseringen fortsätter och lönsamheten blir sisådär. Vi som har aktier kvar får 2:30 i utdelning. Mycket litet sades om teknik och om carrier-verksamheten. 



2018-03-05
Det blev rörlliga bilder med ljud även denna torsdag. Vi tittade först på en 17 år gammal animerad film, "Dawn of the Net" som  procucerats av Ericsson, eller i vart fall fanns med på DVD-skivan The Ericsson files från företagets 125-årsjubileum 2001. Filmen visade hur packet switching går till på nätet med TCP och är i princip fortfarande giltig. Man förvånas över hur mycket åtgärder och kontroller och felkorrigeringar som hinner ske på nolltid, så snabbt att tal kan överföras i realtid utan störningar. Bara det som sker från det att man kllickar på en länk på en webbsida till dess att resultatet dyker upp på skärmen tog det nära 12 minuter för filmen att beskriva, och då gled man ändå över själva internet väldigt rapsodiskt och visade mer i detalj bara vad som sker i avsändarens LAN´och i webbservern. Vo lpmstaterade att det nog behövs ordentliga gräddfiler på nätet för att man ska våga sig på att åka i självkörande bilar, även om de har G5-kontakt.
     Sedan plockade vi åter fram intervjun som Göran Olausson gjort med Torsten Larsson; vi hade fortfarande en bit kvar av den otittad. Den biten handlade delvis också om internet, visade det sig. Det var inte någon naturlag som gjort att man valde packet switching för internet, menade Torsten, det hade kunnat bli cirquit switching (här känner sig referenten frestad att lägga in ett Relling-citat, men avstår). Han pekade på hur syftet med packet switching från början varit att spara förbindelsekapacitet, men där internet snabbt kom att kräva mer och mer kapacitet (redan när intervjun gjordes för över 15 år sedan, hur detta sedan fortsatt med stormsteg vet vi ju nu). Och han framhölli att detta näts framgång i hög grad byggde på  den nåpgot märkliga omständigheten att det finansierades av statliga subventioner (i USA till att börjja med).  Det naturliga borde ha varit att även detta nät fick bära sina egna kostnader. Men det blev ju som det blev.
     Åke P visade sedan hur han enkelt sorterar inkommande E-post i sin iPhone med den E-postapp som ingår (motsvarande finns nog i Android också). Och avslutningsvis gav ordförande Johan några glimtar från föregående dags årsmöte med Tekniska Museets Vänner. Där lämnades intressant information om hur Kungliga Vetenskapsakademin väljer ut Nobelpristagare och om Gustaf Magnus Schwartz som verkade runt  sekelskiftet 1800. Uuppfinnare, frenolog, fysikprofessor vid KVA, initiativtagare och förste chef för Teknologiska Institutet, som sedermera blev KTH.
   Efter denna förmiddag samlade sig många av deltagarna för att delta i det nu 70-åriga Panggillets årsmöte som ägde rum strax intill på Tellus.


2018-03-22

Mer återblickar blev det för det dussin medlemmar som samlats denna torsdag. Jag hade hittat en film på Youtube  från 1984 med Herbert Söderström. Han var i programmet mycket tveksam till PC o minidatorer.Varför man skall ha dom, det finns ju papper o penna?
     Vi var alla mycket roade av Herberts utsikt då filmen gav svar på var vi stod 1984 och vad som syntes komma /Åke P


2018-03-15
var vi lite nostalgiska igen och tittade på ett  TV-program från 2006  (som någon lagt upp på Facebook-gruppen Televerket. tack för det)´Telefontider hette programmet som blickade bakåt och jämförde med den moderna nutiden. Men den nutiden är nu ett dussin år gammal och vi kunde konstatera att det hänt mycket på dom åren också. Vår medlem Henrik Lundin förekom flitigt i programmet.
     Avsllutningsvis tipsade Åke P om en app,m Polisens RSS, som  berättar om de färskaste brotten inom önskat geografiskt område, ifall man nu skulle vara intresserad att hålla sig uppdaterad på den lokala brottsligheten.



2018-03-08
Till Mayer har  bytt till en ny Xperia med Android 8 som har smeknamnet Oreo (undrar vad kakbagaren fick betala för det).  Den nya versionen har en hel del nyheter och Till demonstrerade en del av dem (men påminde också om sådant som fanns med redan i föregående vesion.
    
