senITel

Våra senITel-dagar på Tekniska Museet 2010


Den 9 december
julkrubba.jpg (13596 bytes)var det riktig vinter med vit snö och julstämning. Vi var denna dag hänvisade till ett personalutrymme i museet, Pratbubblan kallad. Där pratade vi om ditt och datt, sjöng en och annan julsång och lyssnade till musik framförd på två klarinetter och en basfiol. Vår dragspelare Kalle var på annan ort och spelade (inte dragspel men golf). Och så var det förstås kaffe med lussebulla och pepparkaka liksom smakrik glögg med marinerade russin. Mycket gott alltsammans.
     Vi önskade varandra en God Jul och ett Gott Nytt År och konstaterade att 2011 för torsdagsmötenas på museet del inleds den 27 januari då vi liksom nu träffas i Pratbubblan tillsammans med Anders Bruse. Sedan gick vi hem för att lägga lutfisken i blöt.

 

 


Den 3 december
Bengt Svensson 111203.jpg (52901 bytes)ägnade vi åt svensk radiohistoria. Bengt Svensson gav en trevlig och intressant inblick i Svenska Radio AB:s (SRA) historia från starten fram till 40-talet. Han var själv anställd där ett antal år från 1967, men hade dessförinnan hunnit jobba med luftfartsradio på Televerkets Radiobyrå,  och gjorde efteråt många år på Satco, bl a som vd.
     Fyndet av ett exemplar av Radiobolagets första radiomottagare i en antikaffär var starten för Bengt att skapa ett eget litet SRA-museum och för SRA:s historia (kolla gärna här ).
     sramark.jpg (9088 bytes)Radiobolaget bildades 1919. Under första världskriget hade radiosändningar nyttjats bl a för att från flygplan bakom fiendens linjer ge målinformation till det egna artilleriet, och man insåg vikten av att ha egen radioindustri. Bakom stod LME, AGA, ASEA m fl. och man köpte in en del patent, varvid även teknikchefen Maruritz Vos följde med. Man startade i liten skala på Alströmergatan 12 och levererade snart en radiosändare till Spetsbergen för kontakt med Boden. Samarbete med Marconi (som gick in som största delägare) gav tillgång till ny teknik - och till namnet Radiola - efter tips från Marconi kunde Radiobolaget registrera namnet i Sverige ett par timmar innan RCA lade in sin ansökan. Radiola blev, när rundradion kom igång i andra halvan av 20-talet, det stora svenska radiomärket och fanns kvar ända in på 60-talet. De första modellerna var dock svindyra (som en halv bil), för medelsvensson lanserades en lite billigare, icke rörbestyckad kristallmottagare (det funkade när sändarna blev tillräckligt starka). radmark.jpg (5554 bytes)
     Rundradiosändningar skedde på prov dels från en HPD-studio på Radiobolagets vind, där Sven Jerring debuterade 1923. Samtidigt pågick prov från Telegrafstyrelsen (med Einar Malmgren) och på andra håll i landet. Några av cheferna på bolaget bidrog till musiken i sändningarna när det så småningom inrättats en studio med flygel i vardagsrummet hos en av dem - därifrån gick musiken per telefonledning till sändaren i vindsvåningen på Alströmersgatan.
     Bengt gav oss också en expose över ett antal av Radiolas radiomodeller genom åren. Så småningom började de se ut som möbler snarare än som lådor. Högtalare tillkom, först externa sedan inbyggda. Nätdrift kom, först för likström men strax också för växelström. Återförsäljningskedjor byggdes upp, först hos cykel- och fotohandlare. Radiobolaget blev först utanför USA med superheterodynmottagare, och man var igång med TV-sändningar redan 1935; filmer och nyheter visades i vissa tidningars depeschkontors fönster i Stockholm. Även nu var det vindesvåningen som blev provisorisk sändarstation, effekten ökades successivt från 10 till flera hundra Watt (och det kunde vara tillrådligt att ha rågummisulor på skorna när man jobbade där).
     En radiogrammofon kom 1936. Och värstingen bland radiomottagare kom 1938 - Eterns lyxexpress som stannade vid de stora stationerna med förvalsknappar och som också kunde förses med fjärrkontroll (med sladd) och som hade automatisk frekvenskontroll.
     Till Radiobolagets 50-årsjubileum 1939 sjöng Alice Babs in "Jag har en liten Radiola" (troligen hennes första skivinspelning). Så kom andra världskriget med nya tidewr och ny teknik, radiobolaget blev en del av LME (Ericsson Radio System).
     Bengt är också aktiv radioamatör och nyttjare av den sändare som fanns på Telemuseum, numera på Tekniska Museet. Bengts uppfattning om graden av klokhet i beslutet att lägga ner Telemuseum visade sig överensstämma väl med senITel-medlemmarnas.


Den 25 november
Persson101125.jpg (46344 bytes)fick vi följa med Åke Persson på en säkerhetsmättad och rapsodisk resa från Aniara till Y2K. Han började sin yrkesbana med två år på Operan, byggandes om deras brandlarm m m. På köpet fick han höra de flesta operor, från den trevliga Hoffmans äventyr till den rätt krävande tyska versionen av Aniara. Och han lyckades också utlösa brandlarmet - 6 röda bilar var där på 30 röda sekunder.
     Som anställd på ABAB handlade jobben ofta om installationer hos totalförsvaret. Och han lyckades utlösa ett överfallslarm när Wennerströmaffären var som hetast, vilket resulterade i utryckning med draget vapen.
     På 70-talet skulle alla ambassader larmas (efter tyska ambassad-dramat, Norrrmalmstorgs-dramat och Edelstam-dramat). På 80-talet blev informationen om personalens löner en ny ingrediens i säkerhetsskåpen. Och efter bildandet av TeleLarm blev regeringskansliets larmsystem ett jätteprojekt att sätta tänderna i - vilken man höll på med från 78 till 92 (eller i vart fall 86).
     Silikonbeläggning på larmcentralens i Stockholm reläkontakter medförde behov av 96-procentig tvättsprit, vars rester krossades vid flytt av det kassaskåp de låsts in i och därmed spred såväl angenäm doft som illasinnade rykten.
     På Televerket ADB-service hade man ett omfattande sexfaldigt skalskydd, dock ej ogenomträngligt. Och arbetet stördes en tid av 10 000 förfrågningar i veckan, när många ville få ut den info om sig själva som den nya  datalagen medgav.
     90-talet kom med smarta (?) kort, distansarbete, och BAS-KI. Helge-huset blev måhända säkrare (men det är inte säkert). Och så började man slakta TAD - företagskundregistret tångfölöstes under betydande trassel från TAD och Kalmar till Locus och Karlstad.
     Inför millennieskiftet lades sedan många manår och miljoner på att gardera sig inför befarade dataproblem när 99 blev 00. Men det blev lugna gatan. Och eftersom det gick bra i Nya Zeeland förväntades heller inga svårigheter i sista stund hos oss som bytte årtusende flera timmar senare - även om en hög chef blev utelåst på nyårsnatten.
     För att nu bara nämna något.



