senITel

Våra senITel-dagar 2012

 Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: C:\FrontPage Webs\Content\senitel\images\rainbolg.gif




Här nedan följer referat från årets avverkade torsdagsövningar (färskast överst)


2012-12-13

På själva luciadagen avslutade höstens verksamhet på Tekniska Museet. Som framgår av bilden ägnade vi oss huvudsakligen åt vad traditionen kräver. Programchef Åke hade efter empiriska studier valt Bristol Cream för glöggrussinens marinering. Ett försök att utöka traditionen med (utöver glögg, kaffe, lussekatt, pepparkakor med ädelost) hallonlakritsdöskallar lyckades inte helt.
     Vi hann också kolla in lite gammal stumfilm med Buster Keaton och Svenskans artikel och video om "Telefontornet brinner".

     Och så fick slumtalsgeneratorn än en gång förtroendet att plocka fram vinnarna i jullotteriet. Det utföll sålunda att Kjell Palmqvist och Kerstin Engström får varsitt presentkort på 15 hundra kronor. Grattis grattis! - kassören lär höra av sig i ärendet.
     Slutligen bestämde vi oss för att starta vårterminen den 24 januari (om jag minns rätt) och så önskade vi varnadra och alla icke närvarande medlemmar en riktig God Jul och ett gott 2013.



 

2012-12-07

Säsongens första rejäla snökaos i Östra Svealand medförde att församlingen denna torsdag blev mindre än vanligt. Men vi som tagit oss till Tekniska Museet fick nöjet att lyssna på Anders Rockström som berättade om Bredbandskokboken, en webbplats (www.bredbandskokboken.se), som han utarbetat tillsammans med ett par kollegor, och som syftar till att samla och sprida information om hur man bäst ordnar sitt bredbandsnät, särskilt om man bor i områden där de stora operatörerna inte är intresserade av att bygga ut sina fibrnät. Sådana områden finns kanske främst i glest bebyggda trakter, men även i delar av storstädernas utkanter. Vilka svårigheterna är, om det är svårt, finansieringsaspekter m m.

     Ca 10 % av svenskarna saknar tillgång till bredband (www.internetstatistik.se har mer info). Mobilt bredband har nu fler anslutna kunder än fast bredband, men de bör ses som komplement till varandra. De bredbandiga accessnäten utgörs till 80 % av nya aktörer (elverk, stadsnät etc), de traditionella teleoperatörerna står bara för  20%.
     Fiber är överlägset andra medier vad gäller hastighet och den optimala prisnivån finss vid hastigheter på 1 Gbps. DSL-tekniken har fördelen att kunna nyttja befintligt kopparnät, men fibernät kan ändå bli billilgare om tillräckligt många är med och delar kostnaden.
     På 90-talet byggde många kommuner egna fibernät med statliga subventioner (värdet av subventionerna motsvarar priset för Telias hela nät). Nu väntar man sig blomstrande framtid, men det förutsätter förstås att näten nyttjas till bra saker. Meningen med bredband är inte bara att öka antalet TV-kanaler, det finns stora samhällsvinster att hämta hem, t ex inom miljöområdet och vårdsektorn (psykiatri på nätet har visat sig effektivare än öga-mot-öga-versionen).

     Kostnaderna för ett bredbandsnät är till hälften grävkostnader, en fjärdedel material, en femtedel installation. Ju mer man kan göra själv desto billigare. I vart fall om man kan göra det tillsammans i ett bostadsområde. Formen bör vara en samfällighet, där delaktighet är oblligatorisk och knuten till fastighet (ungefär som i vägföreningar). Det går att få ROT-avdrag och i glesbygd även annat stöd.
     Ett tidigt (först i världen?) exempel är det egna lokala fibernätet i Bofills båge på Södermalm. Där sköter man även driften själv, men har avstått från nätmanagering (t ex valmöjlighet mellan olika operatörer) och får därmed ner priset ordentlilgt, 75 kr per månad och hushåll.
     Bredbandskokboken ger praktiska råd och nyttig information om hur man bäst kan gå tillväga om man vill försöka skaffa ett lokalt bredbandsnät i sitt område.



2012-11-29 Några hade hörsammat inbjudan att i förväg presentera dataproblem som man ville ha lösta. Några blev det också, men alls icke alla.
     Vi fick bl a lära oss att det går att öppna ODT-filer (ordbehanlidngsfiler från OpenOffice m fl) även om man inte har Open Office. Dels finns det ett gratisprogram som kan hämtas hem från nätet (www.odtviewer.com), dels går det att öppna (och spara) ODT-filer i MS Office 2007/10 - här ser du hur det går till.
     Till Mayer gav ett flertal tips och rekommendationer om energiinställningar, prestandakoll, hur man minskar på antalet program som dras igång vid start (via msconfig och autostart), om defragmentering (med iobits smart defrag).

     Pelle Carlson rekommenderade Easus, ett  gratisprogram som enkelt fixar ompartitionering av hårddisk m m, t ex om man har två partitioner och en börjar bli full så kan man flytta över av ledigt utrymme från den andra partitionen. I Windows 7 finns motsvarande funktion inbyggd, men inte riktigt lika enkel.

     Var man hittar adressbok och mejllager i Windows Live Mail tittade vi också på. När man väl vet filernas namn och plats är det lätt att lägga till dem i sitt backup-program. Till visade hur hans backup med Backup5all (gratisversionen) fungerar.

     Men en del frågor fick förstås inget svar. Datorers agerande är ibland både oförutsägbart och obegripligt.



2012-11-15,  2012-11-22
Båda dessa torsdagsförmiddagar ägnade vi åt studiebesök vid Stockholms Lokaltrafiks Driftledningscentral (SL DLC). Vi var nämligen för många som ville se och höra och en del fick vänta på nästa tur när den första var fullsatt. Den senare gruppen fick därmed tillfälle att premiärse en pinfärsk presentationsfilm om DLC och dess arbete.
     GinoSpagnolatti guidade oss, med bistånd av Elle, och vi fick klart för oss att SL har vid pass 2,5 miljoner nypåstigna i snitt per dag. Enbart busslinje 4 har ungefär lika många trafikanter som hela SJ och T-banestationen på Gärdet ungefär som Göteborgs Central.
     DLC är dock inte en trafikövervakaningscentral, fordon och turer sköts av respektive entreprenör. Man har två huvudområden att svara för: banor och fastigheter samt elsystem. Banor och fastigheter omfattar bl a 13000 busshållplatser, 3400 övervakningskameror, 1300 signaler, 1000 växlar, 400 hissar och lika många rulltrappor. Samt fastighetsytor som summerar till 900 000 kvm (motsvarar ca 200 fotbollsplaner). Bortåt 20 operatörer arbetar i skift för att dygnet runt ta emot felanmälningar, övervaka driften, beställa reparationsåtgärder etc etc.

     Elsystem-verksamheten bevakar tunnelbanans  elförsörjning med 750 volts likström som från nätet som 33 kV och transformeras och likriktas. Roslagsbanan avviker genom att köra på 1500 V likström. Pendeltågens el och banor ligger inte inom SL:s ansvar.
     De vanligaste felen gäller hissar och rulltrappor, på elsidan är tröga brytare det minst ovanliga problemet.

     Det är en spännande verksamhet, menade Gino. Och stora förändringar förestår. Nästa år överförs SL:s personal till landstinget och får en myndighetsfunktion, trafikförvaltningen. Förändringen medför bl a en ökad grad av uppföljning av att entreprenörerna sköter sina åtaganden. Och den är beslutad i full politisk enighet, vilket ger förhoppningar om långsiktighet i planeringen.





