Teleman minns i ljud och bild
- ur Göran Olaussons filmarkiv

Under den här rubriken har medlemmar i Panggillet och Marknadsseniorerna från mitten av 1990-talet och sedan några år tillbaka även senITel-are träffats för att se och höra videoupptagningar av samtal, som jag haft med televerkare som jag fått kontakt med under min tjänst i verket. Utöver dessa samtal har jag också visat ett urval av filmer, som  tagits tidigare före videokamerornas tid..

Visningar har genomförts vid ett eller två tillfällen nästan varje år sedan 1996 på Telemuseum, Hörsalen i Farsta, Brofestet (en lokal i Tanto-området på Södermalm) samt på Mariahissen men även på Mariehamns-båtar.

Visningar från år 2001 har skett vid följande tillfällen

Före år 2001 har flera visningar skett bl a på Telemuseum under min tid som ordförande för Panggillet.

Nedan ger jag en kort beskrivning av filmer som visats i något sammanhang.

Stockholm 25 maj 2010

Göran Olausson

	Undervisningsanstalten vid Malmskillnadasgatan, 1945-års assistentkurs Den äldsta filmen med teleanknytning gjorde jag år 1947. Den handlar om 1945 års assistentkurs, som jag tillhörde och som genomfördes på Undervisningsanstalten vid Malmskillnadsgatan inte långt från Telefontornet, som fanns kvar vid denna tidpunkt. Malmgren och Gejstam figurerar tillsammans med eleverna, som nu bestod även av ett antal flickor. Dåtidens aktuella växlar och apparater skymtar.
	Driftvärnsfilmer, femte distriktet, 1949-53 Jag blev efter genomgången kurs placerad i Gävle på distriktsbyrån i Televerkets femte distrikt. Där verkade jag mellan åren 1948 och 1965. Under åren 1949-53 fick jag i uppdrag att göra fyra inspelningar från driftvärnets övningar inom femte distriktet. Driftvärnsfilmerna visades vid kamratträffar för driftvärnsmän och den stödorganisation, rusthållet, som fanns bland de ”hemmavarande”. Man ville visa vad driftvärnsmännen sysslade med på övningarna
	Gävleområdets automatisering 1950 År 1950 automatiserades hela Gävle-området med en LME-station i Gävle och bl a två av de första större A-204-stationerna i Bomhus resp Valbo. En ca 35 minuter lång film i färg och efteråt försedd med pålagt ljud i magnetband gjordes av mig och Bertil Palmer, då förste teleassistent vid Gävle telefonstation och ansvarig för försäljningsfrågor (före teleområdesorganisationen) Filmen har visats i flera sammanhang inom distriktet, bl a för ett stort antal skolor, rotary m fl. Den skildrar arbeten som görs inför en automatisering på fältet såsom anläggning av luft- och jordkablar, inkoppling av kablar, byten av telefonapparater, husbyggen och på kontoret nummerändringar i telefokatalogen, dimensioneriong av stationer och förbindelser, ordnandet av samtalsmöjligheter för allmänheten mm.
	Falu-områdets automatisering 1961 Ytterligare en film gjordes om en områdesautomatisering. Den handlade om Falu-områdets automatisering 1961, som var en av de sista större automatiseringarna i landet. Unikt för den filmen är att den gjordes på mindre än en vecka. Upptagning från öppningsceremonien på förmiddagen kunde visas vid festbanketten på kvällen. Två utvalda chaufförer körde i ilfart och vinterväglag de 25 milen till Stockholm med filmen, där den framkallades av Kodak, som hade ordnat extra helgöppet för Televerkets räkning.
	Distriktsverkstaden i Gävle, ca 1955 Ett reportage från verksamheten vid distriktsverkstaden i Gävle gjordes på uppdrag av Toshach, senare distriktschef i Göteborg. I Gävle var han rationaliseringsingenjör för den tekniska verksamheten inom distriktet vid den här tidpunkten. Filmen visade hur man renoverar återtagna BC 330-apparater, polerar dem, byter motstånd och kondensatorer samt förser dem med en modernare, avrundad telefonlur. På verkstaden byggde man även om äldre AK 120 och 160- växlar och försåg dem med ”ryggsäcksmontagde” bestående av korskoppling och säkringar. Tyvärr har den filmen förkommit.
