senITel

Vad vi gjorde på Telemuseum 2001

Den 13 december
på själva Lucia-dagen hade vi årets sista senITel-möte på Telemuseum, och då hölls samtidigt årets sista styrelsemöte inför öppen ridå. Den viktigare delen av dagens övningar bestod i att dricka kaffe och glögg samt äta pepparkakor och lussekatter. Det klarades med glans och utan alla formaliteter. Svårare blev det när vi kom till styrelsemötet. Bland annat följande frågor uppstod och besvarades, i vissa fall dock efter en hel del diskussion:
1. Ska vi ha något årsmötet 2002? Svar tämligen enigt ja.
2. Ska vi hålla mötet på nätet? Svar övervägande ja, sedan det konstaterats att det är vad stadgarna rekommenderar.
3. Ska vi använda epostlista (coollist), vanlig epost eller KOM2000? Något alldeles givet svar gavs inte, styrelsen får i uppdrag att närmare sondera för och emot och sedan fatta vist beslut innan kallelsen går ut.

Slur för i år, tack för i år!


Den 6 december
Andrea 011206.jpg (43163 bytes)hade vi fått avstå från att träffas i två veckor. Så var det också en stor och förväntansfull skara som satt på plats redan 20 minuter i förväg.
Ämnet för dagen bidrig säkert till det stora intresset: Virus och brandväggar och sånt. Och jag tror inte att någon blev besviken. Andrea Boström (bilden t v) från Skanova berättade om sitt jobb på Teias "abuse"-grupp, 10 personer som har fullt upp med att ta emot klagomål på sina kunder. För det finns hos alla operatörer internetkunder som ägnar sig åt m e m olaglig verksamhet på nätet - från spam, mailbombning och elaka texter i gästböcker till mer allvarliga saker som dataintrång, stöld av lösenord och liknande.
Nästan alla sådana här tilltag går att spåra till avsändardatorn och det är vad abuse-gruppen gör när man får in rapporter om ofog. Och Andrea lärde oss hur man via "egenskaper" hos ett inkommet mejl kan få information om vilken server som det ursprungligen kommer från: de fakta som behövs är uppgift om ipadress, datum, klockslag och tidzon. Sedan kan operatören i sina loggfiler "spåra samtalet".
Ibland kan man behöva hjälp för att veta vilken operatör man ska vända sig till. Då finns det register över ip-adressområden att söka på följande ställen.

http://ripe.net/cgi-bin/whois   (Europa, Mellanöstern, delar av Afrika)
http://www.arin.net/whois/index.html (Amerika, Karibien, delar av Afrika)
http://apnic.net (Asien)

Sedan sickar man en anmälan till postmaster eller abuse på domänen som eländet kommit från. Ytterligare hjälp kan man få på www.spamcop.net om man inte vet hur man ska få fram information om det aktuella mejlet. Hur man undviker att få oönskad e-post kan man läsa på www.bitos.org (läs "spamhunden").

Se där, det blev ju ett litet länklager mitt i torsdagsreferatet.

Om trojaner och maskar berättade Andrea också och vi förstod att ämnet är stort och komplext, så Andrea  har en stående inbjudan att komma igen till våren. Att det går att manipulera andras datorer över nätet fick vi ändå klart för oss, i vart fall om man är tonåring och dataintresserad.

Om man har en brandvägg måste man förstås ställa in den så att "lagom" mycket slinker igenom och resten spärras. Kolla inställningar och brandväggslogg, uppmanades vi det visade sig hos undertecknad vara ett dokument på 138 fullskrivna A4-sidor (som förmodligen växer snabbare än jag hinner kolla av den), så brandväggen gör nog en del nytta.

Fullsatt långt före start.TM 011206.jpg (21953 bytes)


Den 22 november
var det då dags att skriva ut bilder från datorn på vår eminenta fotoskrivare med 7 olika färger på bläcket, dessutom med nyfyllda färgpatroner. Vi utgick från "färdiga" bilder - annars är det ju mycket som kan göras innan det är aktuellt med utskrift genom bildbehandling i Photoshop, PaintShopPro eller annat program.
Kurt Åberg gick igenom och visade på en lång rad olika inställningsmöjligheter som finns. Han startade PaintShopPro och öppnade bilden därifrån och begärde sedan utskrift (File/Print). Innan man sen klickar på OK så gäller det att gå till Egenskaper (Print Properties) och ställa in
- papperstyp (vanligt, matt foto, blankt foto m m)
- om det ska vara färg eller svartvitt (color/black)
- om man ska nyttja Auto-inställningar, Enhanced eller Custom. Kurts erfarenhet var att Auto gick förträffligt, möjligen kan Enhanced vara på sin plats ibland för att kunna göra vissa val.

Vi provade att skriva ut samma bild på olika papper. Epsons tjocka fotopapper (8-10 kr) gav utmärkt resultat både på blankt och på matt version (dock lite skillnad i färgkaraktär). Fullmarks papper (4 kr) som skulle gå att använda båda sidor på (blankt på ena, matt på andra) gav dåligt resultat på den blanka sidan och uselt (men möjligen konstnärligt) resultat på den matta - färgen rann. Kodaks (halv)blanka papper som köpts på rea (2 kr) gav riktigt hyggligt resultat.   Tidigare testat tunt fotopapper för matta bilder (2 kr) har gett bra resultat. Vanligt skrivmaskinspapper (m e m gratis) blir heller inte så tokigt, faktiskt.