2012-11-08

Ulf Persson från transmode systems (och brorson till en viss Åke med samma efternamn), gav oss en fin överblick över fibernätutvecklingen fram till nu och vilka trender som råder.
      Lasertekniken för att sända laserljus kom på 60-talet och då fanns redan mottagarutrustningar framme. Den glasfiber som sedan kom på 70-talet hade hög dämpning (20 dB/km), men sedan dess har tillverkningen förfinats och i dag är dämpningen nere i 0,2 dB/km. De frekvenser som används ligge ovanför det synliga ljuset (som har en våglängd på 400-800 nm) och i området runt 1500 nm ligger det dämpningsmässigt lämpligaste våglängsområdet.
     På 80-talet sändes en signal per fiber med en bithastihet på 2 eller 34 Mbps. Via SDH-teknik på 90-talet komo man upp i betydligt högre hastigheter, och nu på 2010-talet handlar det om 40 Gbps, men det har krävts omfattande uppgradering av tekniken i "burkarna".
     En bidragande faktor till ökad kapacitet är den våglängsmultiplexering som nu tillämpas och som är transmodes specialitet. Man kan likna de filter som sätts in vid prismor som delar upp ljuset/våglängden i olika områden och där många våglängder - och därmed olika signaler - kan gå över samma fiber.
     På sent 80-tal kom också optiska förstärkare där signalen får ökad kraft i en erbiumdopad fiberslinga kopplad till en pumplaser. Och man har nu teknik att packa kanalerna betydligt tätare, upp till 160 kanaler med bara 0,4 nm marginal mellan. Pluggbara interfaceutrustningar har gjort tekniken billigare, enklare och mer flexibel.
     Och kapaciteten behövs. För digitalTV med 180 kanaler, varav 20 i HD krävs 7 Gbps.  För internetanslutning erbjuder fibern 1 Gbps. Taket för en fiber i dag är 8 Tbps. Men på sikt kommer än högre hastigheter.
     Olika nättyper (stjärnnät, kedjenät, ringnät) kräver olika mycket fiber, men för alla gäller att våglängdsuppdelning och filter ger ökad kapacitet och flexibilitet - ofta till lägre pris.
     Sverige är väl rustat med fibernät. Telia, Svenska kraftnät, Trafikverket m fl har rikstäckande fibernät, än fler har sådana nät genom optiska våglängdsnät.
     De trender som nu kan ses pekar mot högre hastigheter (40 Gbps, 100 Gbps), fiber längre ut i nätet och automatisk styrning av optiska nät (för t ex kanalbalansering, åldringskompensation och våglängdsswitching). Våglängdsstyrning ger möjligheter att leda ljussignalerna åt olika håll i nätet och att lägga om trafikväg vid fel med eller utan våglängdsbyte, allt utan att behöva gå över till elektrisk signal någonstans på vägen.


    

2012-11-01
Christopher Polhem var dagens ämne.Han hade visserligen inget med telekommunikation att göra (men skulle antagligen ha haft det om han levt sisådär 150 år senare) men hans 350-årsjubileum har föranlett Tekniska Museet att ordna en särskild utställning om Polhem och hans verk - "Tillbaka till framtiden". Och ordförande Johan guidade oss på ett, som vanligt, alldeles förträffligt sätt genom Polhems liv och hans uppfinningar och belyste även bakgrunden i form av Sveriges politiska läge, närlingsliv etc.
     Om Polhem finns mycket skrivet, bl a på museets hemsida. Här ska därför bara i korthet nämnas att mycket av det vi såg handlar om att överföra kraft (som regel då vattenkraft från ett vattenhjul) till maskiner av olika slag. T ex stånggångar från forsar till gruvor där kraften kunde nyttjas till att transportera malm och vatten både vågrätt och lodrätt. Den berömda polhemsknuten överför rotationskraft mellan icke parallella axlar. Men det handlade också om att överföra kraft från lod till urverk som visade inte bara klockslag utan många planetariska händelser. Det berömda polhemslåsets princip tillämpas fortfarande i många av dagens tillhållarlås. Så Polhem var en hejare på att hitta på mekaniska hjälpmedel och maskiner. Men han hade också förmågan att förmedla sina kunskaper till andra, vilket kom till nytta i hans Laboratorium mechanicum och senare i Stiernsund, där han bl a konstruerade" manufakturmaskiner" som utan större mänsklig inblandning kunde serietillverka kugghjul till urverk o dyl. Inte konstigt att samtiden ansåg honom ha närmast magisk förmåga.
     Tekniska Museets årsbok Daedalus 2011 handlar helt om Christopher Polhem (finns att köpa på museet). Där hittar man också citat från Polhem, som t ex det rätt anmärkningsvärda: "Mechaniken är en grund och fundament till heela philosophien"!

   


 

2012-10-25

Vår värderade medlem Thomas Haug gav oss en initierad, trevlig och intressant  inbllick i hur det gick till när NMT kom till, dvs det gemensamma nordiska mobiltelenätet.

     De tidiga försöken med biltelefon, system Lauhrén och system Berglund fungerade lokalt. I Lauhréns system tog utrustningen upp halva bagageutrymmet och fick bilbatteriet att sina. Berglundsystemet som kom några år senare, var ungefär som en sladdlös telefon med lång räckvidd.

       Televerkets utredning om framtidens mobiltelefoni 1967 grundade sig på gammal teknik. Från U:s (Utvecklingsavdelningen) sida formulerades ett yttrande som krävde radikal förnyelse med ny teknik. Programminnesstyrning var nödvändig (tekniken nämndes inte ens i utredningen) liksom centrala databaser. Och man ifrågasatte starkt utredningens antagande att mobiltrafiken skulle bli av marginell betydelse vad gällde ekonomi och trafikbelastning.
    
Såväl Torsten Larsson som direktionen tyckte det låg något i kritiken och initierade en ny systemutredning. Carl-Gösta Åsdal anade stora investeringsbehov och lade fram idén om en gemensam nordisk utredning. Vid nordiska mötet i Kabelvåg fick han gehör för tanken och en grupp bildades under Håkan Bokstams ledning och Thomas blev sekreterare (för att han kom för sent till mötet, påstår han själv).
  Mandatet var vagt men behovet av nya lösningar pressande. Det manuella MTD-systemet fick bli en - rätt lyckad - interimistisk lösning. Men man måste lösa frekvensfrågor med politiska förtecken, det tog ett par år innan 450 MHz-bandet blev tillgängligt (med militär option på 50 % av frekvenserna vid ev. beredskapstillstånd eller krig)

     För det stora NMT-jobbet satte Bokstam upp en grundlag i 14 punkter (som i princip står sig fortfarande). Bl a krävdes enkel samtrafik med fasta nätet utan att ingrepp i detta skulle göras. Och möjlighet till automatisk internationell trafik.
     I Finland krävdes lagändringar och i Sverige krävdes idogt arbete för att få tillgång till ett riktnummer (010 var det i början). Men arbetet i gruppen gick bra, om än med en del bataljer, mer mellan telefon och radio än mellan nationerna. Men från ledningshåll såg man fortfarande mobiltrafiken som ett perifert intresse och avslog önskemål om internationella studieresor inom ämnesområdet.
     Problemen var många. Östen Mäkitalo som kom med i gruppen 1974 menade att terminalerna måste förses med mikroprocessorer (otänkbart enligt många). Gruppen enades om att man måste få stänga av sin terminal (inte en given rättighet i alla länder). Man måste tillåta fler operatörer (alldeles otänkbart). Men gruppen gjorde som den berömda humlan och flög ändå - skulle man ha nordisk samtrafik så krävdes ju f ö minst två operatörer i gränsområdena.Och det visade sig också gå bra att nyttja full duplex (vilket somliga experter bedömt ogörligt).
     Efter Bokstams tragiska bortgång 1978 blev Thomas Haug ordförande i gruppen och han rekryterade snabbt Rune Björkmyr till ny sekreterare.
     Förhållandet till Ericsson var inte det varmaste. LME ville ha AKE i mobilstationerna, gruppen krävde det gemensamt utvecklade AXE-systemet. Som ny generaldirektör fick Tony Hagström Ericsson att ändra uppfattning för att inte missa ordern.
     1978 presenterades pengakrav för att kunna besluta om inköp. En stor demonstration anordnades - och gick helt galet (några ambitiösa ingenjörer hade natten före infört en del förbättringar). Men gruppens förtroende var stort och beslut togs om inköp - sedan förbättringarna plockats bort fungerade också allt bra.
     Ericsson gjorde försök att internationellt hävda att man låg bakom NMT-utvecklingen, men tvingades dra tillbaka de handlingarna efter synnerligen animerade samtal mellan deras Vd och C-G Åsdal (Kalle Eriksson kunde bekräfta, eftersom han hade råkat sitta i Åsdals rum när samtalet utväxlades). 
     Efter stort motstånd, bl a från facket, fick man också gehör för privatägda terminaler. Och med viss möda fick man också mobiltillverkarna att förstå och agera enligt de kravspecar som arbetats fram.
     1982 lämnade Thomas gruppen (och kom i stället att ägna många år åt GSM). Då fanns ännu inga bärbara nallar, men vi vet ju alla hur det gått.
     Gäster denna torsdag var även Bertil Thorngren och författaren Svenolof Karlsson (som specialiserat sig på telekomhístoria och -utveckling. Han konstaterade bl a att NMT-projektet innebar ett viktigt nytänkande av gränsöverskridande slag, förutan vilket GSM etc knappast kunnat bli vad det blev.


