senITel

Våra senITel-dagar 2013

 Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: C:\FrontPage Webs\Content\senitel\images\rainbolg.gif



Här nedan följer referat från årets avverkade torsdagsövningar (färskast överst)



2013-12-12

Lussefika i klubbrum 4

Julavslutningarna i senITel brukar ju mest bestå av kaffe, glögg med inlagda russin, lussekatter, prat och ibland lite musik. Detta år hann vi med en hel del ytterligare. Det mindre seriösa klarades av mellan 10 och halv 11, då dragning också förrättades i Julklappslotteriet, där trots tjat endast ca varannan medlem deltog. Bland de 54 lottinnehavarna blev Einar Kaplan och Pelle Carlson de mest lyckliga. Som om det inte räckte med det begåvades den senare också med vackra ord och ädel dryck inför en närliggande födelsedag och som tack för gjorda tjänster (Pelle ber att på detta sätt få tacka så rysligt mycket).
     Sedan var det dags för dagens mer allvarliga inslag.
Gunnar Bergvall, civilingenjör och civilekonom, grundare av Nordisk Television (som senare blev TV4), mediaentreprenör och ordförande i Public Servicerådet (samt skolkamrat med ordförande Johan) gav oss en presentation av utvecklingen på  TV-marknaden. Hans erfarenhet inom mediaområdet är mångårig och gedigen, och han tycker fortfarande ämnet är lika roligt (trots att han en gång fick kicken av Jan Stenbeck mitt under en pågående live-sänd TV-debatt)..
      Strukturen i mediavärlden har fyra nivåer. De som äger rättigheterna till det som ska göras TV av (författare etc), produktionsbolag som gör inslaget/programmet, TV-stationer och nätverk som plockar samman produkter till ett initressant utbud (typ SVT) och slutligen distributörerna som sänder ut programmen över marknät, kabel eller satellit.
     För 50 år sedan var dessa nivåer ofta integrerade i ett företag. Sveriges Television svarade för hela kedjan utom själva utsändningen (som var Televerkets roll då). Ett par årtionden senare dök kabel-TV upp (med ursprung i områden i USA med dålig TV-mottagning där lokala "centralantennsystem" arrangerades). Därmed uppstod också en nisch för ännu en nivå mediaföretag som köpte in rättigheter för redan sända program och ordnade repriser på populära TV-serier i kabelnät (och senare satellitnät). Den traditionella strukturen börjar luckras upp. 
     I början av 00-talet tillkom bredbands-TV, från början med mager men numera fullgod bildkvalitet. Mycket börjar bli annorlunda när så småningom "alla kan se vadsomhelst, varsomhelst, närsomhelst". De tidigare största och tyngsta aktörerna tappar en del av sin makt. Rättighetsinnehavarna får en viktigare roll och en större del av den ekonomiska kakan.
    En radikal förändring av konsumtionsvanorna för TV har inletts. Yngre generationer nyttjar nya medier och styrs allt mindre av de fasta säöndningstiderna. Hela TV-serier finns tillgängliga på nätet (pionjär på det området var serien "House of Cards"). Tittarna bestämmer mer och de traditionella TV-stationerna halkar utför. Samtidigt integreras TV med sociala medier med resultat som vi ännu knappt anar.
     Det blev en hel del frågor kring den pågående utvecklingen. Kommer dagens TV-tablåer att ersättas av t ex  en "Program som Zlatan rekommenderar"-lista. Hur väljer man när produktionen vida överstiger konsumtionskapaciteten. Hur tunna blir de gemensamma referensramarna när alla ser olika program. Etc etc.
     Gunnar avslutade med att nämna något om det Public Service-råd han själv leder. Det behövs som en tumme i ögat på public service-företag som eljest riskerar att bli som kommersiella kanaler men utan reklamintäkter. Han menade också att det mesta av de 150 miljoner det kostar att hantera TV-avgifterna skulle kunna sparas in (om verksamheten i stället skattefinansierades).
     Dagens övning avrundades förstås med allmänna och reciproka önskanden av en God Jul, ett Gott Nytt År och hopp om återseende den 23 januari (för styrelsens del redan den 9 januari).

2013-12-05
Telias resa framöver får vi sväva i okunnighet om till efter årsskiftet. Den aviserade stormen Sven gjorde att dagens gäst nödgades åka tidigare till ett viktigt möte i Malmö och därför inte kunde hinna med att besöka oss. Men Kjell Lindström är välkommen under vårprogrammet.
     Vi fick ta till en nödlösning och tittade på Televerkets journalfilmer från 1973 och 1974. Ett rätt miserabelt ljud till trots så väckte återseendet många minnen och åtskilliga inslag renderade diskussion och ihågkomna anekdoter från 70-talet. Vi såg bl a inslag om tidiga försök med text-TV och med reklam för telefonsamtal (något som ju väckte stor förundran när det begav sig), tidiga försök med resultatlön och mycket mycket annat. Gamla kollegor återsågs i yngre version och dåtidens mode rekapitulerades.
     Nu laddar vi inför nästa torsdag då övningarna inleds i klubbrum 4 redan kl 10 med lussefika före återblicken på konkurrensens intåg.


2013-11-21
Sveriges Radio fick denna torsdag besök av 15 senITelare. Vi fick en trevlig och intressant presentation av Fredrik Rålstrand, som jobbat med radio sedan tidiga tonår (vilket innebär ca 20 år). Han påminde oss om att radiolyssnadet i Sverige är grundmurat - ca 4,8 miljoner lyssnare per dag tar del av vad företagets ca 1700 anställda (varav 900 i Stockholm) presterar. Därtill kommer externa produktioner som är runt 10 procent. Och trots att radiolyssnandet totalt avtar något  så växer Sveriges Radios lyssnarsiffror. Vi fick se studior och kontrollrum och kunde också kolla arbetet på den stora ekoredaktionen (sysselsätter runt 100 personer, dock inte samtidigt). Vi fick också en indirekt glimt av grammofonarkivet, som tydligen inte är särskilt nedläggningshotat, även om personalstyrkan skärs ned en hel del i dessa digitaliserade tider. Bilden till höger visar en del av det enorma kortregister som fortfarande finns kvar över detta världens tredje största grammofonskivesamling (allt före 1972 finns kvar på kort). Själva skivsamlingen släpper man inte in mer än de direkt berörda i.
     Vi klagade en del på för mycket musik under pratet, för många trailers i tid och otid, tjatiga påminnelser om  webbplatser, för mycket pop och för lite Harry Brandelius. Men Fredrik hade goda argument och övertygade oss (?) om att Sveriges Radio tillgodoser många olika smaker och avväger programutbudet på ett bra sätt. Vi höll nog också med honom om att vi får ut rätt mycket av de  5-6 kronor om dagen som TV-(och radio-)avgiften motsvarar.  Han ville gärna ha pratat längre med oss sa han, men måste rusa till en direktsändning som han skulle leda. Hoppas han hann.