Vi kunde alltså konstatera att valet av papper är viktigt. Och att det tar en stund att skriva ut en A4 med hög upplösning. Samt att sneda linjer i elektronisk bild har en tendens att se "digitala" ut.

Kanske kommer det en lathund för utskrifter av foton på bildmakarsidan så småningom.


Den 15 november
ägnade vi åt att lära oss scanna bilder i vår nya bildläsare. Vi följde lathunden som det finns en länk till på bildmakarsidan och det gick riktigt bra, både med pappersbilder, negativ i svart/vitt och färg och diabilder. Sen publicerade vi alla bilderna i ett litet word-dokument-fotoalbum. Som extra bonus gick vi igenom hur man bränner över bilderna (eller vilka filer som helst) från hårddisken till en CD.  Det gick också bra. Däremot misslyckades även denna torsdag försöken att få ut vår gamla Dell-dator på bredbandsnätet, det är nåt med nätverkskortet som inte är bra.
Bildmakeriet fortsätter nästa torsdag med utskrift av bilder på olika papperskvaliteter och sånt.

En ny medlem kunde vi hälsa välkommen, kolla här.


Den 8 november
var salen fullsatt igen. Bo Magnusson lockade många besökare, som fick sig till livs en trevlig påminnelse om de landmobila telekommunikationernas historia, från den första "radiobussen" 1901 med Marconi på taket, via mobiltelefonins och mobilradions olika faser fram till dagens GPRS och morgondagens 3G. I dag har 7 av 10 svenskar (oavsett ålder) mobiltelefon, totalt ca 6 miljoner!
Bo m 6 011108.jpg (31351 bytes)Därmed har vi attityd- och beteendemässigt tagit steget från fast telefon till mobil telefon. Nu står en minst lika stor utmaning i farstun: att ta motsvarande steg för datatrafik och multimedia från  stationär kontors- och hemmiljö till mobil "på-fickan"-miljö. Det tar tid och det kostar pengar - 3G-nätet i Sverige kommer att kräva investeringar runt 100 miljarder - förutsatt att operatörerna samutnyttjar det. I många länder har man också fått betala oerhörda summor för licenserna - något som aktivt medverkat till den försämrade ekonomin för världens telemarknad, hävdade Bo.
Efter fika visade Bo oss runt på Telemuseums utställning mobileN, bland terminalutrustningar av olika ålder, vikt och omfång och bland gamla annonser m m som visade hur striden mellan Televerket och Comviq såg ut för 15 - 20 år sedan.


Den 1 november
blev vi inte fullt så filosofiska som vi hade räknat med. Vår tilltänkta gäst hade nämligen råkat ut för ett datahaveri med sitt föreläsningsmaterial dagen innan och ville därför skjuta engagemanget framåt i tiden. Måhända blir det i december.
I stället improviserade vi fram ett litet diverseprogram med diskussion och visning av den nyinstallerade brandväggen m m. Ragnar Thorell gav oss också en påminnelse om hur mycket intressant det finns att göra på musik- och ljudfronten och efterlyste medansvariga för att få igång den planerade ljudcirkeln - han kommer att gå ut via eposten också i ärendet.


Den 25 oktober
(Referat: Neve)

Peter Strömbäck Teracom gav oss nyttig information om Digital TV. Statistiken för det svenska TV-tittandet visar att vi använder 145 min/dan åt TV (mobiltfn bara 7min/dag). 94% av av TV-publiken ser på svensk TV (SVT och TV4 tar hela 75% av publiken).Av sveriges 4 milj hushåll har 23%  sattelit TV, 42% kabel TV och 35% kan bara ta emot marksänd TV. Detta är således målgruppen för digital TV.

Teracom anser med ledning av tittarstatistiken  att 5 nät med totalt 24 kanaler för närvarande är optimalt.

Tyngsta motiv för digital TV är lägre distributionskostnader när väl den rätt tunga investeringen som man nu brottas med, klarats av. På sikt bör således utbud och kvalitet få större del av licenspengarna!

Övriga skäl för digital TV är: Bättre bild ( inga störningar typ skuggor pga signalreflexer) och ljudkvalitet. Jämfört med sattelit-TV som ju även den kan vara digital eller analog ger marksändning möjlighet till lokala aktörer. Vidare ger digital TV interaktiva möjligheter genom att mottagaren ansluts till telefonlinje och fungerar som en PC med modem.

För den som bara vill ”glo” på sin TV som förut men njuta av  bättre bild och ljud kommer dock att  finnas en minibox utan de interaktiva faciliteterna.

Förslag föreligger att ”släcka” det analoga TV nätet 2007?