	Telemästerskap i skytte, Gävle 1961 Ett reportage från Telemästerskapen i teleskytte 1961 i Gävle gjordes också. Distrikts-ingenjör Ivar Larsson, samme Larsson som blev Bjurels förste chef,. var en duktig skytt och ledde allt praktiskt arbete på skjutbanorna. Hela distrikltsbyrån blev engarerad i förberedelserna och genomförandet av tävlingarna. Distriktchefen Helmer Liversten var högste ledare och prisutdelare . Billström från Telestyrelsen och distriktscheferna i Stockholm, Sundsvall och Norrköping deltog som åskådare. Jag svarade för filmandet och även för den avslutande festmiddagen i Stadshuset.
	Sven Roland Letzén Huvudintresset vid visningarna för Panggillet m fl har dock varit samtalen med telepensionärer. Den första inspelningen av det slaget gjordes i februari 1989 med ekonomidirektören Sven Roland Letzén på hans tjänsterum i Farsta. Han berättar om hur han började i Telegrafverket och den fortsatta karriären utom och inom verket. En av de första marknadsförarna av telex. Mot slutet av samtalet siar han om verkets framtid i en konkurrensutsatt situation. Avmopoliseringen var i ett slutskede och bolagisering av företaget låg inte långt bort (1993). Inspelningen blev särskilt värdefull i och med att Letzén omkom i en flygolycka några månader efter inspelningstillfället. Inspelningen visades vid flera tillfällen för nära medarbetare och bekanta till honom under de närmast följande åren, men har sedan visats flera gånger i större sammanhang.
	Ulla Eriksson, Ingrid Dahlin, Sven Lernevall, Bengt Möller Under år 1989 gjorde jag ytterligare ett antal intervjuer med arbetskamrater Ulla Eriksson berättar om sin tid vid distriktskontoret i Sundsvall och senare vid telestyrelsen där hon på sista tiden försökt lära anställda att vara tillgängliga, att ta telefonen med sig dit man går. Ingrid Dahlin kunde allt vad gällde bestämmelser för teleabonnemang och medverkade i den nya handbok för försäljningspersonal som utarbetades av en arbetsgrupp FIG, försäljningsinstruktionsgruppen, som jag ledde. Sven Lernevall berättar om flytten från Norrland till Stockholm och arbetsuppgifter där. Ett längre samtal kom att föras med Bengt Möller, göteborgaren med en pappa, som var linjemästare av gamla stammen som bjöd på sin fritid för att lösa televerksproblem. Bengt övade maskinskrivning som pojke genom att ha Televerkets stagtabeller som exempel. Bengt deltog aktivt i införandet av SOS-centraler 1950-70. Ledde arbetsgrupp med uppgift av slopa lyxtelegramtjänsten i Televerkets regi.
	Historier berättas på Telemuseum 1989 I oktober 1989 samlades ett antal pensionärer på Telemuseum för att berätta gamla televerksmionnen. Det var Robert Hallin, Malmö, J B Hansson-Tornakull, Bengt Persholm, Göran Olausson, K V Tahvanainen, Sven Lernevall, Per Tegeström . Bengt Möller och Pelle Carlson (ännu ej pensionär) . Under aftonen berättades minnen från beredskapsåren av Hallin och J B.- Det gällde att rädda Televerkets hemliga handlingar inför väntad invasion. Persholm informerade en samling äldre personer om Televerkets nya datasystem för fakturering av telefonsamtal. Tyvärr hade han kommit in i en samlingssal, där pensionärer hade möte. Jag redogjorde för hur nyårsuppvaktning hos distriktchefen i Gävle gick till. K V som hade viss insyn i hur det kunde gå till vid sessionsmöten berättade en episod när det var aktuellt att införa 7-siffriga nummer i Stockholm. Sterky tyckte att alla 7-siffriga nummer i Stockholm borde börja med siffran 7. Kvar-i-sängen Sandström, som deltog i mötet, menade att det av allmänheten eventuellt skulle kunna uppfattas som om generaldirektören ville slå en sjua innan han tog ett nummer. Sven Lernevall mindes kommunikationsministern Skoglund som inte nådde upp till talarstolen. Per Tegeström berättade om ett sjödrama med lyckligt slut och Bengt Möller om en insamling med anledning av att Billström skulle sluta i Televerket. Pelle Carlson mindes hur viktigt det är att en annons i tidningen hamnar under rätt rubrik. Annons med uppmaning att sända gratulationstelegram hör hemma på familjesidan, men inte under rubriken ”dödsfall”.