2013-11-21
Percy Pettersson gjorde ett uppskattat återbesök hos oss denna torsdag. Bakgrunden är att Sveriges Regering nu äntligen kommit till skott i fråga om DAB-radio. För två år sedan fick vi en översikt över läget (kolla referatet från den 17 nov 2011)  och kunde redan då konstatera att Sverige trots en tidig start (1999) halkat efter betydligt i DAB-ligan. Digital radio sänds bara i fyra städer och med relativt få lyssnare. Och inga kommersiella kanaler har kommit igång.
     Men nu har det alltså äntligen hänt något som får läget att ljusna. I en proposition i somras som behandlade åtskilliga radiofrågor lades också nya riktlinjer för DAB-radio. Målet är att marknät för SVT, SR och UR skall täcka 99,8 % av befolkningen och att processen att gå över från FM till DAB (i dess förbättrade versionDAB+). Som så ofta inleds processen med en utredning som inom ett år avses redovisa hur övergången ska ske och hur berörda parter skall samspela. En trolig tidpunkt för släckning av FM-nätet är 2022, så vi får en del år på oss att byta ut våra radioapparater. Utredningen leds av Nina Wormbs som utsetts till branschsamordnare (Nina besökte senITel redan i november 2005, då handlade det om telesatelliter).
     Det finns förespråkare för andra lösningar, som menar att DAB redan är ett gammalt system. Den stora fördelen med DAB framför andra kända varianter är, menade Percy, dess överlägsna förmåga att ge yttäckning även i svåra terrängområden och jämn och bra kvalitet på såväl tal som musik. Och alternativet med radio via Internet ses mer som ett komplement än som en ersättning för rundradio.
     Vi fick också en uppdatering av hur långt DAB kommit på andra håll (kolla på worlddab.org). Vårt grannland Norge ligger i tätklungan och blir antagligen först att avsluta FM-epoken år 2017. Storbritannien, Tyskland och Danmark har också hög täckning och betydande aktivitet. Och i nya bilar finns nu ofta DAB-radio som standard (parallellet med FM) i dessa länder, lliksom i Tjeckien.
     Percy (och många med hnonom) hoppas nu att den fortsatta utvecklingen för DAB i Sverige ska gå snabbt, liksom avvecklingen av FM-nätet.


2013-11-14
Denna
soliga novembertorsdag ägnade vi åt Internets mörka sidor - Informationskrigföring och Cyberhot. Roland Heickerö med förflutet hos  Telia Mobile, Ericsson och (inte minst) Foi, numera konsult med en fot kvar víd försvarshögskolan, berättade för oss om dessa hemskheter.
     Dagens samhälle är i högsta grad beroende av en fungerande infrastruktur, och det gäller även informationsvägarna. De möjligheter som nu finns att skada och påverka denna infrastruktur innebär ett paradigmskifte för försvaret - av samma kaliber som flyget i första världskriget, atombomben i andra världskriget och rymdraketer i det kalla kriget.  Kuwaitkriget 90/91 kan kallas det första digitala kriget. I dag satsar alla stater på att stärka sin kapacitet vad gäller informationskrigföring.
     Cyberkriget är billigt, avståndsoberoende, anonymt och utan hämmande regler, och det kan ge stora effekter i verkliga livet. Information avlyssnas, störs och förstörs, information förvanskas och görs vilseledande, spionaget har fått en ny spelplan. Tekniken ökar radikalt möjligheterna att följa strategier för maktsamling, som i och för sig är tusentals år gamla. Det handlar om att slå ut teknik, men kanske i än högre grad att skada tilltron till normala auktoriteter och därmed  försämra deras beslutsförmåga.
     Cyberterroristerna är inga självmördare, men ofta välutbildade (det finns hackerskolor på nätet), och deras åtgärder är oftast inte av dödlig karaktär även om effekterna kan bli nog så dramatiska. Och nätet bistår ofta med möjligheter att planera åtgärder, med kartor och ritningar lätt tillgängliga, bruksanvisningar för bombtillverkning etc. .
     Spionage på Internet gör det möjligt att övervaka motståndarens datasystem och bedöms av Pentagon som ett allvarligt hot, i samma klass som kärnvapen.
     "Hacktivismen" omfattar ibland även "good guys" som gör dataintrång för att peka på svagheter i systemen. T ex organisationen YIHAT
- Young Intelligent Hackers Against Terrorism. Men läget i stort  innebär säkerhetspolitiska implikationer, nya hotbilder och ett ännu mera sårbart samhälle.
     På fotot syns Roland, men vad han visar för hemligheter på väggen kom som tur var inte med i bild.-


2013-11-07
hade vi
annonserat ut visning av första timmen av TV-serien  IT 200 år (som gjordes av Jan Bergman för ca 20 år sedan). Det bidrog till att många kom denna torsdag. Visningen blev halvbra, dvs vi fick bara se första hälften av den första timmen, av någon anledning hade den andra halvan inte fastnat på DVD:n vid överföringen från VHS-band. Men, som någon påpekade, det betyder ju att vi kan få glädja oss åt att se den andra halvan vid ett senare tillfälle. liksom så småningom timme två och tre av TV-programserien.
     Det blev alltså tid åt lite andra resonemang också. Eftersom inga protester inströmmat kommer nu vårt nya forum att öppnas för allmän medlemsanslutning, län kar och info finns nu på vår förstasida här på webben.
     Vi hann också avhjälpa ett problem i Per-Didrik Orlings dator, vars säkerhetsprogram hade satt p för surfande till senitel.org (det hade fått för sig att sidan var misstänkt för nåt skumt - det vande vi det av med).
     Och så konstaterade vi att resten av terminen nu är planlagd, liksom en del av kommande vårtermin.