Mer fakta kring digital TV finns på:

www.digitaltv.nu

www.digitalforum.nu

www.boxer.se

Tilläggas kan att på morgonkulan försågs vår nya PC med antivirusprogram och brandvägg, båda av den kostnadsfria version som följer med PC för Allas CD-ROM. Dessutom har det interna modemet nu flyttats till nya PC:n där det visar sig fungera mycket bättre än i den gamla Dellen.


seniorsurf 011018.jpg (25409 bytes)Den 18 oktober
hade vi vår SeniorSurf för eftersläntare, 2 dagar efter motsvarande övning på landets alla bibliotek. Det visade sig vara en bra satsning, det kom en hel del besökare och surfade vid våra datorer och ställde frågor om olika program osv osv. Första kunden kom redan en timme före museets officiella öppningstid.
Ingemar Nevelius, som stått för planering och marknadsföring av det hela, berättade kortfattat om Internet för besökarna i ett par omgångar och sedan gick båda Macar och PC:ar varma. Som synes.

 

 


Den 11 oktober
Berne o kurvan 011011.jpg (22721 bytes)Festligt och fullspikat var det när Berne Landgren gästade senITel denna torsdag. T o m långväga medlemmar från såväl Paris som Nyköping hade infunnit sig (se bilderna nedan).

Berne talade med sedvanlig entusiasm och övertygelse om IT-bubblan som brast, om framtiden som ändå finns och om Telias utförsäljningar.

Så här såg det ut: Kurvan på väggen visar hur IT till synes gått upp som en sol och ner som en pannkaka, men med ett bredare perspektiv ser man att "liket lever" - efter raset  kommer en fortsättning med tillväxt. Puckeln skapades av en bl a medial upphaussning med överinvesteringar som följd. Nu återställs nivån på ett sätt som smärtar många aktieägare. Och tillväxten återupptas i mer realistisk takt: T ex ökar näthandeln i år med 45 % till ca 8 miljarder, och 3 av 4 företag uppger att deras näthandel nu ger vinst.

Den positiva utvecklingen fortsätter. Moor's lag (dubblering var 18:e månad) gäller även framgent, bl a i fråga om prestanda/pris-utvecklingen för mikrokomponenter. Redan med dagens teknik kan vi, hävdade Berne, inom fem år göra 10 GHz-datorer och med ny teknik ("DNA-kretsar" som tillverkas biologiskt i provrör) kan man nå mycket längre.

Tjänster och utrustning på nätet, inte minst mobila tillämpningar, kommer att förnyas och växa, men det är än så länge lite av hönan och ägget-problematiken: för att det ska löna sig att producera tjänster måste konsumentprodukterna finnas framme, och för att dom ska vara säljbara  krävs ett rikt tjänsteutbud. Men det kommer, sa Berne. Redan i dag har 10 % av Sveriges hushåll bredband. De 10 minuter/dag vi nu nyttjar mobilen växer inom 10 år till minst en timme. Japanska ungdomar visar vägen (här mumlades en liten gnutta misstro i den f ö andäktigt lyssnande församlingen).

Att Telia gör sig av med många verksamheter hänger enligt Berne samman med det som Ronald Coase skrev redan 1937 (och fick nobelpris för på 90-talet) om "The nature of a firm". Han lanserade där tanken att "transaktionskostnaden" i mänsklig interaktivitet var en viktig drivkraft bakom skapandet av stora företag - det blev billigare och effektivare om man lät egna anställda kommunicera och interagera i produktionen. I dagens högkommunikativa samhälle sparar man inte lika mycket på att samverka inom en stor hierarki och därför delar man upp sig på fler företag som samspelar i olika nätverksorganisationer och koncentrerar det egna företaget på vad det är världsbäst på. Det ger - förhoppningsvis - bättre utdelning.

Detta osedvanligt långa referat från en senITel-torsdag bör tolkas som att det var en ovanligt intressant förmiddag. Här kommer nu bilderna på våra långväga gäster.

Bengt M small 011011.jpg (10208 bytes) Birgitta M small 011011.jpg (46079 bytes) Ruben N small 011011.jpg (13368 bytes)

Bengt Möller, Nyköping

med hustru Birgitta Ruben Näslund, fransos

Den 4 oktober
Trial and success! I dag fick vi igång ljudet i nya datorn, fick det nya nätverkskortet att funka OK, löste en del småproblem och - hör och häpna - lyckades ansluta datorn till bredbandsnätet på Telemuseum! (OK då, Anders på museet hjälpte oss med det sista, Tack Anders). Så nu kanske vi kan börja köra videokonferenser med medlemmar i förskingringen.

I övrigt pratade vi om diverse bekymmer och gick igenom KOM2000. Till de som försökt komma in men inte lyckats kommer här en nödlösning: Registrera er med den id och det lösenord ni vill. När det funkar så meddela WebMaster vad kontot ni öppnat heter så kan jag se till att det kontot får tillträde till vårt slutna forum.