    

Den 18 november
jussi_k.jpg (44474 bytes)handlade det om det här med söksystem. Jussi Karlgren, fil dr och en av de 100-200 forskarna inom SICS (Swedish insitute of Computor Science) gav oss intressanta synpunkter i ämnet - bl a den att SICS borde vara mångdubbelt större om Sverige ska nå mera framstående länders forskningsnivå.
     Dagens sökmotorer (som Google, Yahoo och Bing) är experter på att jättesnabbt byta några inmatade sökord mot jättemånga dokument på nätet. De kan enkelt nyttjas av envar, men kräver ofta förfining av sökbegreppen för att ringa in vad man är ute efter. Tidigare var det tvärtom: kunniga bibliotekarier kunde med specifika och komplicerade söktermer hjälpa besökarna att hitta rätt på en bok eller artikel.
     För att klara sin uppgift samlar dagens sökmotorer in så mycket de bara hinner från webben, indexerar materialet, gallrar ut onödiga ord och skapar med en del kompletteringar enorma databaser som måste klara miljarder förfrågningar per dygn. Stora kluster av "hembyggda" linuxdatorer utgör hårdvarugrunden, det rör sig om sådana anhopningar av elektronik att kylningen av systemen ofta står för den största driftkostnaden.
     Sökorden matchas mot databasen, men det sker inte helt utan specialiseringar. Dels vet man i förväg vilka de vanligaste frågorna är och kan ha svaren förberedda, dels är olika delar inriktade på speciella sökningar (t ex hamnar en sökning på "hotell Toronto" i en burk som är inriktad på hotellinformation.
     Men det är inte bara textinnehållet som är viktigt i sökprocessen, olika texter har också olika vikt eller värde i sökningarna - t ex bidrar det till värdet av en sida om många andra sidor har länkar till den. Och man registrerar data om vad den enskilde användaren av sökmotorn gjort tidigare och kan därmed ge mer anpassade sökresultat. Google m fl behöver nog inte befaras sprida den insamlade informationen om brukarna till andra - det skulle vara förödande för dem själva. Men om myndigheter får inblick i dessa data kan det måhända ge oönskade effekter, inte pga ondska men pga fumlighet. Så det gäller att komma ihåg att allt man skriver och gör över nätet har "evigt liv" och kan gå att få fram.
     Sökmetoderna kommer att utvecklas. Klustring och sammanfattning av sådant som hör ihop, extraktion och strukturering av data ger mer kundanpassade svar "just in time". Nya medier, nya användare och nya situationer kommer att kräva nya tjänster som ändå bygger på de stora sökmotorernas insamlade data. Till exempel kan man med sökmotorer skanna av olika känslolägen i bloggar. Det visar sig att "generad" är en känsla som tenderar att öka var sjunde dag (sannolikt dagen efter), och "exalterad" hade en extrem peak den dag Obama blev president. Med liknande metodik kan man också spåra det småknorr som kan finnas bland användare av en viss produkt, information som på andra vägar har svårt att nå tillverkaren.
     Avslutningsvis berättade Jussi om nästa generation av ip-adresser (ipv6) som ger tillgång till 340 triljoner triljoner adresser (67 adresser per kvadratcentimeter av jordens yta). En övergång till det systemet är inom kort nödvändig, dagens system (ipv4) ger 4 miljarder adresser och de beräknas ta slut nästa år! Men krismedvetandet är ringa hos nyttjarna.


Den 11 november
iriver.jpg (45420 bytes)hade vi tänkt flytta våra prylar till Altinsalen. Det visade sig dock att vi nog kan vara kvar i Klassrummet, men med entré från sidan (åt Polismuseet till) under november också. I december och januari blir det nog Altinsalen.
     Trots att vi inte hade något planlagt i övrigt för förmiddagen blev det ett matnyttigt möte. Krister Björnsjö m fl visade oss hur vi reglerar i våra epostprogram om vi vill att inkommande mejl ska sparas på servern även sedan man läst dem. Och sedan hade vi en del övningar i hur man hanterar numrerade listor i Word. Tab-tangenten efter nytt stycke (Enter) ger en ny nivå i nummerlistan och Skift+Tab går upp en nivå igen i numreringen. Möjligheten att skapa formatmallar, kopiera format, hålla ihop rubrik och text, redigera på dispositionsnivå m m testade vi också.
     Björn Ståhl förevisade sedan den alldeles nyinköpta läsplatta han köpt in för senITels räkning (Iriver Story, se bilden). Den kan läsa epub- och pdf-filer och vi bekantade oss lite med den, hur man bläddrar, hur man förstorar text etc etc. Om man kopplar upp sig på sin dator mot sitt bibliotek och loggar in med sin pinkod kan man låna e-böcker i epub-format (i 28 dagar, omlån kan dock ske). Man behöver också programmet Adobe digital edition som kan hämtas gratis på nätet.
     Ytterligare en läsplatta (Beebook One) är beställd av annat märke, som klarar fler olika filformat och tanken är att intresserade medlemmar ska kunna låna läsplattorna en tid för att bedöma om det är något att satsa på för egen del. Du som vill låna kan gå in på vårt forum där det nu går att anmäla sitt intresse. Artiklar ur PC för Alla med läsplattetest finns att hämta hem här.


Den 4 november
OlleW101104.jpg (13033 bytes)Gäst var Olle Wikström som arbetat på Televerket till 1986 och sedan på Ericsson. På Televerket gällde det marknadsfrågor på ekonomiavdelningens internationella enhet, bl.a. sekreterarskapet i CEPT:s WG ELT (Études Long Terme). På Ericsson gällde det Public Affairs, i stor utsträckning EU-frågor.
     Johan erinrade om att man av en tillfällighet 1982 upptäckte att flera personer som ringde ett vakant nummer kunde få en chattmöjlighet. Detta ledde så småningom till tjänsten Heta Linjen som väckte upp ett intresse för etiska frågor.
     I början av 1990-talet introducerades betalsamtal som tjänst. Efter engelsk modell ville Telia och marknadens aktörer skapa ett organ för självreglering på marknaden. Hovrättslagman Lennart Groll, f.d. pressombudsman utarbetade förslag till organisation och regler.
     1992 skapades stiftelsen Etiska Rådet för Teleinformation (ERT) med Telia och branschföreningen STIF som grundare. När den senare sprack skapade Telia en ny stiftelse 1994, Etiska Rådet för Betalsamtal (ERB). Mandatet vidgades 2003 till mobiltjänster och då byttes namnet till Etiska Rådet för Betalteletjänster (www.etiskaradet.se). Stiftelsen har en styrelse son svarar för finansieringen och ett råd som svarar för beslut samt ett sekretariat som bereder ärenden och exekverar beslut. Internationellt samarbete sker i IARN, International Audiotex Regulators Network, skapat 1995 med ett tjugotal länder.
     ERB har formulerat regler som gäller marknadsföring och innehåll. Tjänsterna är av två slag, dels betaltjänster baserade på telefoni (nummer börjar på 09) med debitering per minut eller per samtal, dels mobiltjänster via SMS eller WAP (femsiffriga kortnummer som börjar på 7) med debitering för engångsköp eller prenumeration. Gemensamt är att betalning sker genom påslag på teleräkningen. Tjänster som särdebiteras omfattas inte av reglerna.
     ERB reagerar på klagomål och Rådet tar ställning i principiella frågor. Besluten meddelas parterna och åtlyds i allmänhet. Maktmedel mot försumliga är ytterst avstängning genom operatörernas försorg. Systemet anses effektivt.
     Betaltjänsterna ha vuxit sakta under lång tid medan mobiltjänsterna på de senaste åren snabbt vuxit om dem, så att marknaden nu är kring 2,5 Gkr/år. Därför har det också vuxit fram ett branschorgan för mobiltjänster, MORGAN, som har utarbetat en egen code of conduct i samarbete med ERB. Sedan 1 oktober 2010 har ERB tillsyn över båda regelverken. Olle gick igenom en hel del om reglernas innehåll och avslutade med några råd:
•    läs alltid all information i marknadsföringen ordentligt
•    inget är gratis
•    det som verkar för bra är oftast inte sant
Till slut: Var inte rädd för ny teknik!