2013-10-31
Vi nådde
 upp i tvåsiffrigt deltagarantal denna torsdag trots att inget ämne var annonserat. Förmiddagen ägnades åt  (förutom fika) resonemang kring vad vi ska ägna oss åt på kommande träffar, med lite stickspår hit och dit (vilket ju bara är trevligt). Och så fortsatte vi titta på vårt nya forum, där rutinerna nu börjar klarna och där vi också kan skönja hur årsmötet ska klaras på nya boliner.
     På förstasidan här på senITel-webben finns nu länkar dels till vårt nya forum (där man till att börja med kan anmäla sig som medlem) och till en preliminär anvisningstext om hur det går till. En farhåga kom upp om att å, ä och ö inte skulle vara gångbara i användarnamn och lösenord, men det är nu testat och visar sig fullt möjligt, varför ingen ska vara förhindrad att använda sitt för- och efternamn som användarnamn. Inom ett par veckor kommer ett mejl att gå ut till alla medlemmar med uppmaning att anmäla sig till det nya senITel Forum och därmed bli möjliga vinnare i årets julklappslotteri och fungerande deltagare i det årsmöte som förestår om några månader.
     I programchefens frånvaro (tandläkarbesök) enades vi också om att nästa torsdag ta en titt på del 1 av  TV-programmet IT 200 år (som nu är ca 20 år gammalt) , som nu finns tillgängligt i digital form.
     Vi beslöt också att vid tillfälle gradera upp vår dator från Windows8 till Windows 8.1 (dock inte på en torsdag, däremot kan ju resultatet studeras på en senare torsdag).


2013-10-24
Med
 prick 2 månader kvar till julafton noterade vi att det fortfarande var soligt och ganska ljummet i luften. Detta kunde vara en förklaring till att skaran var relativt liten denna torsdag. En annan kan förstås vara att vi inte hade annonserat något ämne för dagens övning.
     Det blev ändå en givande förmiddag där skilda ting diskuterades. Nya idéer för kommande ämnen lades också på lager. I lagret bör det också finnas några reservutgångar som vi kan lyfta in utan större förberedelser om det skulle bli mässfall någon torsdag eller om vi inte får till ett ämne av andra skäl. Sådana "tidlösa reservämnen" kommer att läggas in under tabellen ovan som ett komihåg.
     Till Mayer rapporterade att han framgångsrikt (och gratis) hade bytt sin Windows 8 mot Windows 8.1. Det tog en bra stund, men  bytet medförde en del förbättringar. Läs mer här: http://windows.microsoft.com/sv-se/windows-8/update-from-windows-8-tutorial
     Pelle Carlson  redovisade läget när det gäller planerna på ett nytt Forum. Han hade nu lyckats få igång några diskussionstrådar och det verkade vara ett bra och flexibelt system, men ännu var det honom en gåta hur man skulle få till omröstningarna, vilka ju är väsentliga för vårt årsmöte. Liksom för en vecka sedan innebar dock eftermiddagens fortsatta ansträngningar att han lyckades få till även omröstningar, och de verkar kunna fylla våra behov. Återstår en del finslipning, men den som vill kan förslagsvis redan nu anmäla sig till vårt nya forum och delta i testandet av dess facilliteter. Surfa till adressen www.senitel.org/phpbb3 och skriv in dig som ny medlem. Använd helst ditt namn som ID. Medlemskapet aktiveras sedan av webmaster Pelle och därefter kan du börja kolla möjligheterna. Innan vi ska införa nyheten i stor skala krävs nog att hemsidan kompletteras med en  bruksanvisning för användingen av nya forumet.
     Åke Persson delgav oss en del intressant information om hur fel och farligt det kan vara att behandla en nedkyld människa med  gnuggning, snabb uppvärmning och konjak. Det kan rent av leda till döden.
     Och så tog vi en snabbtitt på hur man i Internet Explorer och Chrome visar Fältet favoriter/Bokmärkesfältet och hu man kompletterar det med nya knappar för ofta besökta webbplatser.

2013-10-17
Under Jan
 Bergmans ledning fick vi veta en hel del om QR-koder, en japansk vidareutveckling av streckkoderna. QR står för quick response och med en lämplig app i sin smartphone kan man skanna av koden som då t ex kan leda till en webbsida som telefonen automatiskt då lägger upp på sin skärm. 
     Koden rymmer flera tusen tecken (i binär form). Bilden här visar en enkel variant med mindre innehåll, en skanner avläser den som webbadressen till vår hemsida, dvs www.senitel.org. Vid mer komplicerat innehåll blir rutorna fler och mindre. De stora kvadraterna i tre hörn är till för att skannen inte ska läsa uppochner. Johan påpekade att QR-koden med fog kan ses som en vidareutveckling av Edelcrantz optiska telegraf, bara med många fler luckor att fälla upp eller ner
     Att skapa en egen QR-.kod visade sig också vara enkelt. Och gratis, så länge man inte kräver mer avancerade varianter. På adressen www.mobileinteraction.se finns en enkel QR-kod-generator, där man skriver in önskad information (t ex en webbadress) samtidigt som man kan se koden skapas i bild. Bilden kan sedan laddas hem för använding på skärm eller i tryck (för att öppna tryckvarianten behövs ett program för vektorgrafik).
     Vi dryftade också en del om kommande torsdagars program (de närmaste är ännu oklara) och vi tog en första titt på det forumprogram som kanske blir vår nya miljö för medlemschat och årsmöte. Pelle Carlson klagade över att han inte begrep så mycket av det och beklagade att vi sannolikt inte kan få igång vårt vanliga enkla forum igen. Efter mötet har han dock lyckas knäcka en och annan nöt vad gäller förståelsen av programmet och det finns en hel del finesser som vi kan ha glädje av  efter en viss tillvänjning.