Nu har vi FrontPage Express på CD om någon vill låna och installera./01-10-04


Den 27 september
Själva mötestiden gick huvudsakligen åt till att diskutera höstprogrammet, att gå igenom vilka program som - hittills - lagts in i nya datorn samt åt en del frågor och svar (bl a hur man lägger in fler epostadresser i sin Outlook Express). Men timmarna före och efter hann de tappraste också med att installera nätverkskort (som dock hade något fel på drivrutinen, mer jobb alltså) och att flytta över scanner och skrivare från gamla till nya datorn (även här något som inte blev helt bra, men båda prylarna fungerar som dom ska) samt att installera drivrutiner till moderkortets ljud-del (det gick bra, men det blev inget ljud!). Tänk att det aldrig blir rätt från början.

På hemvägen gick eftersläntarna in till stan och passade då på att beskåda kulturen utefter strandvägen - skulpturer av Botero. Här ett smakprov på hans mulliga madamer:

Botero4 010927.jpg (28750 bytes)

Och vid Raoul Wallenbergmonumentet mötte vi J-Å Kark, men honom får ni ingen bild på.


Den 20 september
Nu var vi fler igen, men fortfarande lika tappra. En del program installerades i nya datorn (men mycket återstår att göra, t ex nästa torsdag) och Thomas gick igenom Macarna inför SeniorSurfen.

Mellan 10 och 12 pratade vi om både det ena och det andra, inte minst då vad vi ska försöka åstadkomma för intressant på de kommande torsdagarna. Vi ser fram mot några intressanta besök från Telia, måhända några intressanta besök utanför Telemuseum också. Och ett antal torsdagar som ägnas åt hårdvara och program, åt bildmakeri, åt säkerhet (virus och brandväggar), åt hembränning (CD) och konferenssystem etc.
Redan nu startar Sven-Ingvar processen med att låta medlemmarna välja form för nästa årsmöte - KOM2000, e-postlistan eller annat?

För SeniorSurfen enades vi (och Telemuseum) om att köra ett uppsamlingsheat två dagar efter den stora Surfdagen. De som inte kom åt på biblioteken den 16 och de som vill köra på Mac har chansen hos oss den 18 oktober. Något som vi får se till att informera biblioteken om.

Vi beslöt också att Sven-Ingvar kontaktar Telia ang kontaktperson för pensionärer när nu Hans-Eric Ekelund låter sig pensioneras.


Den 13 september
En relativt liten men tapper skara hade letat sig ut på det delvis avspärrade Djurgården till Telemuseum. Nästan mot förmodan lyckades vi genomföra den planerade partitioneringen av vår hårddisk. Vi lärde oss en del på kuppen, men undrar fortfarande över skillnaden mellan primär och utökad partition, liksom över innebörden av aktiv partition. Nu tror datorn att den har fyra hårddiskar, som vi tänker använda så här: C - Windows (2G), D - Program i övrigt (10G), E - ljud- och bildcirklarnas verksamhet(20G), F - Övrigt, diverse (8G). G heter nu CD-romspelaren och H (som i hembränt) heter CD-brännaren.
Windows har återinstallerats med framgång. Återstår att installera en rad andra program och scanner och skrivare och nätverk och Internet och ....

F ö rapporterades om den minskade återbäringen från SeniorNet, vi får nu bara 50% av medlemsavgiften i retur, och för dubbelanslutna medlemmar blir det bara 25%. 

Efter samspråk med Lars Johannesson på museet kommer Neve att verka för att vi i årets SeniorSurf inkluderar Telemuseum (liksom i fjol) men att det också annonseras ordentligt så vi får lite kunder att ta hand om den 16 oktober (till skillnad från i fjol).till sidans början


Och här kommer lite noteringar från vårens övningar:

Den 17 maj
kom att bli en stor dag i senITels historia. Vi lyckades denna sista dag före vårt sommarlov sätta ihop vår nya dator utan några nervsammanbrott och med bara några smärre tekniska incidenter. Hur det gick  kan du studera på en egen byggbildsida (den tar en stund att ladda in, men det får du stå ut med).
Bildmakarna höll till i en annan hörna av samma lokal och där drog man igång nya skrivaren och blev förtjusta över hur bra den och scannern fungerade (anslutna till den gamla Dell-datorn än så länge). Mer om detta på bildmakarnas egen sida.


Den 10 maj
Rockström 010510.jpg (12681 bytes)kom Anders Rockström från Skanovas S-lab (organisationens hovnarr med uppgift att säga sanningar som kanske inte alltid stämmer med vad alla telebolagen tänker och tror). Han gav en fantasieggande redovisning av hur mycket av det vi vant oss vid att tro om telenätet och utvecklingen kanske faktiskt är - eller med åren blivit - alldeles fel. Och fick oss att tro på de alternativ han i stället, med hjälp av ett suveränt bildspel, målade upp för oss.

De av oss som på eftermiddagen bevistade Telias bolagsstämma fick klart för oss att det mesta Telia gör är rätt och bra och riktigt, men intrycken från förmiddagen ville ändå inte riktigt förklinga.