2012-10-18

Vi fick denna torsdag en guidad introduktion till utställningen 100 innovationer som pågår på Tekniska Museet. Anders Lindeberg-Lindvet tog som ett exempel utvecklingen av fyrar som bygger på innovationer i olika steg från eldar i torn via oljelampor, stearinljus, linser, fotogen, roterande ljus, acetylen etc fram till nu då fyrarna i stort sett gjorts onödiga tack vare GPS-navigationen.  Utställningen har i hög grad ändrat innehållet i museets maskinhall som från början visade industrialiseringens teknik. Genom intervjuundersökningar bland vuxna och barn har man fått fram vilka innovationer som anses vara de viktigaste i vårt samhälle, och här varierar uppfattningen en hel del mellan barn (bl a datorn) och vuxna (bl a hjulet). Ett urval av ett hundratal innovationer av skilda slag genom tiderna presenteras nu, ibland i oväntade kombinationer.
     Vi hann efter fikat också  att titta lite på bl a Skärmklippsverktyget i Windows (finns fr o m XP, Snipping tool), som gör det enkelt att ta en bild på valfri del av skärmen och spara eller mejla.
     Ny skrivare installerades (tack för den Anders J) och gammal skrivare och skanner togs bort (den som är intresserad av att ta över denna utrustning kan väl höra av sig).
     Åke erinrade om att anmälningar bör skickas till honom om önskemål vad gäller de förestående studiebesöken i SL:s driftcentral (första besöket nära fulltecknat) samt den eventuella resan till Enköping (alla medlemmar har fått mejl från Åke om detta).


2012-10-11
Ove Alm gästade senITel för att berätta om Skanova och dess relationer till TeliaSonera.
     Ove startade sin karriär i Stockholm 1988 för att syssla med Datex, men det blev snart en hel del andra nätanknutna uppgifter. Han är nu VD för Skanova, som blev bolag 1 januari 2008 och levererar kapacitet till andra operatörer. Begreppet Skanova skapades dock redan 1 oktober 2000 som Telias varumärke för grossistförsäljning av kapacitet till andra operatörer. Idag har Skanova 160 kunder i Sverige med en omsättning av 7,5 Mkr. Telia är dominerande kund med 85 % . Skanova har 530 anställda på 8 orter i Sverige, och sedan arbetar ett stort antal underentreprenörer för Skanova.
     Skanova tillhör affärsområde Bredband som leds av Malin Frenning. Verksamheten är landsomfattande och Skanova är världens fjärde största carrierföretag. Detta trots att bortåt 20 Gkr avskrivits av under årens lopp.
     Skanova omfattar alla fasta nät i Sverige med 8000 stationer och 2,5 miljoner stolpar. AXE tog 18 år att installera och kostade 18 Miljarder kr. Det nätet omfattar idag 143 AXE-stationer och 17 ISDN-stationer, som står och går om än med en hög strömbrukning. Kopparnätet har en genomsnittsålder på 60 år. De var avskrivet, men uppvärderades vid bolagsbildningen av Skanova. Nätet äldsta stolpe är från år 1900. Koaxialkabel är helt borttagen och accessnätet har 6 miljoner anslutningar medan fibernätet har 600 tusen anslutningar.
     Skanovas kunder är:
•    Nätägare
•    Kommunikationsoperatörer
•    Tjänsteleverantörer
•    OTT, Over The Top-leverantörer
•    Innehållsleverantörer
     Det finns en uppsättning av stadsnät, där Skanova köpt några stycken. Många är byggda genom frivilliga kollektiva arbetsinsatser (som heter talko i Finland och dugnad i Norge påpekade Johan).
Skanova måste vara fritt från diskriminering av sina kunder och detta övervakas av en Equality of Access Board som granskar verksamheten.
     Ett tusental kunder i kopparnätet försvinner per dag, men kablarna ligger kvar för lång tid framåt. Fiber kräver stora investeringar och konkurrensen är hård.
     Kopparnätet har en kvardröjande lönsamhet som gör det möjligt att bygga framtidens infrastruktur. Vi går mot en täthet av en anslutning per hushåll. Utbyggnaden går raskt, men den befintliga kanalisationen är ibland hårt åtgången av nyare insatser som inte dokumenterats.
     Regeringen har satt målet att 90 % av medborgarna skall ha tillgång till fiber med en hastighet av 100 Mbit/s år 2020. Man värnar i årets budgetproposition att det gamla accessnätet skall få vara kvar i företaget för att finansiera investeringar i det nya nätet.
    /JML


2012-10-04
Vi fick denna torsdag återuppliva bekantskapen med våra tre sista generaldirektörer, Håkan Sterky, Bertil Bjurel och Tony Hagström. Visserligen bara på DVD-skiva, men ändå. TELE-TV:s produktion från 1989, "Triss i generaldirektörer", där Bengt Feldreich intervjuar de tre herrarna var fortfarande intressant att se och den väckte tankar av både nostalgisk och framtidsinriktad karaktär. Håkan Sterkys uttalande om trådradion som ett framtidsmedium (eftersom radiofrekvenserna behövs för den mobila trafiken) har ju numera visat sig vara sannare än han måhända själv anade (för ADSL var knappt påtänkt då).
     Till fikat blev vi påminda om att senITel i höst fyller 15 år - det var tårta i stället för de vanliga torra kakorna. Det hampade sig också så att till detta jubileumstillfälle hade även vår ursprunglige projektledare, förste ordförande och tillika nestor, Ragnar Thorell, infunnit sig (hans engagemang i Mac-gruppen gör att han sällan har möjlighet att komma till våra torsdagsmöten, berättade han, lika pigg och alert som vanligt).
     Ordförande Johan gav oss också några intryck från den ETNO Summit i Bryssel som han nyss bevistat. Behovet av bredband åt alla måste på något sätt kombineras med finansieringsmöjligheter, eftersom det kräver stora investeringar samtidigt som dagens prissättning på bredband gör att operatörernas vinster blir blygsamma - kanske är det för många som konkurrerar om kakan. Investerarna är inte heller så pigga på att gå in i nätuppbyggnaden, eftersom de intressanta vinstföretagen numera är Google och dess konkurrenter. Dessas vinster hamnar dessutom sällan i Europa utan i USA och Asien, vilket gör läget för Europa aningen dystert.
Bilden: Ragnar Thorell mumsar 15-årstårta


2012-09-27
Kanske i senaste laget för terminsstart, men höstsolen sken utanför och efter en dryg timme hade vår dator hämtat alla sommarens uppdateringar. Medan den höll på med sitt hälsades en välkänd skara välkommen till senITels 31:a termin och vi konstaterade att vi den 9 oktober har företeelsen senITel existerat i precis 15 år.
     Så spånades det om vad vi skulle kunna hitta på under höstens torsdagsmöten. Programchef Åke har redan en del i pipeline, varav något är klart och inbokat, annat ännu lite mer svävande. Deltagarna kom också med en hel del förslag till ämnen: Windows 8, Att installera SSD (dvs flashminneshårddisk), Tar plattan över PC?, Tips på nyttiga/trevliga Appar,  Hur ser Telias framtida prisstrategi ut?, Hur deras fibererbjudanden?, Hur startade datorepoken (från vävstolarnas hålkort och framåt)? Bland annat.
     Krister Björnsjö lät oss lyssna på ett kåseri om smart-fånar ur dagens Tal-Svenskan som han tankar hem nattetid för avlyssning. Och vi lärde oss en ny anledning att gå på muggen. Vilket i sin tur ledde till en del minnen av hur och var man kan tappa personsökare och nallar i våta element.
     Eftersom Polhem visade sig vara upptagen med andra gäster nästa torsdag så får vi skjuta på Johans guidning, i stället ska vi titta på den gamla video med verkets tre sista GD:ar som vi digitaliserade i våras. 


