senITel

Våra senITel-dagar på Telemuseum 2003

11 december
förklarades raskt vara årets viktigaste möte, eftersom den enda punkten på dagordningen var glögg med mandel och russin, samt kaffe, lussekuse och pepparkakor. 2 upphöjt till 5 deltagare delade på det  kvantum av glögg som återstod, sedan en del runnit ut i bagageutrymmet på Zetterblads bil (som antagligen kommer att lukta jul avsevärd tid framåt). Men det räckte och var gott och trevligt (och ansträngde inte klubbkassan kan väl meddelas till alla som inte kunde delta). Bilden nedan visar själva glöggdelningsceremonien utefter den östra långsidan. Foto: O Axmark.

julfika 2 031211.jpg (372420 bytes)

Kalle rapporterade att styrelsen nu stod i begrepp att sända in ansökan om anslutning till TF (Teleseniorernas Förbund) tillsammans med utkast till ändrade (TF-anpassade) stadgar samt brev till SeniorNet Sweden med avisering av sannolikt utträde därifrån (vi rekommenderar dock våra medlemmar att fortsätta vara anslutna individuellt till SeniorNet).

Aktivitet i press och även bland politiker kunde nu noteras i frågan om Telemuseums fortlevnad, men Telia anser att staten ska agera (=betala) och staten anser att näringslivet ska ta sitt ansvar (=betala), så vi får nog räkna med att museet stänger i mitten av januari. Lokal på Tekniska Museet är bokad för 2004 års torsdagar och resonemang pågår om närmare villkor vad gäller insläpp, nätanslutning etc - förhoppningsvis klart till vårterminens första torsdagsträff, den 22 januari (styrelsen träffas redan den 15 och försöker få koll på läget inför den nya säsongen). Information om tid och plats m m kommer givetvis i förväg inför den träffen.

Så skildes vi åt under ömsesidiga önskningar om God Jul, Gott Nytt År och God Fortsättning och allt det där.


4 december
var programmet inriktat på bild- och videofrågor. Diverse tips gavs och togs. Bl a tipsades om adresser till några intressanta sidor på Nätet, om möjlighet att fixa egna julkort, om möjlighet att överföra smalfilm till video och om att det nu går att redigera video på Kanelbullen (om man vet hur man ska göra). Eftersom bildmakarna nu har såväl egen sida på denna webb som egen diskussionsgrupp om digitalkameror så behövs väl dock inte någon längre redovisning här, hoppas jag (eftersom jag glömt vad som sas).

F ö ägnades denna torsdagsförmiddag också åt att försöka avlusa Arne Anderssons PC, som han släpat ända från Västerhaninge. Vi får hoppas att det funkade när han kom hem igen.

Och så noterade vi att senITels regeringsskrivelse nu går ut i kopia per epost till ett större antal mottagare samt att dagens DN hade två insändare till Telemuseums försvar.


27 november
inleddes med att Kalle berättade om Tekniska Museets inställning till oss och om vårt brev till berörda ministrar.
Sedan guidades vi i de lokaler som Tekniska Museet ser det som möjligt att inhysa senITels möten i. Vi konstaterade för vår del att lokalen ("Klassrummet") föreföll utmärkt väl lämpad (även om den ligger långt från caféet). Om vår datamöbel plus projektor kan placeras/parkeras där och få anslutning till Internet så bör våra grundbehov bli väl täckta (tyvärr finns inga andra datorer tillgängliga i rummet för "enskild" användning, men det är ju heller inte någon stor del av vår verksamhet som har den karaktären. Vi har alltså goda förhoppningar om att successivt - med början i januari - kunna finna oss tillrätta i nya lokaler.
Efter fikat resonerade vi om utskick av kopior till bl a massmedia av vår skrivelse "Telemuseum behövs för IT-Sverige" - Kalle, Bengt och Neve ombesörjer. Och så hoppas vi på god effekt.
Vi diskuterade också en del aktuella virusbekymmer. Och under tiden formaterade Per-Didrik om hårddisken på sin bärbara och installerade om sitt Windows-program på den.
Så det var en förmiddag med lite varierat innehåll.


20 november
sundelius 3 031120.jpg (115226 bytes)De regulatoriska frågorna inom telekomsektorn är sedan den 25 juli huvudsakligen en LEK, berättade Claes-Göran Sundelius från TeliaSonera för en fullsatt salong. Då ersatte nämligen Lagen om Elektronisk Kommunikation den 10 år gamla Telelagen. PTS är ansvarig myndighet och ges nu utökade befogenheter, men Konkurrensverket får också en viktig roll. Nyheterna ska utvärderas om två år.
Huvudstruktur för nya lagen: Säker och effektiv kommunikation åt alla med största möjliga utbyte i urval, pris och kvalitet. Fortsatt främjande av konkurrens, men också av internationell harmonisering. Konsumentregler, ingegritet, säkerhet och leveransplikt (USO, Universal Service Obligation) regleras. Liksom processen hur SMP-beslut ska tas, dvs hur dominanta aktörer (Significant Market Power) kan definieras - det nya systemet ger inte bestämda regler t ex i form av procentuell marknadsandel utan ger utrymme för mer mångfacetterade bedömningar.
Inom ett år ska PTS ha beslutat om SMP inom olika marknadsområdetn. Besluten kan överklagas i domstol (med början i länsrätten och sista utpost i regeringsrätten). Till dess gäller de gamla kraven på Telia, t ex kostnadsbaserade samtrafikavgifter.
EU-staterna har att se till att de samhällsomfattande tjänsterna (USO, t ex fast telefonianslutning) tillhandahålls "överallt" till "överkomliga priser", om inte av marknaden så genom statliga ingripanden. PTS kan ålägga relevant operatör att leverera - om det behövs. Den fasta telefonin ska också ge funktionell (hygglig) tillgång till Internet (och i Sverige kan regeringen ange krav på   datahastighet).