Den 28 oktober
trafikex.jpg (32557 bytes)hade vi nöjet att få vandra runt i det nyöppnade Ericsson Studio i Kista. En utställning med gammalt och nytt i modern miljö och med fokus på vad Ericsson kommer att göra i framtiden. Vi ledsagades av Anders Backerholm som berättade och demonstrerade bl a:

Martin L 101021.jpg (25088 bytes)Den 21 oktober
fick vi oss en hel del till livs om hur IT-system implementeras med framgång. Att detta kan vara förenat med många svårigheter tyckte vi oss ha rika exempel på i våra minnen från Televerket. Men det går att nå framgång med rätta metoder och bra disciplin, hävdade vår gästföreläsare Martin Lindstrand (pappa heter Bengt och återfinns i vår medlemslista). Han kommer från IFS; ursprungligen en förkortning för Industrial Financial Systems, numera ett världsomspännande företag med 3000 anställda som förser små och stora företag med fungerande affärssystem - logistik, order, lager, fakturering, outsourcing...
     Det handlar om att göra rätt saker på rätt sätt i rätt tid. Lätt att säga, men svårt att genomföra. IFS hade själva i början det välkända problemet att det mesta jobbet låg strax före "dead-line" med stress och felaktigheter som följd. Man har dock successivt finslipat sina metoder och sett till att arbetet fördelas rätt över tid, och på rätt människor, så att det hela faktiskt funkar när det är klart.
     Beställarnas IT-mognad är ibland diskutabel och cheferna vill ofta inte ge tillräckliga personresurser av rätt slag till projekten. Här gäller det att vara tydlig om vad som krävs från beställarsidan och att ha en strikt planering på olika nivåer - "failing to plan is planning to fail".
Verklighetens folk måste med i arbetet, inte bara IT-människor. Kontrollpunkter, grindar, behövs mellan de olika skedena, och en styrgrupp som avgör om grinden till nästa fas ska öppnas eller om det blir bakläxa. Och dokumentation, så man vet och är överens om vad som ska göras och vart man är på väg (mot målet Business Values).
     Hur det hela går till framgår (åtminstone för oss som var med) av bilden nedan. It's all "packaged for payment".

 IFSmetod.jpg (57870 bytes)

Martins redovisning väckte en hel del frågor och funderingar kring IT-projekt som måhända hade gått bättre i hamn med IFS inblandade.


Den 14 oktober
Karlberg 101014.jpg (10559 bytes)blev vi förvisade till en källarlokal, eftersom Tekniska Museet hade 500 gäster som bl a intog vårt ordinarie rum. Det fungerade dock bra med dator och projektor och vi blev dessutom bjudna på kaffe och kaka av museet.
     Den andliga spisen var av högsta klass. Kenneth Karlberg, mångårig affärsområdeschef i Telia (som han dock nu lämnat) gav oss sin syn på vad som driver telekommunikationerna, nu och i framtiden (att prata med senITelare om vad som varit är ju onödigt, tyckte han). Hans bakgrund gjorde att det i första hand kretsade kring mobiltele, men mer och mer blir ju mobilt, även inom hemmen och företagen.
     Marknaden fortsätter växa och priserna fortsätter sjunka. I mitten på 90-talet betraktades fortfarande prognosen "9 av 10 har mobiltelefon år 2000" som utopisk, men i dag ligger penetrationen på ca 125% och trenden fortsätter.
     Mobilt bredband är en viktig förklaring. Överföringshastigheten har på 10 år ökat från 9,6 Kbps till 100 Mbps (teoretiskt, i praktiken kanske bara 20 Mbps, men det är ändå rätt häftigt). För operatörerna ställer det mobila bredbandet krav på ny prissättning - flat rate måste ändras så att avgiften blir datamängdberoende, vilket förstås inte är så populärt bland alla kunder.
     Mobilt bredband medför också ökat fiberbehov. Till basstationerna krävs fiber med 2Gbps för att klara matningen till G4-nätet. Telia, med sin tradition och sitt befintliga fasta nät har fortfarande en del problem med att anpassa sig till konkurrensläget.
    
fika 101014.jpg (12645 bytes)På 30 år har man gått från de analoga nallarna till G4. Datatrafiken kommer nu med stormsteg i mobilerna, och den liksom taltrafiken  förs fram med IP-teknik. Nya applikationer tillkommer på löpande band. Och det är många som vill tjäna pengar på trafiken: programmakare, tillverkare, internetaktörer och teleoperatörer. De sistnämnda får kanske svårt att konkurrera på innehållssidan med jättar som Microsoft, Google m fl och måste se till deras nät ger tillräcklig avkastning.
     Teknikutvecklingen ligger före kundbehoven när det gäller att driva marknaden, hävdade Kenneth. Nya möjligheter som uppstår tack vare allt bredare bredband, och allt bättre prylar leder inte sällan till applikationer som fyller behov kunderna inte tidigare anat att de hade. Användarvänlighet hos program och hårdvara och kundupplevd "value for money" blir sedan marknadsdrivande faktorer, liksom ändrade kundbeteenden (typexempel SMS som kunderna gjorde till något annat än teknikerna tänkt sig och som nog kan sägas vara en böjan på det som nu heter sociala medier).
     Det finns en risk att ökad bandbredd äts upp av allt mer volymkrävande program/tjänster (kan stavas Windows). Det gäller att effektivitet eftersträvas så att den växande kapaciteten ger utrymme för många nya och inkomstbringande tjänster.

På bilden t h förser vi oss av dagens bjudkaffe.


Den 7 oktober
arvidsson101007.jpg (36385 bytes)hade vi nöjet att höra Sverker Arvidsson berätta om Handelsbankens datoriseringshistoria. Han kom från Ericsson (och starten av första AKE-stationen i Tumba)  till Handelsbanken i sutet av 60-talet och blev kvar där, i fronten av bankens IT-utveckling, i 35 år. På senare år har han varit med om att skapa BankID-systemet. 
     Hålkort och jättestora (men svaga) datorer var vad som gälle på 60-talet. Många felkällor och mycket papper. Bland annat alla checkblanketter som skulle tas omhand (de sändes till en början fysiskt mellan bankerna). Inga datanät fanns, man fick klara sig med telex.
    
SHB.jpg (43511 bytes)IBM hade då nästan monopol i datorvärlden, och de anitades förstås. Men man var inte riktigt mogen för on-line-system. Som terminaler fungerade stora kassamaskiner vars data måste kommuniceras till IBM:s stordatorer. En idé till ett ringformat nät kläcktes dock över en natt av bankens Olle Söderblom, och man fick så småningom  IBM med på tankarna. Så småningom lanserade själva IBM nätformen Token Ring (vilket renderade Olle god försörjning, eftersom han hade patent på sin idé).
     Nu började tester med "system 71"  som i praktiken blev system 73 och pilotverksamhet skedde under ett år på fem bankkontor. Inte ens de mest kritiska i personalen ville efteråt gå tillbaka till de gamla rutinerna, så det blev lite av en succé. Utvidgade prov skedde, sedan man kommit på varför det varit svårt att ansluta fler än sju kontor. När man började köra i flera olika teleområden märkte man också att det var ett företag att få olika teleområden att samspela med varandra.
     Grundsystemet levde kvar, men många förändringar följde. Bankens drift decentraliserades kraftigt, bankprodukterna blev fler och fler och den egentliga datoriseringen kom med "allterminaler" där operatören kunde sköta det mesta själv tack vare datorstöd. Efter noggrann utvärdering gick ordern på dessa utrustningar till tyska Nixdorf vilket inte gladde Ericsson (men dom fick i stället sälja en stor fin telefonväxel till banken).
     Sedan har bredbandsutbyggnaden och Internet medgett fortsatt utveckling av denna decentralisering. Numera sköter ju vi bankkunder en hel del själva vid våra egna datorer.

Den tecknade bilden visar att bankvärlden var on-line även i gamla tider
(vi har lånat den från bildspelet på www.handelsbankshistorien.nu

Vid torsdagsmötet förrättades också dragning i senITels sommarlotteri. Trots upprepade påminnelser hade bara en knapp tredjedel av medlemsskaran "hämtat" sina lottsedlar. Bland den flitiga tredjedelsen utföll nu årets två vinster. Vinst nr 2 på 1000 kronor till Lennart Holmqvist. Vinst nr 1 till Thomas Haug, som kunde gratuleras till sin 2000-kronorsvinst vid sittande bord. Dragningslistan finns här.