  ----------------------------------------------------------------------- -Här inträffade sommarlovet 2012 -----------------------------------------------------------------------------------------

2012-05-10
sladdar.jpg (56688 bytes)Kanske i tidigaste laget för terminsexamen, men vårsolen sken utanför och blomstertiden var kommen. Det hindrade inte att ett tappert gäng åstadkom största möjliga mörkläggning i vårt "klassrum" för att kunna urskilja de gestalter som förekom i dunklet på vita duken. Och trots att bildkvaliten var rätt dassig och den bildmässiga kreativiteten låg (drygt en timme med "gubbbe i ruta") var det nog ingen som hade tråkigt, för dagens tre föredragare hette Bertil Bjurel, Bengt-Gunnar Magnusson och John Meurling. Filmen var från lanseringen av boken Teknisk Revolt 1992 och de tre berättade om förhistorien till Ellemtel och AXE, arbetet som ledde fram till AXE-systemet och hur det marknadsförts och gjort succé världen över.
     Några av de som var med när det begav sig fanns också i salongen (bl a Till Mayer och Ernst Ericsson), vilket befrämjade diskussionsutbytet efter filmvisningen. Bl a fick vi veta att A210 (Storängen-stationen) inte skrotades utan fick en ny livsuppgift för drift och underhåll i Stockholm, där den höll reda på alla larmar i distriktet och kontrollerade att AGF-stationerna skötte sig.
     Det studiebesök i Enköping som vi hade planerat lyckades inte samla tillräckligt många deltagare för att bli av. För att våravslutningen ändå skulle bli lite utöver det vanliga så avslutade vi med en gemensam lunch i restaurang Stallet i stället.
     Filmen Triss  i generaldirektörer hann vi inte med, det får bli någon mörk hösttorsdag i stället. Vi startar igen den 27 september. Till dess: ha en skön sommar! Och kolla kanske hemsidan nån gång även under sommaren, om inte annat så blir det nya månadsbilder. Kanhända är det till och med någon som kommer sig för att göra ett inlägg på vårt forum - där har det varit nära nog kemiskt rent sedan årsmötet slutade.
Bilden visar inte AXE utan ett annat kvalificerat kommunikationssystem - sladdarna bakom senITel-datorn.


2012-05-03BiaP1205.jpg (40454 bytes)
Ett tilfälligt återbesök på Rosenlundsgatan denna torsdag, "vår" lokal på museet var upptagen. Återbesök också av dagens gäst, Bia Persson som vi hade nöjet att träffa även för ett par år sedan. Ämnet nu som så var Sociala medier, nu med inriktning på bl a värderingar och opinionsbildning.
     Sociala medier som FaceBook är en tillgång inte minst för äldre - och vice versa, menade Bia. Det gäller att hitta de möjligheter som man själv har nytta och glädje av i det rika utbudet. Då får man också motivationen att ta till sig nyheterna, som ibland kan verka stökiga. Ålder är inget problem, vilket exemplifierades med en aktiv 99-åring som vid en folkbildningskonferens propagerat kraftfullt för att föreningar bör göra ungdomens medier till sina för att få fortsatt livskraft. (Där fick vår nestor, Ragnar Thorell, som deltog vid dagens möte, se sig slagen med några år).
     Men det handlar om att ändra värderingar, och det tar tid. En brytpunkt kom runt 1995, då Internet började få dagens former, om än inte ännu dess interaktivitet. Och trots att IT-bubblan sprack började väldigt många inse vad man kunde göra. FaceBook, som kom 2004 och fick genomslag i Sverige tre år senare har nu 50% av svenskarna anslutna och antalet "vänner" är i snitt 130. Förnyelse av mediet sker hela tiden och det finns grupper för och emot det mesta, bl a en grupp som propagerar för att inga fler ändringar ska göras.
     Styrkan i de sociala medierna är att de ger möjlighet för alla att kommunicera och dela med sig information, och om ämnet är rätt att skapa engagemang och bilda opinion. Och det går snabbt. Exemplen är många, från regimkritik i nordafrika till missnöje med maten på en skola. Den ökande transparensen är viktig för att skapa trovärdighet (t ex för journalistik) och att befrämja samarbete (t ex mellan forskare - det var där Internet kom till).
     Risker finns det förstås när man nyttjar sociala medier - precis som när man använder andra medier eller i direkt kontakt mellan människor. Det gäller att ha etiken i åtanke när man producerar - liksom källkritiken när man konsumerar.
     Om detta och mycket annat berättade Bia och gav oss avslutningsvis en uppgift att fundera på för att bli klara över våra egna värderingar och inställningar när det gäller de nya medierna. Det var hämtat ur boken Gilla! vars release givetvis finns på nätet och som ger intressanta aspekter på sociala mediers möjligheter.


2012-04-26
Hans Dahlberg, som lovat tala om the Internet of Things, hade fått resa till Litauen med kort varsel och ersattes av Milos Herman vid samma enhet. M2M innebär tillämpningar där maskiner kommunicerar med varandra. TeliaSonera har bedrivit verksamhet i ett par år på området. 13 medlemmar deltog på Tekniska museet. Inledningsvis visades en liten film med exempel på vad som avses.

Marknaden
Marknadsundersökningar pekar på en stor tillväxtpotential. En undersökning pekar på 108 M användare 2011 och 360 M år 2016. Man räknar med 1 G användare inom en tioårsperiod, varav 10 % är SIM-kort. I Sverige finns det idag 2 M SIM-kort i den största tillämpningen, fjärravläsning av elmätare.
     Studien visar på tillämpningar inom ett antal områden.
•    Alarm        barn, djur
•    Detaljhandel    automater, butiksskyltar
•    Mätning        skogsmaskiner, vindkraftsaggregat
•    Spårning         varor, containers, verktyg, djur
•    Transport         lastbilsflottor, taxibilar, trafikstyrning
•    Bilar        bärgning, service, underhållning
•    Hälsovård     patientövervakning, påminnelser
•    Konsument    e-böcker, fotoramar, navigation
     Man förutsäger många gynnsamma konsekvenser för samhället såsom minskad miljöbelastning, effektivare sjukvård, ökad trygghet, bättre vägsäkerhet, effektivare transporter och ökad konkurrenskraft. Sjukvård är viktigt med tanke på den ökade andel av BNP som sjukvården väntas ta i framtiden.

Företag
De stora företagen på IT- och teleområdet är aktiva påområdet.
Telia fattade beslut in november 2009 att inrätta en grupp inom Mobillity Services på fyra personer, Nu har den gjorts till en grupp inom TeliaSonera, eftersom tillämpningarna till stor del är internationella. TeliaSonera har även bildat en allians i Europa med Orange och Deutsche Telekom för att kunna leverera internationella tjänster.
I Sverige har man ett nätverk med f.n. 34 avtalsbundna partners inom olika specialområden. De har i allmänhet ansvar gentemot kunderna, medan TS svarar för gemensamma nätverk och trafik. Dessutom finns nu 18 associate partners med lösare anknytning. Man kan knyta till sig andra partners i andra länder inom hemmamarknaden. Man ordnar seminarier årligen. SICS är aktivt på området.
Gemensamma logotyper har utarbetats. Exempel på lösningar finns på hemsidan www.teliasonera.com/m2m.

Frågestund
Konstaterades att Televerket var tidigt ute och redan 1986 startade med M2M genom Mobitex, som utvecklades i samarbete med Ericsson i Eritel. Mobitex har sålts av men det finns kvar hos Multicom Security, som är ett av de nuvarande partnerföretagen.
M2M kräver många nya adresser, så IPv6 måste införas snart.
Avslutningsvis trodde senITels medlemmar att de potentiella tillämpningarna är många, men att det kan bli svårt att tjäna pengar på dem alla.


2012-04-19
lsn1204.jpg (28147 bytes)TAD1
var ämnet för dagen. TAD = Televerkets Administrativa Datasystem som nu har en 50-årig historia och som i delar fortfarande är i bruk.
    