 

  
2013-10-10

Denna
 förmiddag ägnades huvudsakligen åt OCR, dvs optical character recognition. Ett OCR-program klarar att utifrån en bild med text analysera textens innehåll och grafiska form  och översätta till ett textdokument (t ex Word eller Excel), vilket gör att man kan redigera texten som man själv vill ha den, att man kan låta datorn söka efter enstaka ord i textmassan etc, och kan således spara in en hel massa arbete.
     Pelle Carlson demonstrerade med några exempel hur programmet OmniPage på ett utmärkt sätt kan läsa från en skannad jpg-bild och skapa ett redigerbart Word-dokument  där även komplicerad textformatering återgets nästan helt korrekt. Om man så vill pekar programmet också ut  ställen i texten där det finns tveksamheter i "översättningen" så att man får möjlighet att korrigera eventuella missar (ungefär som stavningskontroll i Word). Genom att ange vilket eller vilka språk som används i dokumentet klarar programmet också att rätt hantera dokument med mer än ett språk, vi testade en sida med engelsk, fransk och tysk text och resultatet blev helt OK. Om det är viktiga sifferuppgifter i bilden torde det dock vara rekommendabelt att alltid göra en korrekturläsning mellan bild och textdokument.
     Det finns också möjliget att klara det hela utan att ha något eget program. På nätet - i molnet - finns tjänster tillgängliga. Vi försökte testa en tjänst som heter Online OCR (du kommer dit genom att klicka här). Dessvärre verkade det vara något tillfälligt fel på tjänsten, så vi fick inte se resultaten, men Pelle Carlson som prövat tidigare lovade att resultaten var helt i klass med det OmniPage-programmet presterade. Proceduren är också enkel och går snabbt. Om man startar ett konto hos Online OCR får man 25 fria sidor OCR-lästa. Behövr man fler så får man betala ett pris på högst 10c per sida (priset faller vid ökande sidantal). Om man struntar i formateringen och bara behöver den råa texten i redigerbart skick så kan man utan konto som gäst OCR-läsa nästan obegränsade mängder.
     Att problemet med tjänsten var tillfälligt stöds av det faktum att det vid test på torsdagskvällen gick alldeles utmärkt att skicka upp en skannad sida, få den OCR-läst och returnerad som ett Word-dokument. Man kan även skicka upp pdf-filer och få Word-dokument i retur.
     Vi funderade också på vad vi ska göra nästa torsdag och enades om att - om inget annat ämne dyker upp - studera detta med QR-koder som man kan plåta av med sin mobil och på det sättet nå en viss tjänst, en viss hemsida el dyl.

 
2013-10-03

Vi var ovanligt (och oväntat) få, bara ett tiotal, som hade hörsammat inbjudan till veckans möte, som handlade om  Windows8 i praktiken. Christian Ewerlöf var vår gäst. Han är supportperson i SeniorNet Södermalm och har en bakgrund från TT och FLT  (med erfarenhet av bl a bildtelegrafi).
     Internetanslutningen krånglade en del denna dag, men Christian hade med sig en mobil 4G-router som tog oss ut på nätet. Vi testade också en liten ljudanläggning med sladdlös mikroton och fann att den nog tjänade sitt syfte.
     Windows 8 har troligen två karaktäristika: För oss som med möda lärt oss Win7 (och tidigare) känns det som en komplikation (i vart fall om vi inte har dator med pekskärm). För nybörjaren som köper en dator i dag är det troligen enklare att köra Win8 än om hen skulle börja med Win7.
     Den nya version av Win8 som kommer om några veckor innebär en del förändringar, varför det finns anledning att återkomma till ämnet senare i höst.
     Christian började med en tom startskärm och visade hur man enklast förser den med de appar/program/genvägar  som man vill ha tillgång till enkelt. Högerklick ger en länk till alla appar. Det är något oklart hur man skiljer mellan appar och program (och Microsoft verkar nu vilja kalla alltihop för appar. Vi tittade också på hur man enkelt kan ladda hem (gratis eller köpa) appar från Google store. Den som har iPhone kan roa sig med att ta hem appen "Rotary dial" och får då en fingerskiva att slå numren med (den börjar visserligen med 1 men...).
     På startskärmen kan man direkt skriva in vad man vill nå, det räcker som regel med de första bokstäverna. T ex får man direkt upp en länk till Kontrollpanelen om man skriver "kon"l, till Windows mejl-program om man skriver "e-post" etc. Man kan även skriva webbadresser dirket på startskärmen så startas webbläsaren och surfar till rätt adress.
    Höger sidopanel, som kan vara llite bökig att nyttja med musen, blir "fast" på skärmen om man trycker Windows-knappen + c. Den som så önskar kan enkelt nå Skrivbords-läget där det mesta påminner starkt om Win7. Man kan också lätt placera genvägar till önskade appar genom att högerklicka på önskad app på start-skärmen och sedan klicka på Fäst i aktivitetsfältet.. Windowsknappen (på tangentbordet) ersätter i viss mån den gamla Startknappen (på skrivbordet). Men den vanliga startknappen saknas av många och kommer möjligen åter i Win 8.1. Annars finns surrogat att hämta hem på nätet som återger skrivbordet dess startknapp, ungefär som tidigare.
    Men budskapet kan nog sägas vara: Nyttja Win8 (även om du inte har pekskärm), det har en hel del fördelar. Och komplettera vid behov med att övergå i skrivbordsläge ā la Win7.

2013-09-26
Nu var
det dags för höstens första ordinarie möte. Men extraordinärt såtillvida att vi nu träffades i Klubbrum 4 på Tellus fritidscenter på Södermalm. Vi fann att lokalen nog bör funka rätt så bra, även om det kanske kan blil trångt på de populäraste torsdagsförmiddagarna.
Vi ska också få låna en liten ljudanläggning till föredragshållarna (kan behövas om dom talar lågt).
Återvändo till Tekniska Museet är i vart fall inte aktuell förrän tidigast om ett år (ombyggnationen är fördröjd), och det är oklart hur det blir på längre sikt.
     Johan gav en kort resumé av vad som timat vid Nynäshamnsbesöket (hans PM i ämnet finns här). Utställningen berörde inte alls lutvecklingen av Teli efter 1975 - kanske ett område där senITel kan göra en insats?
      I övrigt ägnade vi oss  åt funderingar kring vad höstterminens torsdagar kan komma att innehålla. Uppslagen var rätt många och om vi kan förverkliga åtminstone hälften av dem så kan nog även denna sextonde senITel-höst bli givande. Men vår programchef Åke Persson hälsar förstås
fler idéer välkomna.
     Mera höstgodis: Det blir ett medlemslotteri även inför årets jul. Och kanhända lottar vi också ut en del IT-utrustning till intresserade medlemmar senare i höst (det finns liksom inte plats för alla våra grejer i den nya lokalen).
     På minussidan kunde noteras att vårt Forum sedan några dagar inte går att nå. Webmaster Pelle försöker få vårt webbhotell att få ordning på det hela igen (håpll tummarna!).