Möjligheten att ansluta sladdar blir färre och det krävdes nu en Chrome Cast för att ansluta mobilen ltrådlöst via WiFi till vår projektor, men det fungerade enkelt och bra, bara att under Inställniongar - Enhetshantering välja Casta.
     Simulktlankapaciteten har ökat och man kan nu ha en rullande video i bild samtidigt som du jobbar med andra appar, som ett litet fönster i hörnan (se bilden). Skärminställningar ändras genom att man trycker på en fri yta på startsidan och man kan även ställa in olika rutmönster för hur många ikoner man vill ha på sidan t ex 4x5 eller 4x6).
     Att samla appar i mappar går förstås bra, men samlijngsikonerna blir nu runda - ett exempel på de "kosmetiska" ändringarna. Systemmapparna ligger still nedtill på alla startskärmar. En mer substansiell nyhet är att man kan använda batterivård, som anpassar laddningstiden till den optimala (i vart fall om man laddar varje natt och har regelbundna sovvanor)..
    Under System - Om telefonen kan man beordra tester av allehanda slag. Man kan göra mängder av inställnigar, t ex ange vilka appar som ska ha autonom ltillgång till nätet för att spara data. Och i appen Chrome kan man göra genvägar på startskärmen till önskade webbsidor (via iinställningar - lägg till på startskärmen).
     Till talade även positivt om Google Maps. Han har ett antal adresser inlagda men låter mobilen själv välja aktuell position. Han kan då enkelt få fram färdvägen till önskad adress oberoende av var han befinner sig. Och han kan kanske undvika de röda bitarna av färdvägen - där är det mycket trafik. För att spara mobildata kan man med fördel ladda ner kartor i förväg och använda dem offline under färd.
     Andra appar berördes också: Ljudmätare för att kolla decibelltalet, magnifier för att använda mobilen som förstoringsglas, Vino för att ta reda på vad man dricker och vilket vin som anses bra, CCleaner för att hålla mobilen i trim och rensa bort onödigheter. Samt Postnords app Riktiga Vykort, där du själv kan välja motiv bland egna bilder, skicka från mobilen och få det levererat som ett vykort med snigelposten.
     Ja, det är ingen hejd på vad man kan använda en modern smartphone till. Vi kom inte in på det, men det lär fortfarande gå att ringa med dem också.



2018-03-01
Mitt i årets isvecka hade en tapper skara pulsat genom snön till Tellus för senITels torsdagsmöte. Vi noterade att vi nu kommit in i månaden mars, vilket dock inte avspeglade sig på termometern.
     Inledningsvis visade Åke P hur hans reptrick från förra veckan egentligen skulle se ut och nu lyckades det perfekt. Vi noterade också att årsmötet var avslutat och att resultatet var överraskningsfritt ungefär som vanligt.
     Sedan tittade vi vidare på den filmade intervjun med Torsten Larsson som vi börjat konsumera redan i höstas (17-11-30). Nu handlade det bl a om valet mellan cirquit switching och packet swítching. Både och behövs i avvaktan på digitalisering menade Televerket då det begav sig och det kretskopplade Datex-nätet specades. Införandet blev dock inte klart förrän digitaliseringen stod i farstun och stampade. Det fanns tveksamhet från staten, men  verket  krävde att  inköp skulle  ske enligt digitala specifikationer, PCM och AXE med digital gruppväljare.  Och teleområdena var  klart positiva till den ökade digitaliseringen.
     Efter omorganisationen 1976 gällde målstyrning och alltför stort fokus på kostnadsbesparingar. Det ledde, menade Torsten, till eftersatt underhåll och nätet var i dåligt skick runt 1980.  Det tog ett antal år att få fason på  spärrvärden m m.
     Torsten berättade också om pionjärarbetet med PRS-lönesystemet som tog fasta på gruppsamarbete och integraton av anläggning, drift, underhåll och - så småningom - försäljning. Och om sina måpnga engagemang i det internationella samarbetet i CEPT och ITU.
     När det gällde Internet noterade Torsten den bristande logiken i att nätet/transmissionen i hög grad var statssubventionerad i USA medan kommersiella aktörer tilläts tjäna storkovan på olika tillämpningar. Kraven på "gratis överföring" spred sig även i Europa.
     Så blev klockan 12 och det finns fortfarande en bit kvar att titta på av Göran Olaussons videointervju med Torsten Larsson. Så ämnet återkommer nog längre fram.