Bland andra nyheter nämnde Claes-Göran också
- möjlighet att även i Sverige auktionera ut frekvenser och "guldnummer"
- möjlighet att kunna överlåta tillstånd, t ex vad gäller frekvenser
- möjlighet att ålägga operatörer att samutnyttja t ex sändarmaster, om det motiveras av miljö- eller folkhälsoskäl eller allmän säkerhet.
- möjlighet att ålägga USO-operatör att erbjuda kreditspärr för sina kunder.


13 novemberKemdahl 031113.jpg (121486 bytes)
Panggillet hade möte, och många hade av outgrundlig anledning prioriterat fel, så vi var inte så många. I gengäld hade vi ett givande samtal med chefen för Tekniska Museet, Anne Louise Kemdahl. Hon redovisade Tekniska Museets svårigheter att få ökade bidrag för att bekosta fortsatt drift av Telemuseum i dess nuvarande form. Att sälja samlingarna var knappast aktuellt, men däremot att snarast utrymma norra stallet (det hus där Telemuseum nu finns). Man avser stänga den 15 januari och kan förhoppningsvis inom två år öppna en ny men mindre telekom-avdelning i Tekniska Museets huvudbyggnad, måhända på plan 4.
Fortsatt senITel-verksamhet borde gå att arrangera i lokaler på Tekniska Museet, villkoren får diskuteras senare, men någon form av "byteshandel" kan kanhända överenskommas. Våra klubbmedlemmar kan kanske bidra med en del av sitt ännu icke glömda telekunnande t ex.
Vi räknar med att titta på lokalalternativ om två veckor.

Vid eftersnacket enades vi om att tillskriva berörda ministrar och delge dem vår oro för effekterna av en långvarig stängning av Telemuseum, liksom våra farhågor för såväl näringslivs- som kulturkonsekvenser om inte tillräckliga resurser avdelas för uppbyggnad och fortsatt drift.


6 november
var det som seden bjuder lite dimmigt, åtminstone i planeringen av dagens ämne. Men vi diskuterade kring senITel, SeniorNet och Tekniska Museet (i vårt forum har en särskild fråga öppnats för fortsatt resonemang).
Vi tittade också på alternativet till Microsoft Office - Open Office, som nu finns installerat på vår PC för den som vill testa. De allra flesta funktioner man är van vid från MS Office finns även i OO och det verkar gå lätt att anpassa sig till skillnaderna. OO kan öppna MSO-dokument och kan spara sina alster som MSO-dokument. Så varför lägga ut dryga pengar på MS-varianten?


23 oktober

Med riktigt god uppslutning (snudd 30) under ordförande Karl-Eriks ledning tog vi oss an dagordningen:
- Telepensionärernas Förbund, TF (och SeniorNet)
- Lokalbekymmer? Alternativ?
- Årsmöte 04, när och hur?

Telepensionärernas Förbund TF   är en huvudorganisation för de seniorföreningar med seniorer från Telia som vill ansluta sig. TF utgörs av en styrelse med en ordförande plus 6 ledamöter samt en av TeliaSonera utsedd ledamot och är teleseniorernas länk till sin fd arbetsgivare. 

TF ställer rimliga formalitetskrav på de föreningar som får ansluta sig såsom att ha 5 personer i mötesledning bestående av ordförande, sekreterare och kassör, samt suppleanter och revisorer. Dessutom skall sådan förenings årsmöte vara avhållet före februari månads utgång och verksamheten skall finnas beskriven. Dessutom gäller fn att ansluten förening får 1000:-/år samt 100:-/år och medlem från Telia via TF med motprestationen att föreningens medlemmar betalar en årsavgift till sin förening om minst 100/år. Telia-Sonera lär ha c:a 16000 pensionärer. (Länkar till TF:s stadgar och till mallen för TF-föreningarnas stadgar finns nu på den textsida som inleder debatten på senITel Forum i denna fråga).

SenITel  uppfyller dessa formalia och är en klart lämplig kandidat att ingå i TF. SenITels aktuella ekonomiska samspel med SeniorNet som  innebär att våra medlemmar betalar medlemskap i SeniorNet med 200/år varefter SeniorNet fn ger senITel ”återbäring” om 100:-/år och medlem, bör kunna tolereras av TF?

Utan att ha beslutsrätt ville ändå mötet rekommendera en anslutning av senITel till TF. Några skäl som framkom var att senITel,  ända sedan dess projektarbete för fd Televerket avslutades, har sökt stärka kontakten med Telia. Anslutning till TF ökar förutsättningarna för detta. SenITel kan utföra ett ”missionsarbete” avseende IT och Internet bland Telias seniorer.

Mötet funderade  kring frågan om senITel har anledning att kvarstå i SeniorNet vid anslutning till TF. Konstaterades att säg 3 av 30 använder sig av SeniorNet hemsida medan nästan alla regelbundet besöker vår egen hemsida. Ett utträde skulle innebära stadgeändring vilket styrelsen kommer att studera.