Den 30 september
återsåg vi vår egen stationära dator på museet. En del sladdar hade lossnat och vår webbkamera hade fått fötter och sprungit sin väg. Det tänkta försöket att få ljud- och bildkommunikation med Göteborg blev därför inte särskilt lyckat. Vi beslöt att köpa in en ny webbkamera för framtida behov. Försök gjordes även med vår bärbara, men då  krånglade Skype också, vilket vi inte hade räknat med. Så det krävs fler tester innan vi kan köra skarpt Göteborg - Stockholm.
     Under försöken att få igång det hela förmedlades erfarenheter av diverse slag.
     Desto mer framgångsrik var Krister Björnsjös (ibland kallad Jean Paul Dubois, fick vi höra) demonstration av hur elegant man kan använda sig av hyperlänkar i ett Worddokument (så länge det ligger i datorn - i pappersversion funkar det förstås inte). Det är lätt att länka till bokmärken som man kan lägga på annan plats i det egna aktuella dokumentet eller på valfri plats i annat dokument i datorn och sedan göra hyperlänkar till dessa ställen. (Hur man på ett vettigt sätt tar sig tillbaka kom vi dock inte på.) Det går också bra att länka till sidor eller bilder på webben och att göra e-postlänkar som öppnar ett avgående mejl till den inlagda e-postadressen. Alltsammans enligt ungefär samma principer som man gör länkar i hemsidor.


Den 23 september
var det återsamling på Tekniska Museet efter sommarlovets fröjder och ledighet. Klassrummet var upptaget så vi fick försöka få plats i Altin-salen. Det gick.
Ordförande Kalle hälsade oss välkomna och delgav oss en del färska erfarenheter av mobil telefoni på västkusten.
Den planerade, men uppskjutna Helsingforsresan kommer förhoppningsvis att kunna äga rum antingen senare i höst eller på vårkanten. Intresse tycks finnas, det gäller bara att hitta en tidpunkt som passar.
Höstens programpunkter diskuterades. Några gästföreläsare är bokade, andra under förhandling och vid mötet kom ytterligare en del idéer upp. Så höstsäsongen blir nog intressant (som vanligt).
Efter kafferasten (och ett kortare besök av modelljärnvägen) talade Pelle webmaster positivt om det nya gratisprogrammet Microsoft Security Essentials (antivirus och antispion) som verkar funka bra och om den kommande versionen av Internet Explorer, nr 9 således, som han hade positiva erfarenheter av (låt vara att det fortfarande är en beta-version). Nerladdning av detta program till vår bärbara genomfördes, men det blev något tjall, för programmet gick inte att köra, det spårade ur så fort man startade det,  och brandväggen (Zone Alarm) larmade.
Märkligt nog gick det heller inte att hitta någon möjlighet att avinstallera Intenet Explorer 9. Det krävdes (efter mötet) en systemåterställning för att få Internet Explorer 8 att träda i funktion igen. När 9:an funkar är den dock betydligt snabbare än sin föregångare.

Nästa torsdag ska vi se vad som hänt med vår stationära dator över sommaren. Och om möjligt trimma inför eventuella överföringar mellan Stockholm och Göteborg via Skype el.dyl.


Den 27 maj
Dags att avsluta ännu en senITel-vår. Och det gjordes på hög nivå, ovanpå den största sfäriska byggnad som mänskligheten hittills byggt, Ericsson Globe, som den numera heter. Vi hade tur med vädret och "gondolturen" upp och ner utanpå Globen gav tillfälle till många vackra vyer.

ekvatorialt.jpg (33831 bytes) T.v: Möte vid "ekvatorn"

 

T.h.: Åke Persson berättar om sin barndoms trakter

perssons visar globen.jpg (40960 bytes)


Innan lunchj gav oss Åke Persson en lilten inblick i områdets historia och framtid, med minnen från ödledammarna och slakthusområdet och med visning av gropen där nya söderstadion ska växa upp inom ett par år.
Sedan fick vi för en billig pening en god trerätterslunch på restaurang Flitiga Lisa där såväl kockarna som serveringspersonalen är skolelever som tänker sig en framtid i restaurangbranchen.
En trevlig och god avslutning på terminen. Nu ser vi fram mot hösten som startar den 23 september på Tekniska Museet. Och de som vill har möjlighet att resa till Helsingfors den 6-8 oktober. Anmälan senast i början av september.


Den 6 maj
Detta var faktiskt sista mötet före sommaren på Tekniska Museet, nästa gång är avslutning vid (och delvis på) Globen.
     Liksom förra veckan var det en väkänd aktiv Telian som var vår gäst. Ingmar Jonsson, numera senior adviser och ledare för projektet Qantas berättade om sig och om projektet. Han började på Ellemtel 1973 inom   AXE-området, fortsatte med det hos Ericsson 88 och kom till Telia 92, där han arbetat med bl a avknoppning och försäljning av driftverksamhet samt IT.system.IngmarJ1.jpg (26977 bytes)
     Ingmar gav oss inledningsvis en översikt över TeliaSonera i dag. Bra ekonomi. 150 miljoner abonnemang (varav 50 miljoner i helägda bolag) i många länder, Norden, Baltikum, Spanien, Östeuropa och stora delar av Asien. En av världens fem ledande internationella carriers (med målet att bli en av tre). Fokusering på Service i världsklass, nätsäkerhet och kostnadseffektivitet, alltsammans nödvändigt för att stå sig bra i konkurrensen. Kostnaderna anser man nu ha pressat till en för dagen acceptabel nivå.
     TV över bredband växer så det knakar, Telia IPTV hyr i dag via nätet ut 10 gånger fler videofilmer än de största butikskedjorna för videouthyrning. Och fibernätet är nu 43 000 km långt.
     Projekt Qantas avser att förbättra driftövervakningen för Telias fasta nät. Allt ska helst fungera utan störningar för kunderna,  hela tiden.  Och när det ändå blir fel ska de avhjälpas snabbt. Det är ett led på vägen mot "world class service". Samtidigt ökar kundkraven och komplexiteten. Näten ska hantera fler och fler tjänster och det gäller att hantera helheten, Dagens olika (och ibland inkompatibla) felindikeringssystem måst fås att samverka. En viktig del är också informationen om driftläget, till olika berörda i koncernen och till kunderna via kundtjänst etc.
    En samordnad övervakning planeras från IMC (Incident Management Center), med början i Sverige och Finland, senare även Norge och Baltikum. Incidenterna ska helst upptäckas innan de blivit störande för kunderna och man kommer bl a att nyttja robotgenererad "syntetisk" trafik för att hålla koll på läget. Dagens 6 driftcentraler i Sverige och Finland koncentreras till en i varje land: Karlstad och Juväskylä. Bemanningen blir knappt 100 personer. Engelska blir huvudspråk och ITIL (IT infrastructure library) blir grundvalen. ITIL anger i 5 böcker ett gemensamt ramverk och språk när det gäller att skapa tjänster, sätta dem i drift och driva dem.
     Förändringarna kräver ny organisation av verksamheten, kompetenshöjande åtgärder och automatisering av enklare felavhjälpning. Felen klassas i fyra grader, minor, major, critical och emergency. För riktigt stora "disaster"-situationer förutses separata team för Crisis management och Information.
     Projekt Qantas (vars namn valts från ett flygbolag som lyckats undvika jetplankrascher) avslutas i år, sedan tar linjeorganisationen över. Det gäller att man då uthålligt följer planerna och jobbar på med förändringen, som väntas bli klar 2013 - då har man, hävdade Ingmar, tagit ett av många steg mot "Excellent Customer Experience".