	Faktureringssystem, från hålkort till FAKT 85/90 Under hösten 1989 träffades hemma hos Åke Waldelöf ett antal personer, som deltagit och lett arbeten i utvecklingen av Televerkets faktureringssystem från hålkort före krigsåren och fortsättningen därefter fram till 1990 då FAKT 85/90 sattes i drift. Deltagarna var Bengt Persholm, Haglund, Tage Holmberg, Ingemansson (Iso), Åke Waldelöf och jag. Samtalen ger en uppfattning om hur man arbetade, problem och lösningar.
	Ivan Grundin I december 1989 gjordes en inspelning med Ivan Grundin, en av pionjärerna vid utvecklandet av koordinatväljarstationer. Hans genomgång av utvecklingen från 20-talet och framåt till A-204-stationer med s k sidvägssystem är överskådlig och mycket intressant. Episoder från utbyggnad av tidiga knutgruppsstationer i Krylbo och Borås-trakten berättar han livfullt om och han minns vilka som gjorde jobbet. Samtalsmätningen var ofta ett problem och han anlitades som expert i flera utredningar och stora klagomålsärenden bl a ett där en advokat i Malmö företrädde ett 30-tal klagande i början av 1970-talet.
	Hasse Andersson I januari 1990 samtalade jag med Hans (Hasse) Andersson, välkänd profil inom området underhåll och drift av telefonstationer. Hans erfarenhet av samma frågor utomlands ledde till att han slutade som chef för Swedtel, Televerkets utlansverksamhet. Han hade gått den långa vägen och utbildat sig till ingenjör under anställningstiden. Han var nära vän med Anders Sundblad och Torsten Larsson
	ULF-gruppen, ändrade upplåtelseformer I januari 1990 gjorde Roland Gunnarsson, Kristianstad, och jag en tillbakablick på etapper i genomförandet av slopandet av monopolet på telefonapparater och enklare tillsatsutrustningar, ULF-gruppen , som jag ledde och som bestod i övrigt av bl a Ingrid Dahlin, Stig Johansson (taxe Stig), Stig Södergren, Gävle, Sinon Jonsson och Sigfrid Johansson, Malmö samt många kontaktpersoner inom data, förråd mm
	Evert Jarnbrink och Valter Broberg samt K V Tahvanainen och Ove Steen I mars 1991 träffades vi på Telemuseum för att höra vad Evert och Valter varit med om i Televerket. Under mer än en timme berättar de om möten med televerkare och om problem som man varit med om att lösa. Jarnbrink hade gått den långa vägen till civilingenjör under anställningstiden. Broberg mindes tillverkningsproblem. Dagens nya teknik med små chips i Jarnbrinks klocka jämfördes med mekaniken i Brobergs gamla klockor, som dolde hemligheter bakom klockans skydd på baksidan. Broberg var klocksamlare.
	Anders Sundblad Under hösten 1998 besökte jag och Sven Lernevall Anders Sundblad, specialist på stationsteknik. Han började som telegrambud under skoltiden, arbetade i förråd, vidareutbildade sig till ingenjör och studerade programminnesstyrd utrustning för telegramtrafik i Frankrike, många år innan de första provstationerna med sådan teknik kom i gång i Tumba och Storängen 1968-69.
	Gunnar Stigmark I december 1999 intervjuades Gunnar Stigmark , teletjänstman i Stockholm. Han försökte lära teleabonnenterna telefonvett. Han informerade också om kommande ny teknik som skulle medge automatiskt kopplade samtal på långa avstånd, ända till Hälsingborg. Till filmerna Pyret söker plats och Hälsingborg var god dröj hade han skrivit manus¨. En färgstark personlighet, som lyckats få samma telefonnummer som födelsedatum