Lokalfrågan

Mötet övergick till att diskutera senITel´s framtida lokalsituation i Stockholm. Ev kan vi få mer information torsdag 6 nov från Tekniska Museet.

Att hyra en lokal av den typ senITel hittills disponerat skulle bli väl kostsamt för oss. Därför vore det bra att på något konstruktivt sätt försöka medverka i bevarandet av det tekniska kulturarv som nu faktiskt hotas och därmed bli associerade med museiverksamheten. Blir vi själva tvungna att lösa lokalfrågan kan ett alternativ vara att hyra in vår verksamhet i någon lokal typ sådan som många bostadsrättsföreningar disponerar.

Nästa årsmöte

Mötet föreslog att nästa årsmöte sker på nätet (var annars) och att det startar i medio av januari och får ta c:a 3 veckor. Vi tittade igenom senITel nya Forum och konstaterade att fler bör anmäla sitt deltagande i god tid före årsmötet.


(Neve stod för dagens referat)


Den 16 oktober
var det lite dagen efter. Dagen efter SeniorSurfen, som tyvärr drog färre besökare än i fjol, både hos oss och på många bibliotek. Lite dagen efter var det till en början även på Nätet - det gick supersegt att surfa.
Lite färre än föregående torsdagar i bänkarna, således. Kanske också pga ett smalare tema.
Ämnet för dagen var Hemsidor, och Pelle drog en snabbrepetition av en tidigare "minikurs" i att producera och publicera hemsidor av enkelt slag (underlag hittar du här).
Frågor diskuterades i sammanhanget, och vi noterade att gratisprogrammet FrontPage Express finns med i Internet Explorer 5, men tydligen inte i 6:an. Går alltså att hämta t ex på äldre CD från PC för Alla, eller från nätet.
Vi konstaterade också att www.plaxo.com erbjuder en möjlighet att ha sin adressbok lagrad på nätet (bakom lösenord) med enkel synkronisering mot sin lokala adressbok i Outlook Express.


Den 9 oktober
seth 2 031009.jpg (116880 bytes)gick i radions tecken. Seth Myrby (www.myrby.se) berättade för ett fascinerat auditorium om sina många hobbies, där amatörradiosändning intar högsätet. Men det för med sig ett datorintresse också. Efter att på 60-talet ha brottats med en rörbestyckad Vegamatic 1000 (stor som ett hus) på Chalmers byggde Seth runt 1970 om en Sinclair ZX81 till antennstyrningsdator (bl a genom en relätillsats) för att få säkrare  amatörradiokontakter via satellit.

Vid sin kombinerade radio- och data-central (i dotterns f d flickrum, se bild nedan) tillbringar Seth ca 25 % av sin vakna tid. Under bordet finns också en HTML-server som bl a ställer hans fotoalbum till Internets förfogande. Med trådlöst LAN kan han också ligga i sängen och köra dator (okänt hur många %). En ny Dell-dator har tillkommit för att klara videoredigering och DVD-bränning snabbt.

I centrum av "arbetsplatsen" tronar en ny kortvågsstation (pensionsgåva från honom själv) som även kan åstadkomma "Internet by amateur radio" via ett modem. Trafik via meteorer förekommer också, men det blir av naturliga skäl som regel bara kortare stunder .
Det finns ett 50-tal amatörsatelliter (som sänds upp som skräddarsydda fripassagerare i ledigt raketutrymme vid vanliga satellituppskjutningar). Det handlar ju inte här om geostationära satelliter, utan om burkar i delvis lågsniffande elliptiska banor. Vid trafik via sådana (t ex Oscar 40) kan Seths dator t ex sköta frekvensanpassningen när satelliten pga dopplereffekter inte ligger still på sin våglängd.

Seth hinner också ägna sig åt   amatör-TV-sändning, då hans bil blir till en mini-OB-buss, som sänder via Kaknästornet. Och på hans eget tak finns antenner på längden och tvären på ett sätt som gör flyttning svårtänkbar.
Seths intressen är flera: Han kikar på stjärnor, vars lokalisering underlättas via homeplanet.com. Han har metallsvarv i källaren. Han spelar bridge, gärna på Internet.
Nästa projekt är att göra sommarstugan till ett intelligent hus, som talar om hur det mår och larmar när nåt är på tok - måhända via VHF hem till bostaden. F n gläds han över en digital systemkamera, med vilken han även plåtade oss, när Bosse Z efter fikarasten pratade om SeniorSurfen.
samling 031009.jpg (509961 bytes)


Den 2 oktober
var det fullsatt i salongen, av gamla och nya medlemmar, och därtill ett par kanske blivande (se bilder).