2013-09-19
SenITels
 första möte för säsongen var en utflykt till Nynäshamns bibliotek och utställningen Televerkstaden.
14 medlemmar i senITel deltog. Besöket hade tre delar.
     1.    Johan gjorde en genomgång av Televerkets verkstadsrörelses historia.
Svenska Televerket var ett av få televerk som hade egen tillverkning
Verkstaden inrättades på Mosebacke 1891 och flyttade ut till Nynäshamn år 1913.
Tre nya verkstäder kom till på 1940-talet i Göteborg, Vänersborg och Sundsvall.
Efter politiska påtryckningar skapades det första dotterbolaget TEFAB 1966 med två nya verkstäder.
Hela verkstadsrörelsen bolagiserades 1987 i TELI AB.
Stora delar av verksamheten såldes till Ericsson i slutet av 1993.
Nynäshamnsfabriken lades ned 2005.
     2.    Tre filmer visades.
- Den stora Televerkstaden 1950 (10 min.), inspelad av Sandrews 1950 med vackert foto av Sven Nykvist.
Den professionelle speakern Skoglund smattrade fram en skildring av det härliga livet i staden.
-  Automatik för miljoner 1963 (14 min.) var gjord av Televerkets informationsavdelning med Eric Sandström som röst.
Här visades både tillverkning av koordinatväljare och den fina omgivningen.
- Teli 50 år 1963 (23 min.) var gjord internt inom Teli i Nynäshamn.
Den skildrade det stora jubileet då verkstäderna i Nynäshamn firade 50 år med bankett för alla i vagnhallen
     3.    Rundvandring på utställningen.
Materialet hade sammanställts av veteranen Gösta Nilsson. Runt salen visades en rad foton från verkstäderna.
I montrar fanns föremål från tillverkningen,
Bland annat Isak Gustaf Classons telefon från 1893 och Jean Heibergs telefon från 1931.

Dagen avslutades med lunch på Stormogårdens restaurang och sedan hemfärd med pendeltåget

sommarlov


2013-05-23
Säsongsavslutning med vårutflykt. Dryga dussinet medlemmar besökte Enköping och fick en guidning genom de teletekniska samlingar som finns där. Förhoppningen är att dessa ska bli en viktig del av ett Sveriges försvarstelemuseum utanför garnisonstaketet som planeras inom projektet Teleseum. För dagen saknas dock det politiska stöd som krävs för ett genomförande.


Bilderna: Anders Gustafsson visar på trådbunden kommunikationsutrustning (t.v.) och Sven Bertilsson på radiolänk-d:o (t.h.). Nedan en 10Wattare som väckte minnen från lumpartiden.     
   
 Men det som finns i dag går heller inte av för hackor. Vi började med att (efter fältmässig fikapaus) kolla in en riktig ändstation m Std41 i ett A3-hus och en mobil A204-station. Det kändes bekant.
     Inne i museet hittade vi också mycket som var bekant, från optisk telegraf till proppväxlar, fälttelefoner och radioutrustning. Plus en hel del annan försvarshistoria, från Gustav Vasa via indelta soldater till kalla krigets tid, uniformer, radar, kryptoutrustning, fjärrskrift, telefax, radiolänk etc etc. 
     En hel kvartett av engagerade museimän  hjälptes åt att ge oss information om skilda utställningsdelar. Trevligt och bra. Vädret var också gynnsamt och efterföljande lunch på golfklubbens restaurang smakade bra. Så det var en nöjd skara som satte sig på tåget hem igen och skildes åt under förhoppningar om en  härlig sommar.
     Mycket mer info finns på www.teleseum.se
     Efter sommaren ses vi åter i ny lokal. Premiär den 26 september i Klubbrum 4 vid Tellus fritidscenter på Södermalm.







2013-05-16
Denna vackra vårdag var vi inte så många på Tekniska Museet (kan ju också bero på att vi inte hade något speciellt på programmet). Men det var kanske tur för vi förvisades till ett mindre sammanträdesrum., eftersom klassrummet var upptaget.
     Vi diskuterade förutsättningarna inför hösten. Pga ombyggnation kan vi inte hålla till på museet (oklart om vi kan komma tillbaka alls). En hyggligt lämplig lokal finns tillgänglig i Tellus fritidscenter (Hornsgatan-Lignagatan). Där skulle vi troligen kunna ha vår bärbara dator och vår projektor. Däremot knappast vår ljudanläggning, och definitivt inte "kommoden".  Vi hoppas det kommer att fungera ändå och bokar lokalen (Klubbrum 4) för torsdagar i höst. Innan sommaren är över hämtar vi hem vår utrustning från museet (Pelle Carlson samordnar).
     Så gäller det förstås också att hitta lämpligt programinnehåll inför hösten - här behövs allas idéer och tankar (Åke Persson samlar).
     Men nu närmast återstår våravslutningen med tårgresan till Teleseum i Enköping, som lockat 16 deltagare.
     Avslutningsvis berättade  ordförande Johan om hur pristagarföreläsningarna i Boston med anledning av Draper-priset hade avlöpt.



2013-04-25

Lars-Erik Eriksson med förflutet i Telia och Ellemtel, men senare från KTH, konsultverksamhet m m gav oss denna vecka en inblick i ett par projekt som han jobbat med. 
     P2P- Next var ett projekt inom ramen för EU:s 7:e ramprogram, med 21 partners, bland dem  KTH och DACC (Lars-Eiks  eget konsultbolag). Idén bakom var att utveckla hur fildelning /´peer-to-peer, P2P) kan nyttjas för spridning av video över Internet. (Möjligen betyder det att de som samtidigt tittar på en video hämtar materialet från varandra och inte från en enda central sändare - referenten förstod inte riktigt).
     Upphovsrättsproblematiken och behovet av ett betalsystem för småbetalningar över nätet präglade arbetet, som alltså krävde såväl juridisk som teknisk expertis. Resultatet blev ett nytt fildelningsprotokoll för streaming P2P, och ett system för annonsmaterial, en portal: Fair Share Media World (FSMW), och ett integrerat betalsystem. Tanken är att vem som helst ska kunna placera material, t ex dokumentärfilmer, på FSMW och - till skillnad från YouTube - kunna få lite betalt av dem som tittar. Vi fick också en demonstration av hur det ser ut på nätet (www.thefsmw.com), vill man se filmerna finns en plug-in att hämta.
     Betalsystemet är tänkt att kunna fungera på skilda sätt: förinbetalning av en pott eller betalning "on-line" vid använingen
     Energivisualisering var det andra projektet Lars-Erik visade. Kraven på minskad energiförbrukning gör det allt angelägnare att kunna följa förbrukningen och se vad som drar energi. Ur ett system för att generera WiFi-accesser för Royal Bank of Scotlands användare växte fram en lösning och ett företag för att mäta och presentera mätvärden: Building sustainability (www.buildingsustainability.net, huvudkontor i London) . Presentationen - Workplace Footprint Tracker -  sker via webben och kan ses i valfri webbläsare.
     Universitetet i Cambridge är en stor kund och man har lagt stor vikt vid att mäta rätt saker på rätt plats. Det finns mycket att spara,  särskilt i Storbritannien där försäljningen gått tämligen bra. I Sverige som har utbyggd fjärrvärme är marknaden mindre.  