Innan vi stängde för lunch hann vi också testa vår nya scanner lite, bl a genom att skanna in ett 6x6-negativ från Teleskolan med Lavenius och Einarsson. Verkade lovande. Fortsättning följer.till sidans början


 

Den 3 maj
var vi ett 20-tal som lyssnade till Kenneth Lärka och Joakim Celius från Skribo Font (Thulegatan 44). De berättade om sitt företag och om för- och nackdelar med att bygga dator själv.  Man säljer det mesta i hårdvaruväg vad gäller PC (inte Mac) och sätter vid behov ihop det till en dator åt köparen för 480 kr extra. Gratis "livstidssupport" ingår på den dator man köper - kanske dock inte alldeles solklart vad som ingår i supporten. Företaget har klassats som bästa återförsäljare av MaxiData, och våra gäster gav inte anledning att tro något annat.

Skribo Font finns också i 10-talet större städer i landet förutom Stockholm, har ett 60-tal anställda och en 12-årig historia. Webbadressen är www.skribofont.se och våra gäster kan du nå på epost med kenneth.larka@skribofont.se resp joakim.celius@skribofont.se

Vi hann också med ett kort styrelsemöte, där det beslöts om inköp av datordelar för egen hopmontering (konstigt nog blev det inte Skribo Font utan en annan leverantör, som gav aningen bättre pris). Med 26 investerare förutom klubbkassan får vi också råd att köpa en bra skrivare för fotoutskrifter (reapris just nu).

Joakim och Kenneth kan beskådas här nedanför. Dessutom var Kjell Palmqvist med för första gången. Hur han ser ut kan du kolla om du klickar här.

Jocke 010503.jpg (17096 bytes)Kenneth 010503.jpg (17315 bytes)till sidans början


Den 19 april
kom det rätt många trots att programmet för dagen var tämligen diffust.  Vi konstaterade först att vår fungerande PC nu även hade fungerande USB-portar genom att köra en USB-ansluten webbkamera. Det gick bra, men datorn hade lite svårt att hänga med - 133 MHz är uppenbarligen i minsta laget. Vår icke fungerande PC har nu bevisat att den fungerar även i Bofills båge - det är uppenbarligen bara på Telemuseum den vägrar att starta.
Vi diskuterade också det rådande investeringsläget. Vi kan räkna med att ha tillgång till ca 12000 kr för inköp, varav hälften från klubbkassan och hälften från "sponsorer" bland oss själva som ställer upp med 300 kr på man.
Vi var överens om att den studie som skett betr scanners borde leda till ett köp och att priset, drygt 3000 kr var acceptabelt. Kurt Åberg går vidare och slutför sitt uppdrag.
Scannern kan säkert med framgång köras på vår befintliga PC, men för att också kunna ha en CD-brännare behöver vi en lite snabbare PC med mer minne. Efter studium av marknadspriserna för begagnade datorer fastnade vi för att PC plus brännare borde få kosta 8000 kr tillsammans. Då borde det gå att få en tillräckligt modern dator - även om vi förstås inser att vad vi än köper kommer vi att tycka att det är tämligen skruttigt om ett år eller så. Sven-Olof Hultquist fick mandat att leta rätt på lämplig utrustning och verkställa inköp (han får givetvis ta hjälp av andra medlemmar). Huruvida detta köpbeslut var helt stadgeenligt stod nog inte alldeles klar, men vi tog risken.
Pengar som blir över behöver vi antagligen för att köpa till RAM-minne. Men vi ska också så snart som möjligt försöka investera i en bättre skrivare, för vi misstänker att den vi har inte ger tillräckligt bra utskrift av fotografiska bilder. För dagen gav den inte bra utskrifter av nånting (bläckpatronen hade geggat ihop).
Efter lunch var det bildmakeridags.


Den 5 april
var de flesta ute och slog runt med Panggillet, men en liten tapper skara kämpade på Telemuseum med att formatera om hårddiskar och få igång datorer. Framgången var blandad. Vår fungerande Dell-dator blev från grunden försedd med ny mjukvara och fungerar fortfarande bra - nu även med USB-portarna körbara. Bengt Nilssons medhavda bärbara lyckades vi formatera om hårddisken på - men inte mata med några nya program. Soprumsdatorn trivdes inte riktigt med sin nyekiperade gamla hårddisk och vägrade dra igång Windows. Men något lärde vi oss. Och försöken fortsätter.
Vi som var där bestämde självsvåldigt att Neve skulle gå ut med en förfrågan om vilka som är beredda att sätta 300 kr i en hårdvaruförnyelsefond för senITel. Det behövs ett 20-tal riskvilliga investerare för att vi ska kunna göra de satsningar som diskuterats i modernare (men inte ny) PC, CD-brännare och en bra scanner med möjlighet till negativscanning. Klubben ställer upp med rätt mycket ur klubbkassan, men vi tycker inte det är rätt och riktigt att begära mer därifrån, utan hoppas tillräckligt många vill vara med som "delägare" (och nyttjare, givetvis).