hellman 031002.jpg (116428 bytes)Anders Hellman Corporate Senior Technology Manager från Telia-Sonera var vår gäst och han berättade vältaligt om IP (dvs InternetProtokollet) i Sverige, hur det började, hur det är och  hur det - kanske - blir. Han mindes väl de första trevande försöken hösten 1985 med hopkoppling av några datorer, framstötar från universitetsvärlden om kommersiella IP-nät, som Televerket då inte var mogna för. I stället blev swipnet först, och då hakade Televerket på med tipnet, som dock inte blev nån succé. I stället började man på ny kula i mitten av 90-talet och sen vet vi ju vad som hänt.
Men hur ska det bli? I dag är det få som tjänar pengar på Internet, trots att det krävs stora investeringar i nät för att möta den snabbt ökande trafiken (eller som de gamla kineserna uttryckte det: "ställer någon ut en soptunna så finns det alltid några som ser till att fylla den"). Våra förbindelser över/under Atlanten i dag rymmer ca 20 Gigabit per sekund. Det gäller att nyttja den resurssnåla IP-tekniken för tjänster som ger inkomster utöver de futtiga bredbandsavgifterna om modemminuterna. Anders menade att det gäller att lyfta IP-tekniken ett teknologiskt snäpp, så att den kan nyttjas även för tjänster som kunderna betalar bra för och som kan erbjudas med garanterad servicenivå (inte bara "best effort" som i dag råder på Internet).
Framtidens kärnnät kan bli ett MPLS - Multi Protocol Label System - med möjlighet att ansluta alla sorters lokala nät och system via "Edge-noder" till kärnnätet, där trafiken kan dirigeras i Virtuella Privata Nät (VPN) med olika specifikationer för olika tjänster och olika kunder. Telefoni (fast såväl som mobil) blir två av applikationerna.
Vad som i ett sådant scenario händer med det Internet vi känner i dag - gratis tillgång till hur mycket information som helst hyfsat snabbt och med hygglig säkerhet, jag det är svårt att säga. Förhoppningsvis finns det tillräckligt mycket kapacitet allokerad till ett VPN för "vanliga internetjänster" så att det ska fortsätta fungera hyfsat - om nu inte virus och spam slår ihjäl den verksamheten.

På bilden ovan diskuterar Anders Hellman med Kurt Katzeff i kaffepausen. Till höger dagens gäståhörare i enface,  Lilian Norrman och Kurt Katzeff (klickbara för större format). lilian 031002.jpg (73577 bytes) katzeff 031002.jpg (75642 bytes)

Den 25 september
fortsatte verksamheten med ett ganska löst program. En tanke var ju att alla skulle ha spännande webbadresser ur sina egna små favoritlänklager med sig. Men det blev inte så.
I stället passade Kalle ordförande på att gå igenom  en datorspec som skulle användas för inköp hos en datorhandlare efter mötet. Det blev faktiskt en bra diskussion med många bra inlägg - vi har ju flera som kan mycket (även om  de som hörs mest i vanliga fall inte var på plats denna torsdag). Ett realistiskt fall således, och inte bara snack. Kalle  handlade direkt på eftermiddagen (hos kinesen i Haninge) och han har också lovat att ta hand om notan.

Bosse Z informerade om senaste läget beträffande Seniorsurfen. Det rullar på bra och det verkar lovande med uppslutning av surfvärdar på Telemuseum.


Den 18 september
inledde vi höstterminen, men vädret utanför var klart sommaraktigt (om än en del löv börjat rodna). Skaran var mindre än vanligt, men vår nyaste medlem infann sig och välkomnades.
Ordförande Kalle välkomnade förstås alla andra och berättade lite om det Teliaseniorernas Förbund som är under bildande. Vi kommer under hösten att ha anledning besämma om vi vill gå in under förbundets vingar och också resonera om vilka konsekvenser det kan ha för våra stadgar och för vår knytning till SeniorNet (en diskussionsgrupp för detta ämne kommer inom kort att öppnas i senITel Forum).
Bo Z berättade sedan om sina inledande åtgärder för att årets SeniorSurf på Telemuseum ska bli minst lika lyckad som fjolårets. Han behöver hjälp av såväl marknadsförare/reklamutdelare som av handledare på själva surfdagen den 15 oktober. Ett klart fall framåt är det att vi i år även har Tekniska Museets stöd och medverkan.
Det är ännu oklart hur Telemuseums integration i Tekniska Museet ska bli, men det finns hopp om att man får behålla byggnaden som Telemuseum är inrymt i. Förhoppningsvis finns då också stjärterum för senITels framtida möten.

Kurt rekommenderade www.pcsupport.idg.se för den som har frågor att ställa och problem att lösa rörande sin PC. Snabba svar från folk som kan, var hans erfarenhet.


Den 22 maj
var det dags för säsongens sista torsdagsövning, och vi hade nöjet att än en gång besöka Ericsson i Kista.
Efter en introduktion av gamle kollegan Olle Wikström så fick vi en genomgång av Hans Hermansson från Ericsson Research. Hans redovisning hade gemensamma drag med den vi fick av Göran Rasmusson (se nedan), så här ges inget längre referat.
Jon Gamble gav oss sedan en intressant demonstration av 3G-telefoni - det var nästan så man började tro att det kan bli nåt av det.
Först gällde det videotelefoni, som i 3G visar sig ske med cirquit switchad förbindelse för att garantera servicekvaliten. Det är en 64 kbps ISDN-tunnel som nyttjas. Och det fungerade tämligen utmärkt, tyckte vi.
Sony-Ericssons första 3G-telefoner kommer i höst, vi fick se en prototyp (de telefoner som användes vid demon var från LG).
Jon visade också hur man kan ha ljud- och bildkommunikation mellan 3G-telefonen och en PC via Netmeeting. Inte med samma höga kvalitet, men med möjlighet att nå många i ett skede då 3G inte är så utbrett.
Slutligen testade vi också en uppkoppling PC till PC via en 3G-telefon och bluetooth (384 kbps). Det gick bra det också.
Med oss på vägen hem fick vi sedan av Jan Leonard var sitt ex av Ericssons 125-årsjubileumsbok "Ericsson-krönikan", så nu har vi åtskilligt att läsa i sommarens hängmattor.
Här nedan ser du våra värdar, klicka för större bild.

ollebosse 030522.jpg (438428 bytes)
Vi tackar Bosse Z som ordnat det här besöket - här förhandlar han med Olle W.
Jan L 030522.jpg (308605 bytes) Hans H 2 030522.jpg (306690 bytes) Gamble b 030522.jpg (255163 bytes) G3 i hand.jpg (318411 bytes)
Olle Jan Hans Jon 3G

Den 15 maj
var vi på återbesök i "Kuben" hos KTH. Jag hoppas någon som var med där skickar ett litet referat och kanske en bild så att vi som inte kunde delta får veta hur trevligt ni hade det.