2018-02-22

En torsdag med litet av varje. Vi började med att slå knut på oss själva. Knep och knop. Artilleristek och pålstek. Och Åke P lyckades tre gånger inte slå knut på en repstump utan att släppa taget om ändarna.
     Vi ägnade också en stund åt att diskutera det pågående årsmötet, som nu kommit igång igen och  förväntas kunna avslutas den 25 feb. Vi var också nu på väg att äntligen få tillgång till vårt eget plusgirokonto, efter diverse turer med Nordea och Postnord (det blev klart dagen efter, meddelar nu en lättad kassör).
     Åke P gav oss en kompletterande snabbkurs i backhoppningsteknik (där han har över 50 års erfarenhet); när man ska kröka på knäna och parera när g-kraften sätter in, hur det gäller att vinkla skidorna rätt för att inte ta mark för fort och för plötsligt. Det gäller också att hålla sig på benen efter nedslaget. Inte helt olikt att landa en jumbojet enligt kommentar från auditoriet.
   
 Vi fick också se lite bilder från renoveringen av den 78 år gamla segelbåten  Princess Svanevit, en R 12:a ritad av Gustaf Estlander och byggd av Gustav Plym. Arbetet pågår i Fisksätra och beräknas bli klart 2020, inkl återställning i originalskick av mängder av intarsiaverk. Kostnad ca 20 miljoner, vill man vara med och segla kan man köpa in sig med 4 millar.
     Lite IT blev det också. Åke visade en del tips från PC-tidningen, bland annat om den reklamblockerare som ska gå att aktivera i senaste versionen av webbläsaren Chrome. Och så spekulerade vi i om  bitcoins är en valuta värd att  investera i. Den ha ju en  extremt hög volatilitet.


2018-02-15


Vår v
ärderade medlem och styrelseledamot Rolf Landolf ägnar sig även åt släktforskning, och han gav oss denna torsdag en intressant  inblick i dagens möjligheter med databaser på nätet och - inte minst - DNA-analyser som hjälpmedel. Om man vill kan´man se det som en liten ujppföljare till  senITel-projektets rapport i ämnet för 20 år sedan som fortfarande finns tillgänglig här på hemsidan.
     Släktforskandet har inte helt lämnat pappers- och microfilmsmedierna, men utförs i allt högre utsträckning i dator och på nätet. För utbyte mellan olika släktforskningsprogram och mellan olika forskare skapas gedcomfiler och som komplement finns nu också DNA-analyser.
     Vårt DNA
(DeoxyriboNucleic Acid) bär vårt genetiska arv och består av adenin, cytosin, guanin och tymin, komplexa molekyler som bygger upp våra 23 kromosompar. Länlgden på DNA-segment mäts i centiMorgan, Ju fler centiMorgan man har gemensamt med en annan individ desto starkare släktskap. Minst 10 cM  bör man ha för en säker bedömning.
     DNA-analysen kan bekräfta vad man fått fram på andra sätt. DNA-test finns av flera slag: Autosomalt DNA-test som följer både fädernet och mödernet och ger hyfsat säkre besked ca 10 generationer bakåt. Y-DNA-test som följer svärdsidan bakåt  (Y-kromosomen) och Mitrokondie-DNA-test som följer spinnsidan. Priset för att få ett test gjort varierar, men man bör räkna med minst en tusenlapp. Testet bevaras i 25 år och kan kompletteras under tiden. Företag man kan vända sig till är bl a Ancestry, MyHeritage, 23andMe och FamílyTree DNA.
     Databaser för släktforskning finns bl a hos Riksarkivet (https://sok.riksarkivet.se) vars uppgifter är gratis sedan den 1 februari i år.. Arkiv digital  har liknande tjänster med lite bättre utformning, men kostar ca 1500 per år (det går att köpa in sig på en månad också).
     Rolf gav oss tips på länkar till olika företag och program för släktforskning plus tips på llitteratur och Facebook-grupper´.Du híttar dem här.
     
2018-02-08


Ännu en
 förmiddag då vi fick roa oss själva med diverse problem och möjligheter i cyberrymden.
Först noterade vi att årsmötet gått igång och att en handfull medlemmar redan hunnit säga sitt på dagordningens fyra första punkter. Trots upprepade försök har kassörens tillgång till vårt bankkonto inte öppnats (administrativt strul), men han hoppades kunna få fram ekonomidokumenten för publicering inom kort.
     Vi drog också vidare i några av förra veckans trådar och berörde lagring av E-post. Pop3 eller IMAP? Många mappar eller låta allt ligga i inkorgen? Ange regler för sortering för inkommande E-post, på avsändare eller på ämnesinnehåll? Alla system har sina för- och nackdelar.  SL:s appar kollades in liksom Stockholms Stads P-app.
     Ett aktuellt problem: Pelles hemmadator hade (troligen efter en Windowsuppdatering) tappat bort flertalet skärmupplösningsalternativ och de två resterande var inte så bra.  Ingen annan  i församlingen hade mött samma problem, så frågan riktas härmed till en större krets.
      Vi konstaterade också att det går utmärkt att surfa med sin smartphone under pågående samtal. Bland annat.