Sven-Ingvar Larsson var när det begav sig teledirektör i Västerås och hans område fick bli fösökskanin för TAD1, som behandlade kundregister, nätregister, orderregister m m. Nu gav han oss en bild av bakgrunden till det hela. Efter revolutionen på 50-talet, då Televerket började pröva att ha telefoner anslutna med propp och jack ledde Tage Holmberg en utredning i syfte att nå ett datasystem där alla kunddata registreras i en gemensam databas. Ett förslag lades 1967 och en förstudie inleddes. Efterförberedelser kunde sedan utrustning köpas in 1973 - det blev Univac. 
     Men det krävdes också, påpekade Sven-Ingvar, förändringar i omvärlden, ett nytt gemensamt lönesystem för bl a anläggning och drift, resultatstyrningskriterier behövde införas etc. Här såg både fack och arbetsgivare fördelar med förändringarna, men det var svårare att även övertyga de anställda inför de prov som gjordes i bl a Fagersta och Avesta. Men det gick.
     Till projektledare för införandet av TAD1 utsågs Sven-Ingvars gamla arbetskamrat
Kurt Åberg, som då hade återvänt efter en sejour hos Ericsson. Kurt gav oss nu sina minnesbilder av projektet. De långa leveranstiderna för abonnemang var en pådrivande faktor. I Stockholm fick man då vänta ca 8 veckor på att få telefon. En vecka var målet - och man nådde vid AXE-stationer ner till 2 timmar tack vare hög automatiseringsgrad i TAD-systemet. TAD1 var Televekrets första terminalsystem och det var storleksmässigt unikt. Man köpte in standardlösningar och programmerade i Cobol, men det krävdes utveckling av verktyg, t ex de formulär som skulle visas på Alfaskop-skärmarna. Även om mycket hänt sedan dess känner man fortfarande igen mycket av dessa bilder i dagens system.
     TAD1guests.jpg (24698 bytes)Med TAD1 kunde operatörerna på kundtjänst i realtid se nummertillgång, nätutbyggnad m m och orderutskrift kunde ske direkt - när AXE-stationerna kom gick orderna i effekt direkt online. Kataloguppgifter och underlag för faktureringssystemet laddades in bach-vis varje natt.
   kurtaberg1204.jpg (56248 bytes)  Allt gick förstås inte smärtfritt, det blev förseningar som ibland kunde fresta på vänrelationerna mellan Kurt och Sven-Ingvar. Tony Hagström såg behovet av extra betänketid och beordrade ett års moratorium före ytterligare införande, så att alla problem skulle hinna lösas. Men 1980 gick man igång ordentligt med en första etapp omfattande 2 miljoner abonnemang, 14500 Alfaskope, 300 skrivare och en med dåtidens mått gigantisk databas på hela 10 Gigabyte (ryms ju i dag på en USB-pinne).
     Det förekom givetvis propåer om andra lösningar, både utanför och inom projektet: batch-baserade mikrofiche-system, mninidatorlösning för nätregister, eget system för nummerbyra etc. Även politiker och näringsliv hade synpunkter. Men TAD1 genomfördes planenligt. I modern tid har åtskilliga försök gjorts att koppla loss från det gamla systemet, men det har visat sig seglivat.
     Export till några andr länder skedde också, Singapore och Nya Zeeland köpte in TAD1 - där har det dock av olika skäl ersatts av andr system senare. Men marknaden hade kanske kunnat blli mycket större om Televerket velat sätta till resurser för marknadsföring internationellt.
     Några gäster från TAD1-projektet deltog också i dagens möte,   och Göran Bengtsson gav kompletterande information rörande nummerbyråsystemet där man med nya algoritmer gjorde det möjligt att hitta rätt även om man inte hade korrekt stavning på t ex kundens namn. Såväl senITel som Tekniska Museet spelade in föreläsningarna vid detta möte som var en av de mest välbesökta torsdagsförmiddagar vi haft.

Bilder: Överst Sven-Ingvar, nederst Kurt, till höger några av dagens TAD1-gäster.


2012-04-12
Bengt Svensson 1204.jpg (57360 bytes)Med påsken avklarad tog vi oss nu åter till Tekniska Museet, där vi återfann vår "datorkommod" i gott skick, liksom kaffebryggare m m. Skrivaren torde dock behöva lite översyn efter att ha stått i träda länge.
Ordförande Johan önskade oss välkomna åter efter utflykten till Södermalm och han hälsade också dagens gäst,
Bengt Svensson, välkommen åter (förra gången var i december 2010, då handlade det om Svenska Radio AB).
     Bengt hade vid Telemuseums nedläggning 2004 föreslagit att en filmdokumentation borde göras. Tekniska museets filmdetalj hade dock inte tid, och Bengt tog då saken i egna händer och producerade en dokumentation om vad
Telemuseum hade att visa innan det försvann. Ja, en del hade redan försvunnit när inspelningen gjordes, varför delar av museet måste bli lite styvmoderligt behandlade. Det blev i alla fall en video på 37 minuter som Bengt nu visade och kommenterade, och som vi telenördar givetvis gärna tittade på. Där berättade även Nils Ohlander hur man sköter regeringen i en optisk telegrafstation och Anita Kempe hur det var att jobba i en snörväxel för 50 år sedan, under militärisk bevakning av vaktföreståndaren.
     Bengts uppfattning om hur föga välbetänkt den museinedläggningen var överensstämde i hög grad med senITels egen.


Telemuseum.gif (1756 bytes)

 


2012-03-29
Martinsson.jpg (32227 bytes)Ännu en f.d. Telian besökte oss denna torsdag. Bo Martinsson, med förflutet på Televerket Radio sedan 1988, då han arbetade hos Krister Björnsjö med frekvenstilldelningsfrågor.  Han följde sedan med arbetsuppgifterna till Telestyrelsen, numera Post- och Telestyrelsen, där han finns på nätsäkerhetsenheten.
     Dagens ämne:
Riktnumrens sorti. Måhända blir det så, men några beslut finns inte ännu, även om det verkat så i massmedia. Man började studera frågan redan 1997, då riktnummerområdesgränserna granskades mot bakgrund av den diskussion som uppstått i samband med nya telefontaxor i landet. Man fann då att det var rätt bra som det var. En förnyad översyn resulterade i en rapport 2002 då ett slopande av riktnumren togs upp. Men nackdelarna befanns fortfarande väga tyngre än fördelarna med en ändring.
     Sedan dess har mycket förändrats. Som kund nyttjar man många olika teletjänster och har många olika identiteter på näten (telefon, mobil, epost, facebook etc). Telefonidentiteten är bara en av många.  Dagens öppna nummerplan medger kortare nummer vid lokala samtal, men att gå över till sluten nummerplan (kräver att riktsiffrorna slås även lokalt), som skett bl a i Norge och Danmark, ger andra fördelar. I Danmark har dessutom riktnumren slopats.
     Man kan konstatera att dagens verklighet inte stämmer med kartan på alla punkter. En del regler i nummerplanen fölljs inte. Planens krav på geografisk identifiering görs det i dag en hel del undantag från.  Ska reglerna ändras, verkligheten tuktas eller kan det fortsätta som i dag?  Siktet är att få karta och verklighet att stämma överens.
     En ny nummerplan bör medge ökad flexibilitet, mobilitet och ge ba nummerresurser. Med denna bakgrund har en förstudie skett av sex olika alterntiv, varav man efter remissbehandling tittar närmare på två. I båda fallen siktar man på en sluten nummerplan och slopade riktnummer, i det mesta avancerade fallet blir nummerplanen också gemensam för fast och mobil telefoni. Det sistnämna bedöms dock inte möjligt att genomföra förrän taxorna för samtal över mobilt och fast nät blir mer lika varandra. Man har också gjort en ekonomisk bedömning av dessa två alternativ. Den som vill studera närmare kan med fördel klicka sig till PTS-webbens info om framtida nummerplaner.
    För operatörerna innebär en förändring förstås en del problem och kostnader, inte minst för Telia, som också ställt sig tämligen skeptisk till en snar förändring. För kunderna blir det såväl för- som nackdelar och man kan gissa att äldre kunder ser fler nackdelar än ungdomar, som i växande grad nyttjar enbart mobil telefoni. Bland fördelarna finns möjligheten att få in kortare nummer i planen, men samtidigt ökar risken för kollisioner med kota nummer i mobilnätet och det blir svårare att bestämma nödsamtalens geografiska ursprung.
    Framtiden bör leda till en nummerplan som är geografiskt obunden, teknikoberoende och flexibel, men vägen dit är förmodligen ganska lång. Och utvecklingen snabb. Men PTS bedömer i alla fall att telefonnummer är en viktig del av framtiden även på längre sikt och att det därför är angeläget att få en bra framtida nummerplan. Arbetet fortsätter.
     Nästa torsdag är det skärtorsdag och då får vi ledigt, men torsdagen därpå samlas vi åter i Klassrummet på Tekniska Museet.