    
2013-04-18
"Vart är vi på väg?"  var rubriken för dagens övning. Dagens föreläsare, Hans Hise (ja, son till Bo), själv på väg att blli friherre i den senaste bantningen av Telia (men nöjd med villkoren) med 34 år i företaget bakom sig, senast hos TelliaSonera Mobility Service, skissade trolig utveckling fram mot 2020.
     Vi är inte på väg någonstans var en rubrik i DN dagen efter och med viss koppling till  vårt ämne. Men Hans föredragning övertygade oss nog om att mycket kommer att hända till 2020, bland annat sådant vi inte kan förutse i dag. Vi som lyssnade var lite färre än vanligt och de som prioriterade annat denna torsdagsförmiddag är bara att beklaga, ni missade en intressant och trevlig presentation.
     På tekniksidan fortsätter konvergensen mellan mobil och fast kommunikation, den gamla rivaliteten försvinner, för att nya tjänster kräver båda delarna och det gör även kraven på låga kostnader.
     Analog ljudöverföring, dvs telefonpratet, blir en allt mindre del, datatrafik dominerar totalt. Och med 4G upphör kretskoppling helt, allt blir paketförmedlat och IP-baserat.
     Behovet av fler IP-adresser gör att det nya IPv6, med utrymme för många miljarder adresser, måste komma. Men det går lite trögt, eftersom det inte ger nya intäkter men kräver rätt stora anpassningar av routrar, stödsystem och terminaler. Så under en rätt lång tid lever vi med två delvis överlappande varianter av internetadresser.
     Nätneutraliteten är ett krav och påverkar produktionsvillkoren - en traditionell operatör (t ex Telila) kan inte sätta stopp för annan operatörs trafik (t ex Skype).
     Möjligheterna att analysera gigantiska datamänger ökar. Snart vet Google allt om oss och ICA anpassar lätt sin reklam till våra köpvanor etc etc. Och moln-teknologin fortsätter att vinna mark, alltfler tjänster läggs i molnet.
     På teminnalsidan har vi ju redan smart-telefonen som ett universalverktyg för allt fler tjänster. Denna IT-världens motsvarighet till den schweizka armékniven kommer att bli än mer universell, och individuellt anpassbar med olika appar. 
Datorer av PC-typ blir kvar, parallellt med surfplattor. Och TV blir en naturlig tjänst i både nallar och burkar, kanske med sömlös transport mellan terminalerna om vi behöver röra på oss medan vi tittar.
     Inte minst kommer olika utrustningar att kommunicera direkt maskin-till-maskin. I industri, i hemmet, mellan vår kropp och "husläkaren", mellan fordon i trafiken, från bil till larmcentral, etc etc. "The Internet of Things" är på väg. Ett problem blir kanske att på ett säkert sätt hålla reda på identiteten hos alla "terminaler". Och risken/möjligheten att hålla reda på vad folk gör, var dom åller hus etc ökar.
     På nätsidan krymper andelen fasta anslutningar, men fibern kommer närmare slutkunden och sista biten övergår till mobil kontakt (3G, 4G och WiFi). Något av de äldre mobilnäten fasas ut (inte givet att det blir 2G). Kraven på kvalitet och säkerhet ökar, liksom på bättre täckning. För framtidens mobila tjänster driver ett antal operatörer och leverantörer m fl ett jätteprojekt METIS (Mobile and wireless communications Enablers for the Twenty-twenty Information Society). Siktet är att kunna hantera 50 miljarder samtidiga terminaler och en tusenfaldig ökning av dagens trafikvolym! Samt att säkra Europas IT-position. 
     Då det gäller tjänster växer ju utbudet snabbt, och det fortsätter med nya former för interaktivitet, appar, widgets etc. Standardiserad modell för Realtidskommunikation på Webben (RTC) ger ökade förutsättningar. Tjänster som ger "utökad verklig´het" (t ex information om vad det är man ser genom telefonens kameraobjektiv), tjänster som förutser dina behov och önskemål (eftersom nätet vet det mesta om dig) öppnar perspektiv som kan vara både lockande och avskräckande.
     För teleoperatörerna blir det allt viktigare att byta debiteringsprinciper och verkligen ta betalt för den volym av information som överförs, dagens prismodell ger inte tillräcklig kostnadstäckning. Och att anpassa sina stödsystem - något av en akilleshäl åtminstone för en operatör vi känner väl. Effektiviteten måste öka, automatisering och självbetjäningsgrad likaså.
     Det här referatet blev ovanligt långt, men det borde varit ännu längre för att täcka Hans Hises redovisning. Men det hela finns nog på video, vi filmade.