Den 29 mars
lyckades vi få tiden att gå trots att inget program egentligen fanns. Bland annat kunde noteras:
- att antalet utrikesplacerade medlemmar ökat med 100 %
- att andelen kvinnliga medlemmar också ökar
- att vi nu fått igång rutiner för bevakning av vilka som går i pension från Telia-koncernen - månadsvisa rapporter kommer till oss över nätet och redan nu föreligger en retroaktiv rapport avseende den gångna delen av millenniet - 7 sidor med namn och adresser. Nu gäller det att bestämma hur vi ska kontakta berörda.
- att vår soprumsdators hårddisk nu är rensad och fått Win98 installerad. Nu gäller det att placera den åter i sin egen burk och hoppas att den fungerar där.
- att vår fungerande Dell-dator inte mått alldeles bra av försöken att få igång USB-portarna. Försök att formatera om hårddisken och installera Win98 planeras ske nästa torsdag.
- att bildmakarna träffades efter lunch, tyvärr något reducerade pga krock med SeniorNet Swedens årsmöte.
- att nyssnämnda årsmöte godkände flertalet av de förslag senITel motionerat om. Dock blev det tummen ner för förslaget om "riksklubb" för de klubblösa. Och hur det går med kravet att "återbäringen" till klubbarna bestäms av årsmötet återstår att se; hela stadgefrågan bordlades för återremiss till nya styrelsen.till sidans början


Den 22 mars
berättade Neve (Ingemar Nevelius, om någon inte vet) om sitt projekt att bygga egen dator. Byggandet var den mindre biten, planeringen och funderandet den större. Som dessa vedermödor beskrivs väl i särskild redogörelse på vår Webbplats går vi inte närmare in på ämnet här. Birgitta AlthénTilläggas kan dock att det verkar vara väl använd tid att studera en del av de länkar som Neve tipsar om, t ex Toms Hardware och The Buyers Guide. Och att Neve är både kulturell och teknikfreak, som lyckas att med samma glöd leda livsåskådningsbrevlådan på SeniorNet och de goda råden om vilket chipset ditt nästa moderkort bör innehålla.
Premiärbesök hade vi också av vår medlem Birgitta Althén (bilden, klicka för större format), varigenom den kvinnliga representationen ökade med sådär 50%.


Den 15 mars
fick vi en inblick i Telemuseums framtid Johannesson utanför Ericsson-rummetoch de upprepade försök som skett att integrera museets förnyelse i större sammanhang. Museichefen Lars Johannesson berättade och visade oss runt.
Sedan staten för några år sedan tackat nej till en jättesatsning på ett stort Science Center som ett femtontal av landets viktigaste företag ställde sig bakom har Telia och Ericsson nu gemensamma planer på en förnyelse av Telemuseum i en egen stiftelse på 50/50-basis.
Första steget i förnyelsen är i full gång, en stor del av bottenvångingen har tömts och där byggs nu en historiskt rapsodi över Telekom i Sverige plus en stor utställning om mobiltelefonins forntid, nutid och framtid. Mobiltelefonin i Sverige når 50-årsåldern i dessa dagar. Och Ericsson fyller 125 och inför det jubileet byggs en del av Lars Magnus verkstad upp utanför Ericssons minnesrum, vars exteriör också putsas till tidsenlig miljö, se bilden där stenläggning på "trottoaren" pågår.
Senare byggs framtidens hem (och dess mångsidiga telekomtillämpningar) upp - klart i höst. Och så småningom blir också resten av museet förnyat. Ett telekom-science-center vid anslutningen till Teknorama, flyttade kontorslokaler, ökade möjligheter till konferenser och förtäring, mycket mera plats för tillfälliga utställningar.
Var senITel ska ha sina samkväm när den tiden kommer är ännu oklart, men målsättningen är förstås att allt bara ska bli bättre.
Hur nu pågående byggnation framskrider kan beskådas via en webbkamera på adress www.mobile.telemuseum.se .

På eftermiddagen roade sig bildmakarna - det kan du läsa om på annan plats.till sidans början


Den 8 mars
uppmärksammade vi som sig bör Internetionella Kvinnodagen och förberedde en motion till Panggillet om intagning av åtminstone senITels kvinnliga medlemmar (vilka dock föreföll måttligt roade av denna utsikt).

Alla verkade förhållandevis nöjda med det sätt på vilket årsmötet på nätet denna gång fungerat. Formerna ses dock över något till nästa år, bl a så att frågor från auditoriet blir snabbt besvarade.

Sven-Ingvar körde ett styrelsemöte med konstituering och sånt  och det gick galant (genomgående oförändrad rollbesättning i ledningsgruppen) . Föreningen har nu blivit erkänd av myndighetssverige och tilldelats org-nr 802410-2488.

Vi pratade också om de fortsatta torsdagsövningarna och lade näst sista handen vid den tänkta klubbmotionen till SeniorNets årsmöte (den måste in inom en vecka). Nya styrelsen fick i uppdrag att slutföra och inge vad det nu kunde bli.

Och så beslöt vi att ge Kurt Åberg mandat att köpa en USB-anslutningsbara scanner för klubbens behov.

Slutligen demades den musikpedagogiska CDROM som genom Bengt Lindstrands förmedling kan inköpas till halva priset (100 kr) av hugade musikanter.