Den 29 april
hellman2.jpg (19788 bytes)hade vi återbesök av Andes Hellman, förra gången var 2003. Ämnet var i princip detsamma nu som då: Nätet - var är vi nu och vart är vi på väg.
Mycket har hänt på sex år, det händer saker hela tiden, och fort går det. Nu är inte Internet längre bara något som alla kan nyttja utan vi har blivit beroende av att Internet fungerar.
     Triple play-satsningar har gått hem och IP-telefoni och IP-TV blir allt vanligare - liksom videotjänster som  YouTube, SVT Play osv. Kopparnätet står sig fortfarande hyggligt i accessledet och det går på korta avstånd att nå bortåt 50 Mbps med DSL-lösningar. Men utvecklingen gör att trafiken närmar sig kapacitetstaket - en prognos hävdar att IP-trafiken kommer att öka 5-faldigt från 2008 till 2013 och att 90 % utgörs av video. Så fibernätet behöver byggas ut både på huvudstråken och närmare slutkunderna. 2020 ska alla hushåll och företag ha bredbandsanslutning med minst 100 Mbps, enligt Regeringens Bredbandsstrategi. Förväntningen är att "Marknaden" fixar detta..
     Det byggs också mycket fibernät. T ex i Västerås har 46 000 hushåll (60%) anslutning till det stadsnät som byggts upp. Det blir ett defacto-monopol   i sådana områden. Fasighetsägaren styr och den valda kommunikationsoperatören ser till att kommunikationerna fungerar. Sedan kan olika tjänsteföretag leverera applikationer. Telia anses ju ha dominans på marknaden, men av de här näten har Skanova bara en fjärdedel medan stadsnäten summerar till två tredjedelar. Tjänsterna ligger ofta i centralt placerade servrar.
     Även om rörlig bild växer så det knakar så kan man undra vart vanlig TV är på väg. Allt fler konsumerar även TV-programmen över Internet på tid som passar den enskilde. Och det är nästan gratis för användaren. Det blir lätt Ebberöds bank för nätleverantören. Service providers av traditionellt slag måste hitta nya metoder och vägar för sin affärsverksamhet när företeelser som Google, Facebook, Twitter etc etc glatt ger sig ut på nätet med tjänster som ger föga intäkter, men där användarna ändå förväntar sig att nätet ska klara av med hyfsat bra kvalitet.
     Det är nog tur att gamla lurverket förändras snabbt. Den trenden illustrerade Anders utmärkt genom att dra igenom sin redovisning i högt tempo (vilket säkert bidragit till att detta referat är väldigt ofullständigt och förmodligen också bitvis oriktigt). Men so far so good, TeliaSonera har ju klarat sig bra på marknaden, är en av de fem största internationella nätleverantörerna, välkänt och välrenommerat,  och våra vänner i Finland håller sig väl och snabbt framme, bl a med en riktigt fiberrik huvudstad.


Sandstrom 1004.jpg (41532 bytes)Den 22 april
hade vi bespetsat oss på att få höra Gunilla Kindstrand prata om ett teaterprojekt kring dubbelriktad kommunikation med digital teknik. Hon hade dock fått förhinder, och vi fick i stället informationen ur ett måhända mer teknikorienterat perspektiv av Hans Eric Sandström, doktorand och - för tillfället - "repgubbe", varför han infann sig i arméns gröna kläder, på kortvarit permission. De är båda engagerade i projektet Kultur och fiber som är en av många satsningar inom Fiber Optic Valley, vars verksamhet syftar till utveckling av tjänster och produkter med optofiber. Man har hemvist i Norrland och omsätter f n ca 25 miljoner om året. Även om projekten är regionalt inriktade så kan resultaten inte sällan bli av globalt intresse.
   Kulturutbudet påverkar ett samhälles tillväxt. Med den utgångspunkten försöker kulturprojektet se vad fiberteknik och elektronik kan tillföra scenkonsten. I en workshop i Söråker har en teateruppsättning med skådespelare, regissör etc fått pröva på att spela teater med "distribuerad ensembel" genom användning av fiberöverföring och 3D-projektion. Det gav mersmak, såväl skådespelare som inbjudna kulturjournalister var positiva. Interaktionen fungerade mellan en aktör på plats och en överförd via fiber och projicerad i rummet på glasskiva, de kunde t ex i en scen dricka kaffe tillsammans vid samma fikabord. T ex drömscener kunde med ny projektionsteknik ges ny konstnärlig tolkning.
    Utöver möjligheten till interaktivitet på distans kan man också tänka sig att framtiden kan ge oss "teaterpalats" även på mindre orter, dit man kan gå och välja bland teaterföreställningar överförda i 3D från olika scener, dvs en vidareutveckling av den möjlighet som redan finns att här och var kunna fjärrtitta på sändningar från Metropolitan i New York. Men fortsatta utredningar krävs. Vad händer t ex när en ljudbild flyttas från en teaterlokal till en annan? När blir tidsfördröjningen ett problem vid långväga interaktivitet?
     Glasfibern ger baxndbredd som räcker till det mesta, ca 125 THz ryms på en fiber, i ett frekvensområde som ligger ovanför synligt ljus - runt 1000-falt vad man kan uppnå trådlöst. Projektionstekniken utvecklas vidare och 3D kan nås inte bara med glasögon. Multistereo med raster framför TV-skärmen och "lightfield integrated imaging" med pyttesmå linser framför skärmens alla pixlar finns i pipeline (och ökar väsentligt bandbreddsbehoven). Skärmar som klarar att förmedla hologram ligger inte lika självklart runt nästa hörn - här krävs en hel del ytterligare.


Den 15 april
sidenbladh1.jpg (11661 bytes)fick vi höra en hel del om Ericssons medverkan i telepolitiska spörsmål i EU. Thomas Sidenbladh, numera pensionär och deltidsfårfarmare, men med förflutet såväl som departementssekreterare i Industridepartementet som ordförande i Civilingenjörsförbundet och  som, bl a, som Vice President, Ericsson EU Affairs.  Sistnämnda syssla innebar lobbyistarbete i Bryssel 2003 - 06.
     Det är många man måste ha kontakt med och prata med i Bryssel (och Strasbourg) om man vill påverka vad som händer i EU. Kommissionen med dess olika generaldirektorat, Parlamentet med 736 medlemmar i 22 kommittéer, Rådet med dess höga politiker. När det gäller telefrågor är European Internet Foundation, European Mobile Platform  och industriorganisationen EICTA intressanta organisationer.
     Jobbet bestod i att rapportera till hemmafronten vad som händer i Bryssel, att påverka i önskad riktning och att utbilda/informera. Ämnesområdena var generella policy- och standardiseringsfrågor, bredband, 3G, spektrumanvändning och mycket annat.
      IT-krisen för snart 10 år sedan lyckades Ericsson ta sig över bättre än många, bl a genom en radikal personalminskning. Den drabbade även Brysselkontoret, som bantade från 5 till 1,5 personer.
     Under 90-talet minskade antalet telemonopol ino EU från et 30-tal till några enstaka. Parallellt härmed sjönk priserna radikalt för mobilsamtal, där konkurrensen hade fria händer.
     Mycket arbete ägnades åt liberaliseringsdirektivet, dataskyddsdirektivet m m. Inom 3G-fältet drevs möjligheten till nätdelning, så att flera operatörer kunde dela på gemensamma resurser i vart fall i glesbygd.
    sidenbladh2.jpg (19788 bytes) I början av 2000-talet licensierades 3G mobiltelenät i många länder. Thomas hade studerat några trender. Många länder arrangerade auktion på tillstånden, speciellt i några av de stora länderna. I Storbritannien och Tyskland blev prisnivåerna mycket högre än förväntat, och i länderna med auktion var det bara stora globala aktörer som kunde betala de höga licenspriserna, medan det i länder där tillstånd gavs efter s k skönhetstävlan även blev lokala operatörer som licensierades.
     Europeiska patentkontoret patenterade mjukvara som en naturlig del av sin verksamhet, men så småningom upptäckte några internetaktörer detta. De trodde att minsta programrad kunde patenteras och europaparlamentariker fick 1000-tals mail, vissa med allvarliga hot. Ericsson drog igång stort lobbyarbete för att förhindra förbud mot sådana patent, och lobbade för avvisning av förslaget. Internetaktörerna blev nöjda, de hade åstadkommit något samtidigt som det blev möjligt för Europeiska patentkontoret att fortsätta som förut.
    Thomas avslutade med sex lärdomar från sitt arbete som lobbyist: De första och sista punkterna är viktigast!
* sikta lågt
* planera noggrannt
* sök allierade
* förstå personliga drivkrafter
*sök win-win-lösning
* ljug aldrig