	Torsten Larsson Under nästan tre timmar berättar Torsten om sin uppväxt i Barkhyttan en liten by mellan Storvik och Hofors i Gästrikland. Han var mycket idrottsintresserad, fotboll och handboll. Han skadade ett öga och förlorade synen på detta. Tänkte ägna sig åt skogsproblem, men ändrade inriktning och sökte till Örebro Tekniska Gymnasium där han deltog i en ny teleteknisk utbildning med lärare från Telestyrelsen. Började sin anställning i Televerket i Gävle med praktik, flyttade snart till fjärde distriktet, blev automatingenjör och berättar sedan om den fortsatta karriären. Sedan följer en redogörelse för alla projekt som han deltagit i från början av 1960-talet. Man kan följa den tekniska utvecklingen men även organisation och arbetsmetoder. Inspelat hösten 1999.
	K V Tahvanainen Han började på 1943 års assistentkurs, men blev på grund av kriget och den tekniska utvecklingen inte klar med sin utbildning förrän på våren 1948. Under tiden fram till 1948 hade han också tjänstgjort på Radiocentralen där telegram utväxlades via radioförbindelser med fjärran länder. 1948 placerades han på Kungsgatan 8 för att tjänstgöra som tekniker och svara för anslutning av förbindelser för rundradioverksamheten, arbetade bl a tillsammans med den kände Kjell Stensson. PR blev hans stora insats, med placering på Ekonomibyrån och arbetade då under ”Kvar i Sängen-Sandström” som chef. Inspelat hösten 2002.
	Inger Klefbohm Inger började efter genomgången assistentkurs vid distriktsbyrån i Sundsvall och handlade kundrelaterade ärenden, berättar om hur det var att som kvinna vikariera som telekommis-sarie. Flyttade till Stockholm och blev placerad på Försvarsbyrån. Kom sedan till Telefonbyrån i Stockholm och därefter till Centralförvaltningen i Farsta. Hon kom att arbeta med många besvärliga uppgifter, samtalsmätningsklagomål, abonnemang i fritidshus och policyfrågor i allmänhet, allmänna villkor för teleabonnemang. Inspelat hösten 2002.
	senITel Spridda bilder från tiden före senITels bildande, information om IT till Marknadsseniorerna 1996 i Haninge, studiegruppen på Telemuseum 1996-98 under ledning av Ragnar Thorell samt överlämnandet av gruppens slutrapport till Televerket vid Panggillets 50-års jubileum hösten 1998.
	Telemuseum som försvinner Telemuseum hade redan börjat nedmonteras när jag och K V Tahvanainen år 2004 gjorde ett reportage om museets verksamhet, dess presentation av telegrafens utveckling, telefonens och senare radions.
	Panggillet 50 år Reportage från Panggillets 50-årsfirande bland teleutrustningar i Telemuseum hösten 1998
	Panggillet 1992-2008 Reportage från möten och utfärder som Panggillet gjort.
	Övergång till gemensam Tele/TV-räkning år 1969 Samtal med Åke Waldelöf i dec 1989, där han ger bakgrund samt berättar om problem vid genomförandet. Gamla protkoll och beslut genomgås.
	Överföring av mottagaravgiften från Televerket till Radiotjänst i Kiruna Bakgrund till den gemensamma Tele/TV-räkningen samt överväganden inför överflyttningen av ansvaret för mottagaravgifterna till det nya Radiotjänst i Kiruna. Bilder från Radiotjänst, handläggning av mottagaravgift i TAD-systemet. reportage från kontrollverksamheten med pejlutrustning samt avslutningsfest på van det Notska-palatset i Stockholm i dec 1989.Speltid ca 2 timmar
	Samtal med Tony Hagström, På våren 2009 gjorde jag en inspelning hemma hos Hagström, 16 år efter bolagiseringen av Televerket den 1 juli 1993. Några viktiga händelser under hans tid som generaldirektör berörs, Samtalet är inramat i ett reportage som jag gjorde 1993 på Telemuseum i samband med att Televerket firade sitt 140 årsjubileum, men samma dag som regeringen beslöt att Televerket skulle bli bolag från 1 juli samma år.