2013-04-11
Denna förmiddag ägnade vi åt att titta på några bildbehandlingsprogram som finns att hämta gratis på nätet. Till Mayer gick igenom en rad funktioner i Picasa 3. Efter installation skapar programmet ett bibliotek med genvägar till alla (eller vissa) bilder som finns i datorn och sorterar dem i mappar efter exponeringsdatum - en funktion som kan vara till stor nytta, men som inte estimeras av alla (och som verkar indispositiv). Om man anger att bilder ska öppnas i Picasa så får man sedan en enkel väg till programmets redigeringsavdelning, där en rad åtgärder enkelt kan genomföras: ljus- och färganpassning, beskäring, rödaögonoeliminering, lodlinjekorrigering etc. Men utbudet av redigeringsverktyg är trots allt begränsat. Bildspel (för betraktande här och nu), "filmer" (bildspel som kan exporteras), och kollage av ett antal utvalda bilder fixas lätt som en plätt. Sorteringsdelen av Picasa ordnar med egna mappar för dem.
     Programmet har också möjlighet till ansiktsigenkänning och kan då automatiskt sätta namn-tags på alla bilder som innehåller just den aktuella och namngivna nunan. Nästan lite otäckt, nästa steg blir väl att personbilderna automatiskt kan sorteras efter vederbörandes karaktär, hemfallenhet åt dålliga vanor el dyl.
     Genomgången gav också prov på det välkända faktum att saker och ting inte alltid fungerar som man tänkt sig i datorer, särskilt inte när man ska demonstera något. Vår gamla grålle-dator gick också ovanligt segt denna torsdag.
     Avslutningsvis gav Pelle Carlson en kort info om programmet PaintNET, som tillsammans med programmet GIMP anses vara bra gratisvarianter. GIMP är möjligen den bättre av dem, men (tyckte Pelle) lite krånglig att förstå sig på (nästan som Photoshop). PaintNet har en lång rad redigeringsfunktioner och är relativt enkelt att använda, men man saknar också en och annan funktion..
     I sammanhanget diskuterades också en del problem med skrivare, deras installation och samarbetsvilja med olika bläckpatroner. Åke P kunde dock nu rapptera att hans nya skrivare kunde fjärrmanövreras så att utskrifter kunde ske från hans smartphone.

     
2013-04-04
Vår medlem
 Henrik Lundin berättade denna torsdag för oss om sitt telefonintresse och om Sveriges Telehistoriska SamlarFörening STSF.
     I elvaårsåldern fick Henrik klart för sig hur ett telefonrelä fungerar, blev fascinerad och köpte reläramar på Televerket för 1 kr/kg för experimentbyggen.Lika mycket betalade han för sin första telefon. Att han sedan hamnade på Televerket och blev kvar där i 44 år har sin grund i detta ungdomsintresse.
     Via en annons i DN kom han i kontakt med några andra telefonsamlare och man bestämde sig för att bilda en förening.STSF kom till i april 1994 (några år före senITel alltså). Den har runt 150 medlemmar och arrangerar möten höst och vår, ofta kombinerade med studiebesök. En tidning ges ut regelbundet - Phonetiken.
     Henrik var i 6 år föreningens sekreterare och senare i sex år dess ordförande (sexårstaket finns i stadgarna). Ett stort projekt för föreningen var att planera och genomföra bygget av ett blanktrådsnät av äldre modell på Skansen, ett projekt som startade 2003 och blev klart 2005.
     För att Televerkets bibliotek inte skulle gå i putten ordnade STSF ett avtal med Telia som innebär att föreningen disponerar och förvaltar biblioteket (i D-husets källare i Farsta). Även här går 1-kronaspriserna igen. Köpeskilling 1 kr och årshyra samma belopp.
     Henrik hade med sig några av alla sina telefoner, nämligen tre Ericofoner av utförande 1, 2 resp 3 (med knappt skönjbara skillnader). Hemma i bostaden finns alla andra monterade uppåt väggarna, men knappast några nyare modeller än Diavoxen (sedan blev det inflation i telefonmodeller).
     Vi fick oss också till livs en video som behandlade LM Ericssons samtliga telefonmodeller (eller i vart fall de 390 första). Med inzoomning på alla viktiga detaljer.
     Henrik hälsade alla välkomna att bli medlemmar i STSF, det finns mycket telehistoriskt att samla på.
Bilden: Henrik testar en Cobra i en färg som inte fanns i Sverige. Inkråmet exporterades till USA, där man tillverkade egna skal (eftersom det inte var tillåtet att impotera hela telefonapparater).


2013-03-21

ägnade en osedvanligt liten skara tiden mest åt att titta på film av äldre datum. Först ett bildspel (ursprungligen en diabildserie) "Historiskt om Televerket" från 70-talet, som gav ett koncentrat av verkets utveckling sedan starten - vi lyckades också hitta ett par historiska felaktigheter i den, och sådant är ju alltid roligt.  Sedan förundrades vi över en påkostad film från 1953 med namnet "Museet". För manus stod Eric Sandström (regi Åke Falck) och filmen gjordes till Telegrafverkets 100-årsjubileum 1953. Gamla Telemuseums samlingar (vid Karlaplan) fick  vara utgångspunkt för dramatisering av  ett antal  spelade inslag med många av tidens kända aktörer, i scener med viss koppling till teleteknik under olika skeden. Överföringen från VHS till DVD hade gett filmen en extra komisk poäng genom att ljudet på skivan låg ca 1 minut före bilden.
     Vi konstaterade också att vårterminen väntas avslutas den 23 maj med ett besök för dem som så önskar vid Teleseum i Enköping.


2013-03-14
fortsatte vi under Åkes ledning att titta på Twitter och FaceBook (mest FaceBook eftersom Twitter inte ville i dag). Hur man skaffar - och blir av med - vänner, hur man bestämmer vilka som ska få läsa vad, hur man gör inlägg,  vilka som ska aviseras när man gjort något värdefullt inlägg  etc. Referentens intryck av FaceBook är fortfarande att det är himla rörigt, tämligen onödigt - fast lite kul ibland också.
     Vi kollade också in skillnader mellan  Office Picture Manager och Windows Live Photo Gallery, hur man lägger bildspel på skrivbord (eller som skärmlsläckare), hur man enkelt lägger in bilder i epost med Snipping Tool. Samt konstaterde att datorer och Internet kan krångla på de mest skilda sätt och i alla situationer.