Den 8 maj
lyssnade vi till Ericssons bild av telekombranschens status i dag och vart vi är på väg, förmedlad av Göran Rasmusson (tidigare Televerket). På bilden pratar han med gamla arbetskamrater i fikapausen.

rasmusson 030508.jpg (166366 bytes)

Det har gått uppåt och det har gått neråt. Det senare gäller inte så mycket inkomsterna (Ericsson säljer trots allt för ca 300 miljoner om dagen), men väl investeringarna (och börskurserna). Teletjänsterna fortsätter att öka i penetration och globalt sett finns det stora tillväxtmöjligheter. Nettotillväxten i mobiltelefonaboonemang är 500 000 nya per dag. Och investeringarna kommer (kanske) igång nästa år.

Göran såg mobilt internet och bredbandsinternet (vilka delvis överlappar varandra) som basen för att tillgodose kraven på: mobilitet, ständigt-ansluten, servicekvalitet och hastighet. Och säkerheten fokuseras nu mer än öppenheten i internetsammanhang. Han gav också exempel på hur "nöjestjänsten" SMS visar sig fylla stora behov och medföra betydande rationaliseringar även i arbetslivet. Och våra ungdomar lägger nu i ökande utsträckning pengar på mobiler och samtal/SMS i stället för på öl och chips, vilket också kan innebära ett hälsosammare liv. Så telekom tillgodoser alla nivåer i behovspyramiden (sociala kontakter, säkerhet - rationalisering, effektivisering - nöje).

Mobilabonnemangens spridning är störst i Västeuropa (76%), USA ligger en bra bit efter (46%) och i hela världen har nu 18% av befolkningen mobilabonnemang. Det finns över 500 operatörer, men 20-80-regeln gäller och även 10-50, dvs de tio största har halva marknaden. Av de tre största finns två i Kina! Och 17 av de 20 största är Ericsson-kunder, noterade Göran.

Men Västeuropas mobiltäthet motsvaras inte av trafikintensitet. På fsta nätet rings det 600-1000 minuter per månad och abonnemang, i USA ringer man 450-500 minuter på sina mobiler, i Västeuropa bara 100-150 minuter. Hushållen har dock på senare år ökat den andel av budgeten som läggs på telekom från 0,5 till 3,5 %.

Och det finns mycket på gång som ska få oss att öka andelen ytterligare. Bl a en kombination av DSL och Ethernet-teknik för att möjliggöra småskalig och investeringssnål utbyggnad av (A)DSL vid mindre stationer och i mindre steg. Och vi kommer nog att tycka att 3G blir värt pengarna också så småningom.


Den 24 april
var det dagen efter SeniorNet Swedens årsmöte, och Pelle gav en kort rapport från det. Några nya i styrelsen. Oförändrad avgift och oförändrad återbäring. SeniorSurf i höst, där SeniorNet ska vara mer integrerad än i fjol. Balanserad budget för året, kommer förhoppningsvis att hålla om medlemsantalet bara ökar en aning.

SeniorSurfen var ju annars dagens ämne och Bosse Z påminde om de slutsatser och förslag som kommit fram efter fjolårets surf. Nu är det hög tid att börja planer för i år, och förhoppningen är att synpunkter ska kunna utväxlas via eposten så att vi kan vara med och påverka planering och genomförande. I första hand är det förstås blivande senITel-medlemmar som är vår målgrupp, men vi bör också verka för mer samordnade marknadsföringsåtgärder i Stockholmsregionen etc.

Ett liv efter jul hoppades Eva Wiberg på för senITels räkning. Men det är möjligt att Telemuseum måste börja "plockas ner" efter nyår för att friställa lokalerna. I så fall kommer delar av museets utställningar så småningom att återuppstå (i ny form) i en avdelning för IT på Tekniska museet. Men huvudinriktningen är att det ska gå att få fram de extra pengar som behövs från staten för att Tekniska museet ska kunna ha kvar "Norra stallet" och då blir det i stället förmodligen en hel del förändringar inom de nuvarande lokalerna. Hur som helst så går Telemuseums personal vid årsskiftet över till Tekniska Museet och någon form av gemensam personalplanering för en tillvaro med mindre pengar till IT-delen än vad som i dag disponeras för Telemuseum.

Vilka möjligheter som kan finnas att i de framtida förutsättningarna hitta möjligheter för senITel att träffas ungefär som nu är det ingen som för dagen kan ge svar på (och det hade vi väl inte väntat oss heller). Men nog borde väl vårt pigga gäng ses som en trevligt inslag även i en Tekniskamuseet-miljö?

Efteråt hade senITels nyvalda styrelse ett konstituerande möte. På vår förstasida kan du se hur rollerna fördelades. Prognosen tills vidare är business as usual men parallellt därmed även funderingar på vad vi kan göra för att vara välkomna som torsdagsinslag på Tekniska museet (eller annorstädes) i en framtid.