     
2018-02-01


Blåsigt
 och slaskigt (i Stockholmstrakten åtminstone) men ett dussin deltagare hade ändå samlats för att höra vad Åke Persson hade att berätta om. Och det var lite av varje.. 
     Först fick vi lite tips om inställningar i Microsoft Office Outlook (2010) , bl a hur man under Vyinställningar kan rensa bort onödiga kolumner, ändra teckenstorlek  och  hur man sorterar mejlen efter behag. Till Mayer påminde om att men enkelt kan sortera inkomna mejl direkt i valda mappar genom att ställa upp regler. Möjligheten till bildspel på skrivbordet och  att i (bl a) Word se en lista över senast använda dokument och mappar pratade vi också om.
     MS Office 365 är program på abonnemangsbasis. Bra eller inte? I vart fall rätt så dyrt. Men det finns fortfarande möjlighet att köpa Office  till engångskostnad (just nu är det rea på www.digibit.nu  Office 2016 för 600 och Windows 10 för 500 kr).. Men man kan ju också använda Office Online som utan kostnad medger hantering i webbläsaren av Word, Excel m m i en molnbaserad lättviktsversion (har alltså inte alla funktioner, men tillräckligt många för normalt bruk). Eller tanka hem gratis Libre Office som kan samspela väl med MS Office.
     Sedan var det fillm-tajm. Sedan Åke vid besöket i Linköping före sommaren försökt landa en JAS Gripen (i simulator) hade han nu plockat fram hur detta plan kan hanteras i luften av en mer rutinerad pilot - häftiga bilder från en uppvisning i Dubai. Vi fick också se hur segelbåtar i America's Cup alltmer börjar lämna vattenytan och framöver bara ha tre spoilers i vattnet (liknar en "skräddare" på vattenytan, men går betydligt fortare, upp till 48 knop har registrerats). På flygfronten bevittnades också hur en mängd amerikanska örnar lät sig matas med fisk ombord på ett fartyg i Alaska - de blev som gråsparvar kring ett kafébord.
     Åke visade också hur man (eller i vart fall hans fru) enkelt kunde redigera ihop små videoprogram med gratisappen iMovie. (det finns säkert liknande programvaror för Android och för Windows också). Vi såg bl a hur glad vovven blir när husse kommer hem.
     Slutligen  fick vi veta hur svårt det kan vara att inte beställa fiber från Telia.
     Ordförande Johan informerade om att Pang-gillets vårkryssning ev skulle gå till Helsingfors och till därvarande telefonmuseum, troligen med avresa 16 maj och hemkomst på morgonen den 17, vilket ev borde få oss att överväga terminsavslutning i senITel den23 maj i st f den 17. Vi avvaktar på denna punkt.
     Nästa veckas program är inte klart, men det blir säkert trevligt då också. Och förhoppningsvis bättre väder.


2018-01-25


Nytt år, ny termin, nytt program.  Programmet  för våren var temat denna torsdag.  Det fanns på papperet en hel del idéer och också bara hälften av dem kan bli verklighet så kan vi se fram mot ännu en givande, varierad och trevlig säsong. Så många ytterligare uppslag kom inte fram vid detta möte, men framtiden är inte fullt så höljd i dukel som tabellen ovan påstår.
     Däremot väckte de tänkbara ämnen som diskuterades minnen och reflektioner (och en och annan rolig historia). T ex om att bränna hemliga dokument, sekretessen i IB-affären m m.
     Ett och annat aktuellt problem med datorer och skrivare  ventilerades också, och Åke P meddelade att han gärna tar emot info om problem med Windows som kanske kan finna sin lösning en senare torsdag. ´Vi fick (åter) tips om programmet Ink saver som kan spara bläck vid utskrifter och om Stockholms stads Parkerings-app (Betala P).
     Vi noterade också att kallelse gått ut till årsmötet och att mötesdokument börjat publiceras på hemsidan.  Den ekonomiska redovisningen kommer så snart vi lyckats få banken att förstå att vår kassör behöver få tillgång till föreningens konto - en sak som visat sig vara nog så marig.




Nedan kan du klicka dig fram till referaten från tidigare års torsdagsmöten. 

Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: rainbolg.gif (1315 bytes)


 20172016201520142013

2012

 2011

2010

 2009

  2008

 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 våren 99
hösten 99
våren 98
hösten 98
1997

Sidan senast reviderad 2018-01-10 Åter till  senITel:s hemsida.