2012-03-22
nordling.jpg (33518 bytes)Kontinentalala vårvindar kände vi av denna torsdag. Olof Nordling gästade oss från Bryssel och ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers). Mest känd för oss är han kanske från sina år som EU-lobbyist vid Telias dåvarande Brysselkontor. Sedan 1998 jobbar han namn och nummer hos ICANN. Dess uppgift är att fördela toppdomännamn (TLD), att allokera ipnummer (klumpvis) och att skapa policyregler för verksamheten. Organisationen har inga medlemmar, inga aktieägare och ska inte ge någon vinst, kanske kan den liknas vid en stiftelse.   Supportorganisationer och rådgivande kommittéer är anknutna och en styrelse finns,som tillsätts av en nomineringskommitté. Och en personal på ca 130 anställda. Bakgrund i och inflytande från USA retar en del stater. Det ointresse som från början visades Internet från många regeringar har med åren förbytts mot en önskan att reglera och styra (men de får nöja sig att verka i en rådgivande kommitté)
     Finansiering sker genom att 20 cent för varje generiskt typdomännamn, det ger ca 70 miljoner USD. Internationella möten, som regelbundet sker i de fem regionerna hittar man ofta sponsorer till.
     ICANN är "gruvan" för ip-domännummer. Regionerna (ungefärligen kontinenterna) fick från början efter behov klumpar av ca 12 miljoner ip-adresser att i sin tur fördela till nationella registratorer och Internet Service Providers, varifrån numren sedan ges till slutanvändare.I vissa regioner är numren praktiskt taget slut och man försöker ge nytilldelning genom "återbruk" av oanvända nummer (men här har också uppstått en marknad där nummer kan säljas, t ex när ett företag går i konkurs).
     Det nya ip-nummersystemet, Ipv6 ger åtminstone till en början ett överflöd av nummer (för 50 år framåt?) men har nackdelen att inte vara bakåtkompatibelt. Ipv4-adresserna måste därför bibehållas i ett stort antal år parallellt med de nya.
     Domännamn finns dels i form av landskoder (o cyl), där ICANN har mindre inflytande (och där också en marknad uppstått, t ex genom försäljning av nu-adresser, som är intressanta i Norden. Alla generiska domännamn (GTLD) styrs däremot med 10-åriga kotrakt mellan nyttjare och ICANN, varefter omprövning sker. Domäner som org, com etc var från början tänkta ge en klar bild av adressatens verksamhet, men gränserna har även här kommit att bli rätt flytande.  I ett par omgångar har nya toppdomännamn införts och 2005 ställdes krav på ny policy rörande namnen. Efter många omarbetningar föreligger nu inte bara policy utan även implementeringsanvisningar (som under processen vuxit från 95 till 352 sidor text) och just nu (12 jan - 12 april) är det öppet för alla juridiska personer att ansöka om nya domännamn, som får se ut nästan hur som helst. Det kostar 5000 att ansöka och om man får OK 185000 till för att nyttja namnet (47000 i ömmande fall t ex i utvecklingsländer). För dagen finns några hundra ansökningar inne. Det hela blir offentligt 1 maj. Sedan vidtar en granskning av de sökandes seriositet, livskraft, kompetens m m och en koll så att namnen inte blir alltför lika. Resultatet torde bli att vi inom några år har ungefär dubbelt så många GTLD:er. På längre sikt kommer säkert fortsatt utökning.
     För akuta behov finns nu också domännamn med t ex kyrilliska och arabiska tecken (de senare då från höger till vänster). De översätts gentemot Internets servrar av algoritmer som konverterar till latinska tecken. I framtiden blir sådana namn antagligen rätt vanliga.
     Förmiddagen gick raskt mot sitt slut under Olofs intressanta och trivsamma presentation, och vårkänningen höll i sig även när vi sedan klev ut i solskenet.


2012-03-15
Inför dagens övning "Problem som söker sin lösning" hade medlemmarna uppmanats komma in med frågor rörande problem och egenheter som de råkar ut för i samspelet med sina datorer och Internet. Och frågor hade det förvisso kommit in. Även efter genomgången kunde konstateras att frågorna fortfarande var betydligt fler än svaren. De problem som vi råkar ut för är många och av väldigt varierande karaktär. Inte ens om det handlar om likadana maskiner och samma programvara kan man utgå från att det fungerar likadant.
     Något klokare blev vi måhända dock, och något tröstade av att höra att andra har liknande bekymmer. Och vi hann i vilket fall prata en del om bland annat:
-    möjligheten att köra reparationsprogram för Windows (sätt i skivan, välj reparation)
-    ikoner som försvinner (och i bästa fall kommer åter) i aktivitetsfältets högerdel (systray)
-    OCR-program, typ OmniPage och deras användning
-    möjligheten att faktiskt ringa till exv HP för att få råd om sin HP-dator/skrivare
-    tröga datorer och åtgärder för att snabba upp
-    cookies, på gott och ont,
-    bokmärken och hyperlänkar i Word och dold sidoinformation i Excel
-    ljudredigeringsprogram och backup-program
-    möjligheten att googla på det mesta och ofta få träff på något matnyttigt.


2012-03-08
Beskrivning: rune nilsson 2.jpg (40030 bytes)Denna torsdag hade vi besök från Näringslivets TeleKomförening NTK (tidigare Näringslivets Telekommitté) och fick höra om deras verksamhet och särskilt om försöken att nå vettigare taxor när man nyttjar sin mobiltelefon utomlands.
     Men vår gäst
Rune Nilsson  var väl känd från Televerket/Telia där han jobbade från 1985 och drygt 20 år framåt. Som pensionär har han många järn i elden, bl a då som generalsekreterare i NTK.
     NTK kom till på initiativ från Industriförbundet på 80-talet med syftet att skapa konkurrens på telemarknaden och man arbetar genom att informera och påverka, bl a då politiker i Sverige och internationellt.
     Är målet för redan nått? Man har påverkat avregleringen, fick bort monopolet på växlar och medverkade till Telelagen 1993 och dess efterföljare. Och ja, på tjänstesidan har vi en bred konkurrens. Men det är tveksamt om vi nått konkurrens på infrastrukturområdet. Det är, menade Rune, rentav så att dagens konkurrensregler på sätt och vis blockerar den fortsatta konkurrensutvecklingen. Bland annat därför att PTS inte vill se mobiltelefoni som en möjlig ersättning för fasttelefoni (vilket det ju ändå i växande utsträckning blivit i praktiken).
     I dag kan man ringa med sin mobil på sitt svenska abonnemang även när man är utomlands. Priserna för sådana samtal är en aktuell fråga. Arvet från gamla avräkningssystem bidrar till att priserna ibland blir absurdt höga. Att ringa hem från EU-land kunde 2010 kosta runt 5 kr/min, från Schweiz 5-17 kr/min (beroende på operatör) och från Thailand 14-20 kr/min. Även för inkommande samtal gäller höga minutavgifter i dessa fall. För mobilsurf blir skillnaderna än mer markanta, 29-180 kr per megabyte.
      För kunden är det nästan omöjligt att i förväg (ibland inte ens i efterhand) veta vad kostnaden blir.Men ländernas egna priser för mobilsamtal är mer normala, vilket gör att den förståndige resenären köper ett lokalt SIM-kort på plats (helst inte av resebyrån för dom tar också bra betalt). Det finns nu också mobiler som medger dubbla SIM-kort, vilket förenklar.
     De senaste två åren har en viss förbättring skett, genom paketering av tjänster är det i vart fall lättare att förutse vad det kostar, och det har också blivit lite billigare. F.n. är Telia billigast i de aktuella trafikfallen (runt 3 kr/min). Trots de minskade minutintäkterna går det ihop sig tack vare ökande trafik vid lägre taxor.
     Numera gäller det också att hålla reda på om kommunikationsprylen man har är en dator eller en mobiltelefon. Det syns inte alltid utanpå. Men priserna kan bli olika, eftersom många webbplatser är anpassade för mobiltelefon och därmed kräver mindre överföringskapacitet. T ex kräver förstasidan på en genomsnittlig tidning 2,5 - 5 MB vid PC-tillämpning medan en mobilanpassad version nöjers ig med 0.1-0.4 MB. Att välja den senare kan alltså spara många kronor.
     Den som vill ha mer detaljer kan hitta Runes presentation här.