Den som gjort sig mödan att kolla vad årsmötesdeltagarna svarade på den enkät som gjordes efter mötet vet att mötesformen av enkätsvararna upplevdes huvudsakligen bra och positiv - dock är det bara drygt 15 som svarat. Förhoppningsvis kan vi fortsätta nyttja vårt årsmötesforum även till andra "debatter".


Den 10 april
rådde mässfall och vi fick inte det föredrag vi hade hoppats på - kanske blir det i höst i stället.

Vi lyckades ändå fördriva tiden rätt väl med det ena och det andra. Vi avstod från att titta på film om IP pga att vår dator vägrade ge ljud ifrån sig, och vi avstod från en demoCD om Win XP för att den var alltför reklamig och intetsägande. I stället dryftade vi diverse problem och aspekter, som er referent nu (två dagar efteråt) lyckats glömma det mesta av, trots att han medförde ett bärbart litet extra minne.
Huvudnumret för dagen blev dock en demonstration av programmet Lap Link som Sven-Olof Hultquist med kort varsel skakat fram. Lap Link gör det bl a möjligt att koppla ihop en gammal dator med en ny dator (t ex när man byter) och på ett enkelt sätt föra över alla de filer man vill ha med sig. Installerade program torde dock inte böra föras över på detta sätt utan installeras om på nya datorn). LapLink har också många andra användningsområden, t ex om man har en bärbar och en stationär och vill föra över information till den stationära när man varit ute på vift med den bärbara. Det går också att över nätet "ta kommandot" över en annan dator (givetvis efter utväxling av lösenord och sånt) för att hjälpa till att lösa problem på distans m m.
LapLink-programmet finns i senITels ägo och förvaras hos Ragnar, men även Sven-Olof har ett ex, således. Det fungerar på Win3.1(11) och Win9X, osäkert vad gäller modernare system.


Den 3 april
inleddes med lite diverse frågor och problem. Sedan blev det bild. En snabb demo av videoredigeringsprogrammet Pinnacle Studio som finns att testa på Kanelbullen (Mariahissen). Kurt Åberg och Pelle Carlson som prövat det påstod att det var lätt som en plätt att göra enklare redigeringsarbeten med. Och visade prov på video som tagits in såväl från digital videokamera som analog d:o och redigerats i Pinnacle.
Kurt levererade också en bra kontakt för billig överföring från smalfilmfilm till video (Ingvar, tfn 94 49 22). Och en prisjämförelse vid beställning av "riktiga" bilder från datafiler. Du kan hämta hem excelfilen här och själv mata in antal bilder (uppe till höger) och se vad totalpriset blir.


Den 27 mars
strålade vårsolen och inte blåste det nämnvärt heller, så de panggillebröder som denna dag prioriterat en resa till Åland hade det säkert bra. Vi som kom till Telemuseum var m a o färre än vanligt. Programmet var också osedvanligt ostrukturerat. Men det gav ju rika tillfällen att prata med varandra utan störande inslag i form av föreläsning el dyl.
Reparationsarbeten på Arne Anderssons PC blev åtminstone delvis lyckade och en repetition gjordes av hur man enkelt kan få alternativa öppningsmöjligheter. Kort resumé: Dra och släpp önskat program till mappen SendTo som finns i Windows-mappen - det blir en genväg som hamnar där, programmet ligger kvar i orubbat bo. Sedan kan du högerklicka på en och välja Skicka till och där välja det inlagda programmet när du vill. Användbart t ex när du vill öppna en bild i ditt bildbehandligsprogram i stället för i Internet Explorer.


Den 20 mars
pratade vi om det pågående årsmötet och noterade att tekniken fungerade bra men att debatten var begränsad.
Och så gick vi in på en liten del av alla de problem vi har med våra datorer och deras program. Ett och annat tips gavs, som måhända minskar problemen, men samtidigt blev man nog också varse nya problem att bekymra sig för.
Vi diskuterade också vilka leverantörer av HPD-datorer man ev kan anse vara bra - en inte alldeles lätt fråga det heller.
Nästa torsdag blir det förmodligen färre som kommer till Telemuseum - Panggillet har haft fräckheten att lägga ett möte på en torsdag - igen!


Den 13 mars
Johan M-L 2 030313.jpg (67924 bytes)fortsatte vi på det internationella temat och lyssnade till Johan Martin-Löf som på ett engagerat och målande sätt beskrev vad som hänt med det internationella telesamarbetet i modern tid. Avreglering och bolagisering/privatisering under 90-talet har lett till stora förändringar i de traditionella samarbetsorganen.

På bilden kan det verka som om Johan pratar i en av Radiotjänst mikrofoner, en syssla som han i så fall ärvt från sin far. Men både tal och gester riktas givetvis till senITel-församlingen. Salen var som vanligt välfylld - trots att vårsolen strålade klar denna torsdag.Vill du se Johan i ansiktet så får du klicka på bilden.

ITU, med anor från 1865 har sedan 1992 sektioner för Radio, Tele och Utveckling ( i stället för gamla CCITT etc) - en tripod som tenderar att gå mer och mer i spagat. Sektionerna domineras inte längre av statlig standadisering, industrin har fått ökat inflytande. Hotet för ITU är att det går trögt, dess telereglemente är överspelat och irrelevant.

Satellitorganisationerna (Intelsat, Inmarsat, Eutelsat) har alla blivit bolag. Telia torde inte ha många aktier kvar i dem.