Den 8 april
mariajr.jpg (18823 bytes)hade vi besök av Maria Jansson Rådström som svarar för abuse- och annan internetsäkerhetsverksamhet i Telia Sverige. Den sysselsätter 17 personer. Huvuduppgiften är att gå in med åtgärder när någon IP-adress hos Telia gjort sig skyldig till otillåten verksamhet på Internet. Främst handlar det om spam och phishing (dvs lurendrejeri där man ger sken av att vara t ex Telia och begär uppgift om id, lösenord etc). Då gäller det för den som vill anmäla missbruket att ha uppgift om sändarens IP-adress, uppgift om datum, klockslag, tidzon och innehåll i meddelandet.
     Abuse-enheten utreder om det inträffade strider mot avtalsvillkoren för det berörda abonnemanget, mot svensk lag eller mot AUP (Acceptable User Policy). Om det föreligger misstanke om brott (annat än mot avtalet) är det inte Telias sak att utreda det utan man överlämnar då ärendet till polisen.
      I praktiken kommer numera nästan inte några spam från avsändare i Sverige, vilket ju är bra men samtidigt innebär att Telia inte kan göra särskilt mycket åt spamanmälningar. Däremot blir spamfiltren i Telias servrar mer och mer effektiva och det är numera inte längre så vanligt med riktigt stora massutskick, eftersom sändarna vet att de stoppas på vägen. Numera har man filter både på ut- och ingående trafik.
     När svenska IP-adresser sprider elände kring sig är det ofta utan abonnentens vetskap - hans dator har kapats och nyttjas för utskick. Man informerar då sändaren om förhållandet och uppmanar till rensning av datorn, uppdatering av operativsystem, antivirusprogram etc. Men man kan också sätta in begränsningar i accessen, portfiltrering m m för att begränsa skadeverkningarna. Det är inte bara kundernas klienter som kan hackas och "förslavas", även servrar i nätet kan bli hackade och utnyttjade.
     Epost rörande abuse ställs till abuse@telia.com, telefon 0771-37 04 94 (må-fr kl 8 - 11.30) och information om de här frågorna kan vi alla hitta på www.telia.se/sakerhet och www.telia.se/abuse.


Den 25 mars
På grund av konkurrerande pensionärsaktiviteter samlades en liten men tapper skara från senITel för besök på SOS Alarm på Malmskillnadsgatan. Det bar iväg 36 meter under jord så vi behövde inte stänga av mobiltelefonerna. Av naturliga skäl fick vi inte tillträde till den operativa centralen men vara i ett rum med utmärkt utsikt över verksamheten.
     sos.jpg (18914 bytes)Denna central betjänar dygnet runt stockholmsområdet från Nynäshamn i söder till drygt Norrtälje i norr där det bor så där 2 millioner människor. Det finns ytterligare 17 centraler fördelade över landet plus ett antal räddningstjänster. Sedan 1996 är för oss vanliga medborgare 112 det vi förknippar med SOS Alarm men det tar knappt 1/3 av deras kapacitet. Den största verksamheten är ambulansdirigering förstärkt med SOS- sjuksköterska och SOS- läkare. Dessutom har man säkerhetstjänster, räddningstjänster och jourtelefontjänster.
     Man kan skräddarsy uppdrag åt olika sorters entreprenörer typ bostadsföretag, rörmokare, elektriker m.fl. SOS Alarm är spindeln i nätet och samarbetar med polis, brandkår, ambulans, flygräddning, sjöräddning, kustbevakning, fjällräddning, en rad myndigheter, Sveriges Radio, jourhavande präst, socialjour, giftlarm, narkotikatipset. Snacka om att vara inblandad.
     Stockholmsverksamheten har 135 anställda varav 120 är operatörer. Allting blir stora tal i en sådan central och när det är högtryck sker en kontakt var 6:te sekund och vid lågtryck var 30:de sekund. Efter tsunami- katastrofen i Thailand för några år sedan har också bildats en krisberedskapsfunktion som är dygnetruntbemannad och kan utökas vid behov.
     SOS AB ägs av kommuner och landsting samt av staten och bildades 1972. Tidigare hade Televerket detta ansvar och då ringde vi 90000. Det går faktiskt fortfarande och då blir samtalet omstyrt. Den första SOS Alarm- centralen öppnades i Västerås 1974 och det är säkert många av oss som varit inblandade i uppbyggnaden av denna verksamhet. Dagens tekniksystem är byggt av Ericsson och det interna nätet har arbetsnamnet Zenith. Ett omfattande arbete pågår nu med att integrera det digitala radiosystemet Rakel men vi ser ju i dagens media att detta inte går så lysande.
     Fullproppade med fakta fick vi åter se dagens ljus efter en mycket intressant presentation av Raymond Winberg.


Den 18 mars
LeifK1.jpg (39518 bytes)gästades vi av Leif Kindahl, som efter sin pensionering från Telia ägnat sig åt forskning inom samhällsekonomi. För en vecka sedan på Tekniska Museet redovisade han hur Taylorismen tidigt kom i bruk i Sverige vid studiet av arbete manuella telefonväxlar. Men i dag hos senITel hvar ämnet hur liberaliseringen (eller pårelgleringen om man så vill) av telemarknaden i Sverige beslutats och vilka effekter den fått.
     Förslaget om en telelag som lades fram 1993 hade föregåtts av beslut om telepolitiska mål (tillgänglighet och service, ett effektivt samhälle genom effektiva telekommunikationer, sociala hänsyn och regional balans, krisuthållighet m m). EU:s tjänstedirektiv var också en viktig bakgrund, liksom den liberaliseringsvåg som Mrs Tatchers satt i rullning. Taxereformdebaclet 91 var också en bakgrund.
     Leifs slutsatser:
     Remissförfarandet gav inte den breda genomlysning som frågan var värd, många viktiga instanser (t ex små och medelstora företag, pensionärer, hyresgäster) fanns inte med, inte heller länsstyrelser och glesbygsmyndighet (som dock ändå avgav yttrande).
     Riksdagsbehandlingan av den nya lagen kan inte heller sägas ha skett på helt rationella premisser. Lagens mål uppfylldes inte av lagen, utan av avtal med Telia. Konsekvenserna av beslutet var oklara.
     Man kan förstås undra om detta var avsiktligt, om det var pga bristande kompetens - eller om det helt enkelt är så här det normalt fungerar.    
     En analys av vilka aktörer som blev vinnare och vilka som blev förlorare placerar tveklöst statskassan i vinnarfacket, troligen också de operatörer som utmanade Telia. För systemlevernatörer som Ericsson blev det både plus och minus. PTS vann en expertposition. Men konsumenterna då? Ja med den taxeanpassning som skett finns vinnarna bland dem som ringer många långväga samtal, medan förlorarna finns bland de vanligaste grupperna, som ringer mest lokalt och bor i storstad - och som kanske därtill köpt Telia-aktier.
     PTS gjorde 10 år efter Telelagens tillkomst en uppföljning som syftade till att visa för- och nackdelar i relation till lagstiftningens politiska mål. Men den visar egentligen bara hur konkurrensen utvecklats på teleområdet. Man kan, menade Leif säga att konkurrensen blev målet och inte - som det egentligen var tänkt - ett medel att nå de telepoliska målen.
     Från eftersnacket: Trots många skavanker kan nog ändå resultatet anses ha blivit rätt så hyggligt av "liberaliseringen" av *Sveriges telekommunikationer. Här har nog också teknikutvecklingen spelat in kanske väl så mycket som de politiska besluten.