2012-03-01
rosenlund.jpg (27795 bytes)Henrik Rosenlund, tredje generationen Televerkare (farfar linjemästare i Sundsvall, pappa på Radiobyrån) med en karriär som började i radiolabbet hos Östen Mäkitalo 1971 och ledde till systemutvecklingsarbete för 4G, gav oss en  jämförande översikt över Tekniken bakom 2G, 3G och 4G, d.v.s. de olika mobiltelefonigenerationerna.
     Den specifikation som gjordes 1977 inför NMT:s (G1, om man så vill) utveckling vad gäller automatik, debitering, roaming och relation till fastnätet har i sina grunder stått sig bra genom generationerna 2G (GSM, GPRS), 3G (LTE; UMTS) och nu in i 4G (LTE-A).
     Sändningsfrekvenserna har ökat, modulationsmetoderna har förändrats (från frekvens, tid och kod till en mix av tid och frekvens i 4G, som också har flexibel bandbredd). Antalet kanaler per carrier har ökat radikalt, för att nu ersättas av enbart paketförmedlad trafik. Överföringshastihgeterna där man startade med 4,8 kbaud är i 2G 52 Kbps (eller 210 med EDGE), i 3G 384 Kbps upp till 21 Mbps och i 4G från 100 Mbps och upp mot Gbps-hastighet.
     Svarstiderna i systemen har reducerats från 150 ms i 2G till 5-10 ms i 4G. Accessmetoderna har gått från FDMA i NMT via TDMA och CDMA  till CFDM i 4G (ja, denna torsdagsförmiddag var fullmatad med akronymer, vars innebörd inte kommer att avslöjas här, det blir till att Googla för den vetgirige). Men effekten av de olika metoderna kan åskådliggöras enligt följande:
      1G - De samtalande har ett eget rum, kan störas om väggen till grannen är tunn.
      2G - Man är 8 i samma rum, men bara en i taget pratar
      3G - Alla i samma rum pratar samtidigt men på olika språk
      4G - Kombination av många rum där en i sänder pratar i några.
Transporten till basstationerna har gått från fysikaliska kanaler, via ATM till IP i G4, men "IPifiering" pågår också i 3G.
     När Telia och Tele2 beslöt sig för att dela på samma 3G-licens fick man snabbt skaka fram en teknisk lösning där alla områden får koppling till båda operatörerna för att på högre nivå skötas i resp. operatörs nät. I sista stund fick man också in den tekniklösningen i den internationella standarden, och den används nu även i andra sammanhang där ooperatörer samverkar.
     Henrik hann prata om mycket mer också, mer än vad referenten förmår återge. Men för framtiden förutspådde han bl a: teknikneutrala frekvensband, basstationer som "klarar allt" och 100 MHz med LTE-A i heterogena nät.

Ordförande Johan avslutade med att berätta att vi i april och maj är välkomna åter till Tekniska Museet på torsdagarna, samt att det högaktuella namnet Estelle registrerats av Televerket redan på 80-talet (till en telefonapparat, som knappast finns längre).


2012-02-23
Beskrivning: Beskrivning: floberg1.jpg (71529 bytes)Från självaste Microsoft kom Thomas Floberg till oss för att berätta om Windows 7 och andra nyheter. Det visade sig att Thomas under ett antal år varit kollega till oss i Televerket/Telia (bl a på Infomedia).
      Drygt hälften av de närvarande hade redan Windows 7 i någon av sina datorer (i ett svenskt hushåll finns f n i snitt 2,2 datorer, mot t ex 0,7 i Italien). Stämmer väl med statistiken för privatanvändare, medan företagsvärlden ännu inte i så hög grad konverterat till Windows 7.
     Vi fick oss demonstrerat ett antal fördelar i Windows 7 och Internet Explorer 9 som innebär att de är bättre, enklare, flexiblare än sina föregångar. T ex att enkelt ordna ett LAN med Win7-datorer genom funktionen "Hemgrupp". Den förbättrade sökfunktionen nederst på startmenyn, där man t ex kan söka på ord i dokument/mejl. Möjligheten att med högerklick på ikoner i aktivitetsfältet få upp snabblistor med relevanta möjligheter - hemsidesbyggare kan själva bidra till innehållet i "sin" snabblista, och användaren kan själv göra önskade punkter på listan mer permanenta (man nålar fast dom).
     Snap-funktionerna visades också, dvs hur man kan minska ett fönster och automatiskt få det att täcka ena halvan av skärmen, ifall man vill ha den andra halvan för annat ändamål. Och hur man kan skaka ett fönster och därmed minimera övriga öppna fönster. Vill man tillfälligt se skrivbordet behöver man para låta muspekaren vila på spalten allra längst till höger i aktivitetsfältet.
     Många program som tidigare varit delar av Windows ligger nu i gratispaketet Windows Live som kan hämtas hem på nätet. Detta ger möjlighet till snabbare uppdatering av dessa funktioner än av Windows i stort. I paketet finns bl a Live Mail, Photo Gallery (som kan lära sig att känna igen folk på bilderna), Writer (för bloggskrivare), Movie maker och Sky Drive (en motsvarighet till DropBox med 25 GB tillgängligt utrymme).
     Bland nya möjligheter pekade Thomas på att Win7 och i än högre grad kommande Win8 (som kan testas i betaversion från 39 feb) är anpassade till att även fungera på surflattor och datorer med pekskärm. Liksom möjligheterna att spela upp musik och video från datorn i TV:n eller i andra datorer. Och Win 7 kräver mindre av datorn än Vista och med SP1 installerat ökar hastigheten ytterligare. Till oss som fortfarande kör XP förvarnade han om att det systemet slutar att uppdateras den 8 april 2014.
     Hjälp för användare finns på www.microsoft.se/windows resp www.microsoft.se/office. Thomas är också beredd att ta emot frågor på mejl eller telefon (thomas.floberg@microsoft.com telefon 08 - 752 3285. Många frågor fick han redan under fikapausen, som illlstreras av bilden ovan, där han flankeras av Jan Bergman och Bengt Nilsson..
     En liten tävling avslutade det hela, där det gällde att svara snabbt på två enkla frågor. Två lyckliga finnare fick ett Win7-program resp. en webbkamera. Tack för det, Microsoft!
     Denna torsdagsövning inkluderade också senITels ordförandeskifte. Årsmötet som avslutades för några dagar sedan har valt Johan Martin-Löf att efterträda Kalle Eriksson, som haft funktionen sedan 2002. En Kalla till Kalle och salut från Skeppsholmen (vi tror att det var för att fira både Kalle och Johan, och i viss mån kanske också vår splitternya presumtiva tronföljare). Bilden nedan visar det högtidliga ögonblicket, med Kalle t v, Johan t h och programchef Åke i mitten.

Beskrivning: Beskrivning: ordf-skifte2.jpg (34542 bytes)


2012-02-16
charles1.jpg (12949 bytes)Charles Nilsson från Telia Mobility var vår gäst denna torsdag. Han gav oss en trivsam inblick i de smarta telefonernas genombrott. Charles jobbar normalt med webbutbildning för säljpersonal, men startade sin karriär som apparatuppsättare på Söder för 41 år sedan.
     Även äldre i Sverige hänger med i tekniken, konstaterade han. En färsk undersökning visar att en klar majoritet i åldern 70-90 år surfar hellre än badar- de anser snabbt bredband i hemmet vara viktigare än badkar. Tvättmaskinen är däremot ett måste.
     Smarta telefoner kom i slutet av 90-talet och vid sekelskiftet introducerades pekskärmar. Tillgång till Internet är en viktig ingrediens. Telefonen blev ett mellanting mellan handdator och mobiltelefon, med tangentbord (fysiskt eller virtuellt). Många företag har lanserat sina egna plattformar (Android, Symbian, IOS, WinPhone...
     Och så kom alla appar (applikationer eller tillämpningsprogram). På Android-marknaden finns ca 300 000! För allehanda behov: bank, väder, tågtider, himlavalvets stjärnbilder, spel som Wordfeud (Alfapet), fågelläten etc etc. Billiga att köpa och enormt inkomstbringande för dem som lyckats lansera populära program. Det lönar sig att leta efter appar som kan förenkla eller förljuva tillvaron. För smartphones och surfplattor gör livet enklare att leva, hävdade Charles bestämt (och mer komplicerat samtidigt hävdar andra).
    Vill du skapa egna appar och tjäns miljoner har Telia en app som ger dig byggverktygen. Telia-appar finns också för bl a mobil plånbok, säker lagring, mobil-TV, inspelning av digital-TV etc.
     Just nu är det rea på surfplattor på Telia. Det gäller förstås att välja rätt smartphone eller surfplatta; en som har de funktioner man önskar (om man nu vet vad man vill ha och kan få) - testa olika modeller och känn på dem.. Men minst lika viktigt är att välja rätt abonnemangsform beroende på hur man vill nyttja prylarna. Telia har ett antal flexibla former.
     På Telias webb kan man ocskå kolla ett antal demofilmer som hjälper till att hantera smartphonen rätt, www.telia.se/privat/teliatube/
Bildmaterialet som Charles använde kan du studera här (det är   från en tidigare genomgång med i stort sett samma innehåll).