CEPT har knoppat av standariseringsfrågor till ETSI och forskning till EURESCOM. Ett 40-tal peratörer samsas (m e m) i ETNO och arbetar bl a med att förena konkurrens och samverkan (coopetition), och att påverka policyn och integrera östeuropa. Rest-CEPT är regulatörernas organ med 45 länder, där man bl a söker ange tillämn´pningsregelr för EU-direktiv inom området.

Nordtel finns kvar till namnet, men det har övertagits av NTOB, en branschförening i Norden med kontor först i Bryssel, numera i Köpenhamn. Det gamla nordiska samarbetet har reducerats till ett Memo of Understanding med träffar då och då - det är inte riktigt dött men sprattlar inte så mycket. Detta trots en framgångsrik historia med bl a  gemensamma jordstationer, datex och NMT.

Då det gäller moderniteter som licenser för 3G och eventuell reglering vad gäller Internet är man fortfarande för lite eniga för att det ska bli någon riktig internationell styrning. Om staten och ITU ska ha något inflytande i dessa ämnen är en tämligen öppen fråga - "the jury is still out", menade Johan.


Den 6 mars
Rydin1 030306.jpg (117588 bytes)gästades senITel av Lars Rydin från Telia (Internationel Carrier), närmare presentation sannolikt onödig. Han gav oss en tänkvärd analys av orsaker till och sannolika följder av den stora IT-bubblan som sprack. Fyra viktiga orsaker:
* Finansiärer som struntade i bottom line och kollade tillväxt av kunder, nät och intäkter
* Avregleringen som fick många att ge sig in i kampen om kunderna
* En rad "teknikdrivna kioskvältare" på 90talet vad gäller ny teknologi
* Nya masstjänster som lovade mycket.
Löftena frös i alltför hög grad inne. 3G-licenserna tömde kassorna hos många och kunderna strömmar inte till. Bredbandstillväxten avtar och priserna kan i bästa fall komma upp i nivå med produktionskostnaderna.

Räddningen är nog, menade Lasse den gamla stadiga tillväxten   på 5-6% av den vanliga teletrafiken (låt vara kompletterad med nya tjänster. De gamla stabila teleoperatörerna får förhoppningsvis det mesta av denna tillväxt (även om ny lagstiftning kan medföra risker). Så Telia och dess kollegor i Europa är nog "vinnarna" på sikt, men det är vinnare som i många fall är skuldsatta upp över öronen (Telia-Sonera dock i begränsad grad).

Öster om Finland ser bilden dock annorlunda ut - där hann man aldrig blåsa upp IT-bubblan, utan bygger för brinnande livet för att i någon mån möta en verklig efterfrågan. Tillväxten av telekomomsättningen ligger runt 40% och Telia-Sonera hör till (de få) leverantörerna, i vart fall väster om Moskva. Så det finns hopp.

Men den huvudsakliga slutsatsen är dock, menade Lasse, att telekom/IT är en bransch som i fortsättningen får finna sig i att arbeta på en marknad med utpräglat små vinstmarginaler, varför kostnadsbesparingar i alla led är och kommer att vara ett riktmärke för de operatörer och carriers som blir kvar - väldigt många har ju redan försvunnit.

Referentens reflektion: Operatörer och tillverkare lovade för mycket av nya publikknipande tjänster, glada och penningstinna finansiärer trodde för mycket på löftena, alltför mycket pengar satsades på vår bransch (i förhoppningen att man snabbt skulle bli mångdubbelt rikare förstås). När det sen inte höll så stängdes plånböckerna och en rad alltför stora kostymer måste sys in snabbt och drastiskt, eftersom kunderna "bara" bidrog med normala intäkter. Man kan undra över hur branschen skulle ha sett ut och bedömts om den utvecklats mer i takt med verkligheten och med mindre insatser av investerarna - hade det då fortfarande varit "en säker vinnare på sikt"?


Den 20 februari

Ämnet för dagen var

bildbehandling och omfattade bl a följande:

-          Neve visade hur man kan göra upp ett bra album med hjälp av scanner och word

-          Kurt Å visade hur man kan ställa in skrivare (och i viss mån även skärm) så att det man får ut på skrivaren överensstämmer med det man ser på skärmen. Det gäller bilder, alltså. Mer om detta hittar du på bildmakarsidan.

-          Photoshop-övning som visade hur man tar bort röda ögon med pipett och pensel och där man samtidigt använder sig av lager.

Från IDG testcenter och PC för Alla, visade Neve en sammanställning av "Datortoppen" där han dessutom plockat fram de företag i Stockholm som fått beröm för sina datorer i denna stora utslagstävling. Dessa kan nog just nu anses som bra att handla egenkomponerad dator HPD PC:er (hpd=hopplockade delar) av. Listan fås med vändande e-post till Neve

Olof Axmark beskrev ett lyckat köp på IT-aktion. Där framgick bl a att Dell ger mycket bra support, vilket även var andras erfarenhet. Att köpa t ex Dell innebär bra support men rätt små möjligheter till mer omfattande ombyggen. HPD-datorer medger ombyggen (uppgraderingar), men det är svårt med supporten – man måste nog kunna rätt mycket själv.


Den 13 februari

fortsatte vi resonemangen inför årsmötet. Om bara servern sköter sig så ska det nog gå bra. Anvisningar och möteshandlingar finns nu på hemsidan och det finns fortfarande möjlighet att träna hemifrån.