Den 1 mars
var mitt i sportlovsveckan, så då tog vi ledigt.till sidans början


Den 22 februari
fick vi en redovisning av den nationella delen av Telias nätsäljeri. Allan Forsling och Rolf Åstrandh från Skanova. Detta bolag i Telia-koncernen har medvetet en egen profil, eftersom man är neutral leverantör av nät och tjänster till såväl andra bolag i Telia som till andra teleoperatörer och service providers (dvs såna som vill sälja telekom utan att ha eget nät). De svårigheter man har är av klassisk natur: svårt hinna med och svara upp mot efterfrågan. Men snart blir man först i norra Europa med IPnät av version 6, och då ska det åtminstone inte vara ont om ip-adresser längre.
Tyvärr hade referenten inte möjlighet att stanna så länge denna dag, varför fortsatt text får ersättas med några bilder. Klicka så blir dom större.

allan forsling 010222.jpg (12455 bytes) skanova-rolf 010222.jpg (21701 bytes) muffinsrolf 010222.jpg (27267 bytes) Helmer010222.jpg (17112 bytes)
Allan och Rolf presenterar Skanova och fikapratar Premiärgäst: Helmer

På eftermiddagen fortsatte (antar jag) bildmakarna med att under Ragnars ledning sätta sig in i Photoshops mysterier. till sidans början


Den 15 februariLars-Erik Åberg, klicka för större bild
hade vi celebert besök av Lars-Erik Åberg från Telia International Carrier. Synen på internationell trafik och egna förbindelser i främmande land har på ett fåtal år förändrats radikalt. Lars-Erik beskrev på ett övertygande sätt hur Telia genom att vara "aggressive, but not stupid" (på den internationella carrier-marknaden alltså) nu hade etablerat sig som en av Europas största rörläggare. Man äger ett fibernät från Californien till Kaukasus och är på god väg ner i sydligaste Europa ocskå - och alltihop övervakas från Globen. Det är det s k Viking-nätet, i vilket hittills investerats 10-15 miljarder. Lars-Erik menade att det inte skulle vara någon konst att snabbt sälja rubbet med god förtjänst. Ännu bättre förtjänster tänkte man dock göra fr o m "skördeåret" 2002 genom att sälja trafikkapacitet. Redan nu ger verksamheten 10% av Telias inkomster.

Telias styrka i de här sammanhangen har varit och är att man är tidigt ute, några år före många andra stora opertörer och carriers. Sveriges tidiga avreglering på telemarknaden har också gett oss en gynnad ställning i överenskommelser med USA. Early Movers Paradise. Att Telia dessutom lyckats få licens i Belgien hade fått många initierade att höja på ögonbrynen (det är lättare för en kamel ...).

Sanningens ögonblick för många glada investerare i nätbyggnad kommer inom några år. En hel del kommer att konka eller bli uppköpta. Lars-Erik var övertygad om att Telia kommer att klara sig bra - må vara att samspel med andra antagligen blir nödvändigt.till sidans början


Den 8 februari
Denna torsdags förmiddag  osedvanligt hälsosam. Vi fick avnjuta en varm och givande information kring  Infomedica som är samägt av Landstingen och Apoteksbolaget. En av initiativtagarna, Lars-Olof Hensjö tillika medicinsk chef för Infomedicas huvudredaktionen, gav oss inblick i både själva web-platsen  www.infomedica.se .
Du har dels nytta av att läsa de lättfattliga expertartiklarna som efterhand kommer att bli många fler än nu i startskedet. Vidare kan du själv ställa en specifik fråga till doktorn när du inte hittar information om dina problem. Du är anonym - din fråga kvitteras med ett långt och unikt nummer som sedan används för att kunna läsa svaret.
Tankar kring "hälsa på nätet" har man haft i 7-8 år, i samspel med Linköpings Universitet. Infomedica bildades för ett år sedan och web-platsen har varit igång sedan april 2000.
Man har en central redaktion  men texterna skapas av ett hundratal experter som knutits till verksamheten. Varje text granskas även av  ”opponenter”   för att få fram pålitlig och aktuell information till allmänheten. Varje artikel är daterad, och en rutin  ”signalerar” när det kan vara dags att pga ålder se över texten igen. Eja vore det så  på Nätet i övrigt också!
Ett varmt tack till Lars-Olof Hensjö (var det ingen som tog en bild på honom?)!
 

På eftermiddagen tog bildmakarna över scenen. Kurt berättade och jämförde olika alternativ för elektronisk bildbehandling och Pelle visade en del av möjligheterna i bildbehandlingsprogrmmet PaintShop Pro. Mer om detta på särskild plats så småningom.till sidans början


Den 1 februari

Denna torsdag blev det annat ljud i skällan. Ragnar gav exempel på elektroniskt lagrad och i vissa fall även producerad musik och berättade initierat om möjligheterna att skapa, lagra och spela upp musik med/i/på datorn.
För att datorn ska kunna spela upp musik från nätet krävs ofta specialprogram som Real Player, Apple Quick Time, Microsoft Media Player, WinAmp el dyl (alla dessa kan fås gratis över nätet och på diverse "tidnings-CD").
För att få datorn att spela efter noter och arrangera musiken krävs lite andra program, som i regel kostar pengar, ibland många pengar. En rimlig investering kunde måhända vara den "billiga" varianten Cakewalk home studio (ca 1700 kr). Men det finns också gratis ljudprogram, ett heter Massiva (http://home.c2i.net/jaase/massiva.htm, själva programmet är ca 1,5 Mb). Det finns också sharewareprogram och demos, t ex Power Tracks Audio Pro (demo) på www.pgmusic.com , Noteworthy Composer notediteringsprogram på www.noteworthysoftware.com och N-track Studio på www.fasoft.com .Om någon testar något av dessa program så är många nyfikna på erfarenheterna.