2012-02-09
brandt1.jpg (30504 bytes)Från enheten Telia Koncernsäkerhet kom denna torsdag Joachim Brandt och gav oss en inblick ”Molnet” och dess säkerhetsaspekter. Ett 60-tal personer finns på säkerhetssidan, de flesta är säkerhetskonsulter i koncernen. Joachim har jobbat med säkerhetsfrågor i företaget sedan 1984.
  
   "Molnet" låter sig definieras på många sätt. T ex så här: Molnet kan sägas vara en allmänt tillgänglig, bekväm  åtkomst vid behov av tjänster via nätet i en delad pool av konfigurerbara datorresurser. Eller mera exakt: Cloud computing is a model for enabling ubiquitous, convenient, on-demand network access to a shared pool of configurable computing resources (e.g., networks, servers, storage, applications, and services) that can be rapidly provisioned and released with minimal management effort or service provider interaction. Man skulle kunna hävda att telefonnätet var det första molnet, och kanske att Internet är det största.
     Men det är snarare en svärm av moln, med olika grad av servicenivå och tillgänglighet. Privata moln, typ intranet. Moln som delas mellan olika företag/myndigheter. Och publika moln som alla kan nyttja, typ Dropbox, Google docs etc. Och tjänsterna som delas kan vara av olika karaktär: från basala infrastrukturtjänster till plattformstjänster och mjukvarutjänster. Publika mjukvarutjänster är ofta hårt standardiserade, typ Google mail.
    Man kan också säga att molntjänsterna är en form av outsourcing. Förr skedde företagets hela dataverksamhet i slutna datorhallar, förbundna via privata nät. Inloggningsskydd och fysisk säkerhet had man bra koll på. Från mitten av 90-talet började man flytta ut delar av datadriften i något som ännu inte kallades molnet. Man lät andra företag via nätet ta hand om delar av verksamheten, och man lät medarbetare jobba på distans med säker inloggning. Med åren har molnet vuxit sig större och större och mycket av datasystemen sköts av någon annan. Det blir då viktigt att ha noggrant reglerade avtal med tjänsteleverantörerna och beställarrollen i det egna företaget måste vara högt kvalificerad, liksom uppföljningen. Att upprätthålla denna koll även på leverantörerns underleverantörer är ännu svårare, och valet av underleverantörer styrs genom begränsningar av olika slag (t ex bör de finnas inom EU). Det gäller att veta att de företag som sköter ens data går att lita på.
     Att nyttja molntjänster kommer att fortsätta. Det är billigt och enkelt, skalbarheten är stor både uppåt och neråt, vilket gör att köparen av molntjänster kan minimera sina investeringar.
     En omstrukturering sker i koncernen och för Norden-Baltikum-området kommer antalet datorhallar att minska från 44 till 4, varav 2 i Stockholm och 2 i Helsingfors. Säkerhetssamarbetet med andra länder och med andra operatörer är omfattande.
     Frågorna och synpunkterna från auditoriet var ovanligt många. Men Joachim avslutade också med tre frågor att fundera på: Var finns de data som jag placerar i molent? Kan jag avlägsna dem vid behov? Vem sköter om mina data? Och han konstaterade: Den information man ger ifrån sig på nätet får fötter.  
     Joachims bildmaterial finns tillgängligt här.


2012-02-02
Lite tips från medlemmar blev det denna torsdagsförmiddag. Pelle Carlson pratade om musik i datorn och visade hur man med gratisprogrammet Audacity kan spela in datorns ljud, t ex när man lyssnar på en melodi på Spotify. Även Spotify kan numera hämtas hem och användas utan avgift (men med reklaminslag ibland mellan låtarna och med begränsad lyssningsvolym per månad). Man måste öppna ett "konto" hos Spotify även om man väljer gratisversionen och sedan logga in med det användarnamn och lösenord man valt.
    Ett problem i sammanhanget kan vara att få Audacity-programmet att hitta rätt enhet för inspelning (heter som regel Stereo Mix). Pelle hade inte lyckats få till detta i senITels egen bärbara dator (Vista), men använde sin egen bärbara (Win7), där det dock krävts att man först hämtade hem nya drivrutiner till datorns ljudkort. Sedan gick det dock enkelt att hitta musik och att spela in den, även om det märktes en viss kvalitetsskillnad mellan original och kopia.
     Det finns fler ställen där man kan lyssna på musik på nätet, LastFM nämndes, liksom YouTube förstås. Både på Spotify och YouTube kan man nyttja Facebook för att dela med sig av sina favoritlåtar/videos till vänner, förutsatt att både man själv och vännen har konto hos såväl Facebook som Spotify.
     Efter fikat visade
Jan Bergman hur han nyttjar Dropbox-tjänsten för att i molnet lagra dokument och bilder och ha dem tillgängliga dels för egen del, oavsett vid vilken internetansluten dator man än befinner sig. Och man kan dela dokumenten och bilderna med dem man önskar, t ex för att i en förening ha protokoll tillgängliga för många eller för att delge bekanta sina fotoalbum. Hur lätt eller svårt det kan vara att hacka sig in på ett Dropbox-konto diskuterades - man bör kanske inte förvara statshemligheter där (eller någon annan stans i molnet heller). För att på motsvarande sätt ha enkla minnesnoteringar tillgängliga från valfri dator   nyttjar Jan programmet Evernote, som han också rekommenderade.


2012-01-26.
Dags igen för våra torsdagsövningar i detta det femtonde året av senITel-träffar.
     Det handlade mest om resonemang kring
vad vårens torsdagar framöver ska innehålla. En del förslag till ytterligare ämnen kom upp och vi enades också om att åtminstone en gång per termin ägna oss åt våra alldeles egna problem med dator, bredband, smartphones och liknande. Närmast planerar vi en sådan övning den 15 mars, se ovan (OBS ändrat datum jämfört med vad vi sa).
     Vi noterade också att årsmötet står för dörren, att inga motioner kommit in och att ekonomin är god. Förhoppningsvis dyker en villig valberedare upp också, där finns en lucka f.n.
     Eftersom det ännu är oklart med vår framtid hos Tekniska Museet bokar vi in oss på Rosenlundsgatan även för mars månads möten. Johan håller kontakten med Tekniska.
     Vi fortsätter filma när vi har intressanta föredrag på programmet och skickar DVD till Göteborg plus kopia för ev utlån i Stockholm. Att göra filmerna tillgängliga på nätet vore önskvärt, men stöter på problem av olika slag.
     Nästa veckas program var något oklart, men vi gör ett försök att prata om musik i datorn och/eller Dropbox och andra tjänster i ”molnet”.


Nedan kan du klicka dig fram till referaten från tidigare års torsdagsmöten.

Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: rainbolg.gif (1315 bytes)

upp

Det hände 2011

Det
hände
2010

Det hände 2009

Det
hände
2008

Det
hände
2007

Det
hände
2006

Det
hände
2005

Det
hände
2004

Det
hände
2003

Det
hände
2002

Det
hände
2001

Det
hände
2000

Det hände
våren 99

hösten 99

Det hände
våren 98

hösten 98

Det
hände
1997

Åter till
senITel:s
hemsida.

Sidan senast reviderad 2012-11-16

Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: rainbolg.gif (1315 bytes)