Den 11 mars
var programmet lite oförutsägbart, eftersom besöket hos SOS Alarm måst skjutas till senare datum. Vi började med att resonera kring Programchefsarbetet. Åke Persson har tagit över huvudansvaret från Krister, men för att det ska funka bra behövs en gedigen input av idéer vad gäller ämnen, förslag på föredragshållare, hjälp med kontakter av desamma samt rent allmänt information om vad vi vill att våra torsdagar ska ägnas åt. Eftersom det börjar tunna ut lite på kontaktsidan (med dagens Telianer) kanske vi får fundera på att välja Göteborgsmodellen och begränsa våra möten till varannan torsdag.
    Hur det blir därmed återstår förstås att se, men vid sittande bord noterades ett antal tänkbara ämnen, personer, resmål etc, så det ser inte alldeles mörkt ut. Men, således, tips är välkomna till Åke P
     Efter fikat gav Krister Björnsjö oss en nyttig genomgång av en del av alla funktioner i PowerPoint 2007.


Den 4 mars
meucci.jpg (18042 bytes)var det fortfarande full vinter, vilket måhända var motiv för några att inte ge sig ut i blåsten. Ganska många var vi dock som fick se och höra om den verkliga uppfinnaren av telefonen, Antonio Meucci, född 1808 (bilden t v). Dels genom att se på en hektisk italiensk TV-film om honom, dels genom att höra på Nils Olanders engagerande redovisning.
     Meucci var italienare och tekniker på teater Pergola i Florens (som finns kvar ännu), detta sedan hans tekniska studier måst avbrytas av ekonomiska skäl. Efter en del revolutionära aktioner blev det nödvändigt för honom att lämna Italien och han hamnar båda i Havanna, med uppdrag att exportera italiensk opera till nya världen. Meuccis talöverföringsteknik via rörsystem (för ordergivning bakom kulisserna) inom teatern  rönte framgång, men det var i samband med försök med elektroterapi som idén kom upp om att kunna överföra ljud elektromagnetiskt. en idé som han arbetade vidare på efter att ha flyttat till USA och Staten Island. 
meucci.gif (9212 bytes)En regelrätt patentansökan ställde sig för dyrbar, men Meucci fick för 10 dollar en tillfällig registrering av sin telefonmodell. Hade han haft råd att fortsätta betala denna årliga avgift skulle Bell troligen inte kunnat få patent när han flera år senare 1876 presenterade sin telefon. Men Meuccis finanser var i kaos sedan hans stearinljusfabrik gått omkull. Processer drevs på 1880-talet mellan Meuccis Globe Telephone co och Bellbolaget, men utan framgång för Meucci.
     Uppenbarligen var - och är - faderskapet till telefonen en stor prestige prestigefråga. I modern tid har man dock i USA kommit fram till att Meuccis betydelse för telefonens tillkomst är väsentlig. Av bilden som visas ovan t h och som visades i Globe-Bell-striden framgår att det ju knappast var någon större principiell skillnad mellan Bell- och Meucci-telefonen (en Marconi-tillverkad kopia av den senare visas f ö i den pågående Marconi-utställningen på Tekniska Museet). Och det fanns fler som stred om patentet, en tredje man med telefonfaderskapsambitioner var Elisha Gray - han var bara några timmar efter Bell på patentkontoret.


BirgittaP.jpg (38102 bytes)Den 25 februari
kunde ordförande Kalle konstatera att årsmötet avlöpt som väntat och han tackade för fortsatt förtroende och hälsade Åke Persson välkommen i nya styrelsen. Åke hade fixat dagens föredragshållare, Birgitta Persson (gift med Åke).
   Från TeleGuide till Twitter var rubriken på Birgittas presentation. Hon startade dock ett bra tag före TeleGuide och vi fick följa hennes IT-resa från manuell skrivmaskin och stencilappart, via hålkort, ABC80, IBM360, en privat dataskrivare i kylskåpsformat för 30 tusen, Mac:s underbara PowerBook till iPhone och - snart - iPad. Men kalendern har hon kvar på papper, i Filofax-format.
     Intresset för den nya tekniken var påtaglig från den f d programmerarens sida, men de humanistiska, kulturella aspekterna har blivit allt viktigare, och användarperspektivet dominerar nu. Distansarbete och distansutbildning har Birgitta studerat och även publicerat sina synpunkter på i rapporten "Distansarbeta".
     Dagens många användningsmöjligheter av Internet och dess växande betydelse som socialt medium belyste Birgitta också, med betoning på vikten av kritiskt granskande vad gäller avsändare och trovärdighet hos det man hittar och eventuellt ger sig in i på nätet.
     Facebook kan vara ett stimulerande sätt att återknyta kontakten med gamla arbetskamrater. Twitter gör det möjligt att "följa" (prenumerera på) en viss skribents länktips i ett visst ämne och kan ligsom andra bloggar vara ett effektivt sätt att idka omvärldsbevakning. Youtube kan nyttjas för att få väljarna att känna sig delaktiga, något som Barack Obama flitigt nyttjar. "Second life" gör det möjligt att via sin avatar leva i en önskad fantasivärld, vilket kan vara välgörande för själen (tyvärr invaderas den fantasivärlden nu också av företag från verkligheten, vilket är störande). Och Gowalla (som bygger på Internet och GPS) kan nyttjas för att veta var man finns och se om andra vänner finns i närheten. För att bara ta ett par exempel.
     Det ska bli intressant att se hur det strategiska tänkande, som dagens unga får i sig med avancerade dataspel, kommer att återspegla sig i deras versamhet som morgondagens beslutsfattare, menade Birgitta.
     Här kommer länkar till en del av de mötesplatser m m på nätet som Birgitta berättade om:
- Facebook www.facebook.com
- Twitter http://twitter.com
- Linkedin www.linkedin.com
- Youtube www.youtube.com
- Gowalla http://gowalla.com
- MySpace www.myspace.com
- Flickr www.flickr.com
- SecondLife http://secondlife.com
- Google Buzz http://www.google.com/buzz


Den 18 februari
var det ingen riktig ordning, eftersom programchefen inte fanns på plats. Men Till Mayer visade oss hur man kan nyttja gratisprogrammet Audio grabber för att spela in ljud, t ex för att föra in en audio-CD i datorn (som den är eller komprimerad i mp3-format) och hur man också kan nyttja programmet för att spela in det ljud som för ögonblicket passerar genom datorns ljudkort, dvs det man just lyssnar på. Detta senare misslyckades dock, eftersom vi inte kunde få Audio Grabber att hitta ljudkällan - måhända beroende på att vi laborerat med flera olika operativsystem i datorn. Samma dystra resultat drabbade Pelle Carlson när han försökte visa samma sak i gratisprogrammet Audacity, vilket annars är ett utmärkt program för många olika ändamål när det gäller att hantera ljud i datorn.
Vi försökte parallellt med dessa övningar få vårt Windows Vista att uppdatera sig (med ca 450 MByte uppdateringar). Efteråt någon timme visade det sig dock att något inte funkat, varefter datorn tog ungefär lika lång tid på sig att återgå till ouppdaterat skick. Ack ja, det krävs uppenbaxrligen en del översyn av vår stackars stressade dator.
    Till Mayer visade dock också hur man enkelt kan installera ett program för produktion av pdf-filer. Cute PDF Writer var det han nyttjade (ett annat alternativ är programmet PDF995, båda kan hämtas hem gratis på nätet). När programmet (och tillhörande converter) är installerat dyker det upp som en skrivare som kan väljas vid utskrift av t ex ett Word-dokument. Resultatet blir ett pdf-dokument med samma innehåll, som normalt inte ska kunna påverkas av läsaren.
    Slutligen visade Till hur han nyttjar Excel för klubbens bokföring och bokslut - högaktuellt nu eftersom bokslutet för 2009 just godkänts i vårt pågående årsmöte.
Han visade där hur man kan bygga upp en Excel-bok med flera sidor, där siffror - i detta fall klubbens olika ekonomiska förehavanden - endast matas in en gång och hur det sedan kan kopplas till de andra sidorna ända fram till resultaträkningen