Ja, så avhandlade vi diverse små problem med våra datorer, och Bengt Lindstrand visade en liten "visitkortsCDROM" med reklam för IT Tower i Kista (som börsen ser ut så lutar det snarare åt IT kista till Towern), som vi hoppas få besöka i maj. Vi skannade en del också och fann att det gick bra att skriva ut bilder på både fram- och baksida på en del papper (vi skannade också in revisionsrapporten som nu ligger på plats bland möteshandlingarna)Och sen var klockan plötsligt 12 och det var dags att gå hem för alla utom Ragnar Thorell som ägnade eftermiddagen åt en hemsidescirkel som SeniorNets Mac-grupp håller på med.


PC-hyllan 030130.jpg (53021 bytes)Så här tjusig är vår nya datormöbel
(och vår inte lika nye sekreterare),
klicka för större bild

Den 6 februari

var programmet lite fragmenterat. Vi pratade om sätt att hålla sig uppdaterad om vad som händer och fick tips om tre böcker från Pagina under hundralappen: PC-Dator, CD-bränning och XP. Och förstås PC för Alla, som också på sin webbplats ger möjlighet att prenumerera på dagens tips, dagens problem m m (inte så dumt, adressen är http://tipmail.idg.se/tipmail ).

Vi kom också in på aktuella problem, ett outtömligt ämne. SeniorNets forum "Datorbiten" rekommenderades, där kan man ofta få svar på de frågor man lägger ut. Det finns också motsvarande ställen med större expertis, t ex hos daft. Säkerhetsproblem dryftades och www.densakrasidan.com angavs här som en utmärkt guide. När man är på den säkra sidan kan man passa på att titta in i deras avdelning för bildbehadling också.

Vi enades (tror jag) om att efter årsmötet pröva att nyttja vårt nya diskussionsforum (röstmaskinen) för att ta upp olika sakfrågor, som kan engagera olika mindre grupper inom senITel (typ "vilken skanner ska jag köpa?").

Slutligen redovisades aktuella förbättringar i röstmaskinen och frågor kring årsmötets uppläggning diskuterades. Nästa torsdag ska vi fortsätta de resonemangen för att vara fit for fight vid årsmötet som förväntqs börja första veckan i mars. Vi enades om att en deltagarlista borde distribueras (inkl deltagarnas id-beteckning i röstmaskinen), att hemsidan kan publicera möteshandlingarna (eventuella hemligheter får vi sprida med eposten), att kallelse förstås ska sändas till alla medlemmar och att de medelmmar som ska delta i mötet måste anmäla sig och också välja id och lösenord till röstmaskinen. Några frågor i detta sammanhang kan man diskutera f n i röstmaskinen (länk från förstasidan).


Den 30 januari

Djupfeldt 030130.jpg (31690 bytes)hade vi besök från Skanova, eller kanske snarare TeliaSonera Sverige, Nät och Produktion. Anders Djupfeldt, med förflutet på Teli och Nätavdelningen berättade om dagens och morgondagens nät.
Återigen för man nu samman mobilt och fast när i en gemensam organisation, och den här gången kanske det lyckas.
Accessnätet (huvudsakligen koppartråd) har fortfarande ca 1 miljon analogt anslutna abonnemang, men digitaliseringen går vidare. Sannolikt blir det i framtiden fritt för fler operatörer.
Kommunikationstjänsternas andel av verksamheten minskar, eftersom innehållstjänsternas andel ökar - med nya krav på informationslagringskapacitet. Ökad bandbredd behövs. Det finns också utvecklilngspotentialer: med flera färger på ljuset i glasfibrerna ("regnbågefiber") kan kapaciteten höjas med upp till kanske 20 000 gånger (och f n vet ingen vad man ska med så mycket kapacitet till).
Av trafiken som går från Skandinavien och Finland ut i världen är i dagsläget bara ett fåtal procent "voice", dvs vanlig telefoni; det allra mesta är Internet.
Anders redovisade de olika nät som Skanova svarar för . I transportnätet sänder man i dag med 2,5 och 10 Gbps, mellan 7000 noder, över 2 miljoner km fiber (som ökar med 10 000 km per månad).
Telias IP-nät har omkring 1,2 miljoner kunder (var tredje har ADSL).
Visionen är att de olika näten ska knådas samman i ett gemensamt "Broadband Multiservice Network". Optisk switching och "optik till tröskeln" är andra framtidsvyer, liksom mobilitet även i fasta nätet (logga in där du är på ditt fastnätsabonnemang). Och det är IP som gäller (internetprotokollet alltså). Man talar om IPIC - IP Interactive Communication. Och på IP-området har vi en del av lära av nya partnern Sonera, som ligger lite före Telia där.

(Det är inte säkert att Anders menade just så här, men det är vad referenten tyckte sig snappa. På bilden ser ni honom i vart fall framför en sån där optisk switch, tror jag.)


Den 23 januari

startade vi för året på Telemuseum. Programmet för dagen var tämligen diffust, men likväl var lokalen välfylld.

Vårens program och aktiviteter diskuterades och bl a följande framkom:

till sidans början


Nedan kan du klicka dig fram till referaten från tidigare års torsdagsmöten.

rainbolg.gif (1315 bytes)

till sidans början
upp
Det
hände

2002
Det
hände
2001
Det
hände
2000
Det
hände
hösten 99
senitel2 Det
hände
hösten 98
Det
hände
våren 98
Det
hände
hösten 97

Åter till
senITel:s
hemsida
.

excelfilen

Sidan senast reviderad 2006-10-29