Ragnar använde sig av en demoverion av programmet Sibelius (som nog har mera funktioner för klassisk musik än de ovan nämnda) och visade hur man kan byta instrumentation, ändra notvärden osv.

Vi enades om att en "ljudcirkel" skulle anstå till dess att "bildcirkeln" blivit klar - det blir lite mycket på en gång annars. Till dess skulle vi kanske fundera på att köpa in något ljudprogram att experimentera med.

Andra delen av torsdagsmötet ägnades åt resonemang kring hårdvarubehov. Försök att få igång den trilskande PC:n genom att formatera om hårddisken och ladda om allt gav oförändrat resultatl, dvs datorn går utmärkt överallt utom på Telemuseum där den vägrar starta!

Mycket talar för att vi bör köpa/bygga en lite kraftfullare PC som klarar att hantera CD-bränneri m m. Först gör vi nu ett försök att få igång USB-portarna i den fungerande PC:n (pröva med Win98). Vi föreslår också styrelsen inköp av en scanner som även kan användas för läsning av negativ och diabilder (2500kr?) med USB-anslutning. När förutsättningar finns försöker vi också skaffa en CD-brännare. Finansieringsfrågorna måste förstås lösas, och vi måste se till att vi köper prylar som är kompatibla med varandra och som inte alltför snabbt blir omoderna.till sidans början


Den 25 januari

Bildmakarverksamheten började i det stora forumet på förmiddagen och fortsatte sedan i en mindre grupp efter lunch, i båda fallen under Kurt Åbergs ledning. Intresset var stort och flera nya medlemmar kom till. Så nu är det 16 st deltagare.

Kurt presenterade en struktur för det hela och la sina synpunkter/erfarenheter utifrån följande begrepp:

Sedan visade Kenneth Bergvall ett bra exempel på hur bilder ser ut på CD, som man kan beställa i samband med att man framkallar film. Intresset var livligt och inläggen och synpunkter från medlemmarna var många vilket gladde cirkelledaren.

Efter lunch gick en mindre krets igenom en bildsvit som beskrev bildmakarprofessionen i stort och även bitvis (!) i detalj. Vi kom överens om följande:

Ja, det blir säkert ett antal intressanta torsdagseftermiddagar för bildmakarna. Som en extra krydda denna första gång visade Kurt sitt armbandsur som visade sig innehålla en digital kamera. Bildkvaliten är inte så mycket att hurra för, men det är bara 8K per bild. Nedan några exempel. Nog känns nunorna igen. Frågan är om det också går att se vad klockan är.

Pict078.JPG (7672 bytes) Pict074.JPG (7198 bytes) Pict077.JPG (7142 bytes) Pict079.JPG (8012 bytes)

till sidans början

 


Den 18 januari
inleddes verksamheten för året. Det var nästan fullsatt i lokalen (minst 25) av förväntansfulla medlemmar som längtade efter att komma igång igen efter det långa och trista juluppehållet.
Sven-Ingvar gav ett referat från det SeniorNetmöte för klubbrepresentanter som i början av veckan gått av stapeln på Lidingö. Ett bra möte, tyckte han, som behandlat både form och innehåll för SeniorNets fortsatta verksamhet.
Stadgeändringar kommer att föreslås och därom är nog inte mycket att säga. Men borde man kanske vända på hela organisationen i SeniorNet så att klubbarna registrerar medlemmarna och tar in pengarna och sedan levererar en del av avgiften vidare till centrala SeniorNet för att täcka overheadkostnaderna? Sven-Ingvar hade propagerat för en sådan ordning och funderade på att lägga en motion i frågan till årsmötet i SeniorNet.
Diskussionen gav argument både för och emot, men vi enades om att en motion utformas av Sven-Ingvar tillsammans med Bosse Zetterberg och Märta Åkesson (och med Neve som adjungerad). Den behandlas sedan vid senITels årsmöte för att ev kunna sändas in som "klubbmotion".
En hel del synpunkter utväxlades också kring hur omröstning ska gå till vid senITels "virtuella" årsmöte - om någon begär votering och så. Årsmötet börjar den 1 feb.


Nedan kan du klicka dig fram till referaten från tidigare års torsdagsmöten.

rainbolg.gif (1315 bytes)

till sidans början upp Det
hände
2000
Det hände
hösten 99
Det hände
våren 99
Det hände
hösten 98
Det hände
våren 98
Det hände
hösten 97

Åter till senITel:s hemsida.

Sidan senast reviderad 2006-10-29