Den 11 februari
gav oss Johan Martin-Löf en inblick i hur man i Word kan utforma detaljerade mallar för sina dokument helt efter egen layout. En del använder fortfarande mellanslag och "radmatning" för att redigera sina Word-dokument, något som inte kan rekommenderas i moderna ordbehandlingsprogram, menade Johan. Radmatning behöver man normalt inte göra alls, det sköter programmet om.
     Det blev lärorikt även för Johan, eftersom vi inte lyckades hitta vårt Office 2003 i datorn, endast Office 2007 som var nytt för honom, liksom för många andra av oss. Till yttermera visso hade Johan gått ifrån sina glasögon hemma. Men det blev en intressant utforskning av marginaler,tabbar, styckeformatering, indrag, typsnitt, grad o.s.v. Och vi fick lära oss att ange rubrikformat på olika nivåer. När det kom till att förse rubrikerna med numrering tog dock automatiken i Word över herraväldet och vägrade att åstadkomma den layout vi hade tänkt oss. Vi fick också tips om hur man gör inställningar så att rubrik och tillhörande text inte hamnar på olika sidor. och andra finesser.
     Man sparar sina inställningar som ett nytt malldokument (.dot eller .dotx) och ger det ett lämpligt namn, så kan man busenkelt öppna ett tomt dokument med alla sina önskade inställningar närhelst man behöver.
     Efter Johans genomgång visade Krister Björnsjö hur man alternativt kan lägga in tabbar. Vanliga tabbar läggs in på det ställe där man klickar på linjalen(som man kan få fram under fliken ”Visa”).  Om man klickar på det L-lika tecknet längst t v ändras tabstoppet, först så att ord och tal centreras kring den punkten på varje följande rad. Ett klick till längst t v så får man högerställt tabstopp, bra för t ex telenummer. Efter ännu ett klick längst t v blir det högerställt tabstopp men skillnaden är att med decimalbråk hamnar decimalkommat på denna punkt oavsett hur många decimalerna är (även 0).


Den 4 februari
ägnade Pelle Carlson först en stund åt att försöka hitta hur man ändrar programassociation för olika filtyper i Windows 7. Det gick så småningom och man kan notera att enklaste sättet är liksom i tidigare Windows att högerklicka på ett dokument med relevant filtyp och välja Öppna med. I bästa fall får man då förslag på olika program som är tänkbara, eljerst får man bläddra sig fram till det program man vill ska öppna filer av den aktuella typen. T ex kan man välja att ett rtf-dokument ska öppnas med Wordpad i st f med Word. Man kan då också med bock i avsedd ruta markera att detta val ska gälla även framgent (till dess annat meddelas).
     Uno Herrlin hade sedan lite exercis med Excel för att räkna fram sista siffran i personnumret. Hur det går det till kan ses nedan

Hur kontrollsiffran räknas fram.
Exempel: 8 5 0 7 1 7 - 5 0 1 X
Numret säger att personen är en man född 17 juli 1985 troligen i dåvarande Göteborgs och Bohus län.
Siffrorna skall multipliceras enskilt och lodrätt med 212121212 och sedan adderas resultaten. (Observera att tvåsiffriga tal delas och 16 blir 1+6 etc). Differensen till nästa högre 10-tal blir kontrollsiffran och summan 31 ger då 9 (stegen upp till 40). Blir summan ett jämnt 10-tal (30, 40 etc.) blir kontrollsiffran 0.

Formel (den s k Luhn-algoritmen):

   8 5 0 7 1 7 - 5 0 1
2 1 2 1 2 1   2 1 2
 16 5 0 7 2 7 10 0 2 = (1+6)+5+0+7+2+7+(1+0)+0+2 = 31    (9 steg upp till 40)

Resultat: 850717-5019

Kontrollsiffran infördes för att avslöja enstaka skrivfel och omkastning mellan grannsiffror, men är inget bra skydd mot falsarier (ibland inte ens mot felskrivningar).
     Kalle Eriksson gav sedan en fascinerande upplevelse av hur det är att spela bridge på nätet, tillsammans med kända eller okända medspelare, eller kanske bara att sitta bakom och titta på - då blir det enklare för då ser man allas kort. På www.bridgebase.com kan man hämta hem gratis programvara och registrera sig som medlem.
    Församlingen erinrades också om att när nästa torsdagsmöte infaller så har årsmötet 2010 inletts.


Den 28 januari
låg snön vit och tämlligen djup över nejden, vilket antagligen bidrog till att församlingen denna gång var lite mindre än vanligt. Vi som var där förundrades över att Windows 7 nu lyckades hitta sitt ljudkort (något nytt behövde alltså inte installeras). Hur det gick till vete fåglarna. Nu aktiverades också programmet och får därmed anses klart att nyttjas som vårt standardprogram. Återstår att kolla om skrivare och skanner funkar också - men Vista finns ju kvar i maskinen om det skulle knipa, och lgår inte den heller så får vi väl återinstallera XP på lämplig partition (eller köra XP "inuti" Windows7, vilket också ska vara möjligt). Fortsatt studium av det nya operativsystemet torde vara rekommendabelt.
     Sedan visade Jan Bergman hur man, sedan man registrerat sig för ett konto, tämligen enkelt kan ladda upp bilder till www.fuji.se (inte fudji, då hamnar man fel) och beställa 10 x 15 cm kopior för 65 öre styck (plus porto). Det går också att få papperets längd att anpassas om bilden är beskuren till andra proportioner än 2:3. Det gjorde han så fullt ut att beställningen registrerades och bilder och faktura torde komma om några dagar (förväntad fråga om Visakort-nummer el dyl kom aldrig, det räckte med namn och adressuppgifter).
     Det går också bra att beställa många andra produkter med egna bilder på och Jan visade hur man kan komponera en egen fotobok på mellan 24 och 110 sidor, där bilder och text kan läggas in och redigeras efter behag (kräver nerladdning av ett gratisprogram från fuji, och det funkade först efter tredje försöket, men sedan gick det bra). Priset för fotobok var från 69 kr och uppåt och här hann Jan backa ur innan beställningen registrerades.
     Jan avslutade med ett tjusigt bildspel från en resa till Gotska Sandön.
     Johan Martin-Löf berättade att det nu var avtalat och klart att Telias samlingar från nedlagda Telemuseum nu övergår i Tekniska Museets ägo. Telia bidrar med visst stöd för genomgång och gallring.
     Inför nästa möte efterlyste webmaster en lämplig februari-bild till hemsidan och programchefen bidrag från alla för att fylla även den torsdagsförmiddagen med trevligt och intressant innehåll.


Den 21 januari
drog vårterminen igång. Ordförande Kalle hälsade välkommen och påminde om att vårt årsmöte närmar sig
     Ivriga försök gjordes att fullfölja den bara delvis lyckade Windows7-installationen från förra träffen i december. Med nytt gammalt  nätverkskort installerat så gick det galant att komma ut på Internet. Men nytt gammalt ljudkort hjälpte inte - Windows hittade inget av de tre ljudkort vi provade. Så här krävs kanske en liten nyinvestering i ett nytt ljudkort för att nå i mål.
     Så diskuterades vad vi kan tänkas fylla vårens torsdagsförmiddagar med. En hel del idéer fanns och noterades tacksamt av programchef Krister Björnsjö, som förklarade att han ännu mera tacksamt skulle ta emot erbjudanden om att ta över delar av programarbetet som han nu skött (med den äran, webmasters kommentar) I 5-6 år. Än så länge är som framgår ovan dock den konkreta torsdagsplaneringen inte riktigt klar.
     Krister visade sedan ett exempel på hur han nyttjar Excel för att hålla reda på anmälningar till ett otal evenemang i "hans" SPF-förening som har flera tusen medlemmar.


Nedan kan du klicka dig fram till referaten från tidigare års torsdagsmöten.

rainbolg.gif (1315 bytes)

upp Det hände 2009 Det
hände
2008

Det
hände
2007

Det
hände
2006

Det
hände
2005

Det
hände
2004

Det
hände
2003

Det
hände
2002

Det
hände
2001

Det
hände
2000

Det hände
våren 99

hösten 99

Det hände
våren 98

hösten 98

Det
hände
1997

Åter till
senITel:s
hemsida.

Sidan senast reviderad 2011-01-01

rainbolg.gif (1315 bytes)