2013-03-07
hade vi nöjet att få besöka Teliabutiken på Kungsgatan, där vi fick en trevlig och kunnig genomgång av  läget vad gäller 4G, digitalTV m m. Martin Källgård (bilden) som sköter säljplanering på mobilsidan, normalt placerad i Farsta,   och två av hans kollegor visade och berättade.
     Telias 4G-nät byggs ut så det knakar. I dag kan 7 miljoner svenskar få anslutning, om ett år 8 miljoner. Den ökade bandbredden behövs nu när mobiler och surfplattor i allt högre grad används till att konsumera rörlig bild med ljud. Med en router i fickmodell kan du köra från flera enheter över samma bredband, den klarar 7 timmar utan batteriladdning. Och är du i någon av Telias 4000 surfzoner (Homerun) så behöver du inte belasta din mobila konsumtionskvot utan kör ännu bättre via WiFi.
     Smartphonen blir en livsnödvändighet (åtminstone för generationerna efter oss) och kan användas till det mesta. T ex kan du från vilstolen på playan under solsemestern knappa ett budskap hem till din smarta TV på hemmaplan att spela in ett program som du inte vill missa. Och just detta, att titta på TV, är uppenbart en viktig del av livet. TV via bredbandet blir också en stor tjänst i Tellias portfölj, i dag är Telia näst störst på digital-TV, siktet är inställt på ledarplatsen. Och tjänsten är bra, kunde vi konstatera, vad gäller såväl teknisk kvalitet som kundnytta. Du kan starta om ett program om du missade inledningen, du kan pausa i sändningen, du kan hämta sända program ur ett bibliotek (inom vissa gränser), du har tillgång till "Sveriges största videouthyrningsbutik" utan att behöva lämna TV-fåtöljen.. Allt detta redan med bredband via telefonnätet, väljer man i stället fiber blir det förstås ännu bättre. Med tjänsten Play plus kan du också se dina TV-kanaler på surfplattan och mobilen.
     Flera nyheter inom området för 4G och digital-TV kommer att lanseras under året och man räknar med en fortsatt stor trafiktillväxt. Nätutbyggnaden är tillfredsställande. Men ett problem är att debiteringsmodellerna i dag inte på något bra sätt korrelerar med förbrukningen av överföringskapacitet, så även här behövs det förnyelse.
     Mobilerna blir förstås bara bättre. Vi fick se prov på en vattentålig Xperia-modell som funkade utmärkt även efter en halvtimme i vattenbad. Portföljen av produkter och tjänster styrs främst av kundernas efterfrågan, vilket gör att en del försvinner från marknaden, men vi fick vissa garantier för att telefoner med sifferknappar (men utan twitter och facebook) kommer att finnas kvar ännu en tid, och ännu går det att köpa en telefonapparat med uttag för headset vid sidan av den vanliga luren (Krister B köpte omedelbart ett exemplar).

2013-02-28
var programmet llite diffust, men det artade sig ändå till en klart intressant förmiddag. Pga rådande sportlov  fick vi inte sitta i klassrummet men kunde i stället utnyttja ett litet "kalasrum"  och  vi inledde med att höra Thomas Haug berätta om sitt besök Washington DC för prisutdelning (Draper-priset). Från Sverige hade även  vår ordförande Johan deltagit och  nu  blev det en diskussion kring NMT och GSM och vad som gjorde dessa system så slagkraftiga - bl  a det unika sättet att se mobiltelefonin som en integrerad del i hela telefonisystemet och inte som ett extra påhäng. Betraktelser gjordes kring tendensen hos den härskande makten att inte se potentialen hos nya synsätt och idéer och behovet av frihet för nya tankar att frodas (vilket ibland kan ske pga att makten inte lägger vikt vid den verksamheten).
     Vi fick också tid att bekanta oss lite med Twitter och Facebook under Åkes ledning.


2013-02-21
Jan Bergman berättade en del om hur Svefo (Östra Svealands fotoklubbar) arbetar och Till Mayer gav tips om backup m m. Har jag hört sägas, men eftersom denna referent inte fanns på plats så måste någon som var med fyl.la på här.


2013-02-13
När webben började surfas av oss var Portaler ett viktigt begrepp. Via Portaler skulle vi ta oss ut till viktiga platser på nätet. Och den största portalen då hette Passagen.
     Denna torsdag fick vi höra om hur portalen kom till och utvecklades. Vi hade besök av Mattias Söderhielm som var med. I mitten  av 90-talet jobbade han med Bertil Thorngren och Johan Martin-Löf på koncernstab planering. Fick möjlighet att göra resa till Silicon Valley för examensjobb på KTH som handlade om Change in Cyber Space och Internet i framtiden. Utgångspunkten var att de då befintliga enskilda on-line-tjänsterna som America on line och CompuServe skulle komma att flytta över till det nya öppna nätet - en teori som i början av arbetet inte delades av många, men som ett halvår senare blivit något av en självklarhet - utvecklingen gick snabbare än någon trott.
     Tillsammans med Lars-Erik Eriksson och Ken Ceder skissade Mattias en onlinetjänst för Telia, inspirerad av amerikanska "e-world". Med erfarenheterna från USA var man övertygad om att det var en Internet-lösning man skulle satsa på, och man lyckades också i slutet av 1994 få Telias ledning att  anamma den tanken. Och det blev en rejäl satsning - 100 miljoner avsattes. En division Multimedia inrättades. Och utformning skisserades, först med staden som metafor i det grafiska gränssnittet, senare med en affärsgalleria, varvid också namnet Passagen kom till. Nu drog även Posten igång med en lika stor satsning för att hänga med när brev blev mejl. Deras portal kom att heta Torget.  Passagen blev snabbt Sveriges största webbplats och behöll den positionen fram till 2000 (och Torget var den näst största).
     Från början tänke man sig en paketerad tjänst med modempooler, egna prislösningar. När Passagen startade hösten 95 var det i huvudsak en länklista med mer text än grafik. Våren därpå lanserades chat-möjlighet och försök gjordes med e-handel (men få nappade på det, ett undantag var en ScienceFiction-bokhandel)
. Ett viktigt steg var också när man tecknade avtal med dåtidens största sökmotor AltaVista om en Sverige-placerad spegel av databasen, som avsevärt snabbade upp sökningarna. Senare tillkom också aktiva inslag på portalsidan som gjorde den mer intressant och levande än en mer statisk länklista.
     Svenskarna var (som så ofta) pigga på den nya tekniken och  blev snabbt landet med högsta internetanvändningen per capita. Men  från ledningens sida i Telia fanns fortfarande skepsis till Internet. Och  omorganisationer gjorde att Passagen-gruppen fick  mindre fritt utrymme, och 100-miljonersramen krymptes också avsevärt.
     Så Mattias gick till nya uppdrag i Framfab och Bredbandsbolaget, och till utveckling av dataspel. Nu senast har han  förverkligat en dröm och satt upp en musikal på Söldra Teatern i Stockholm, för han har fler strängar på sin lyra än IT. Och Passagen kom att byta ägare flera gånger (eniro - Allers - riskkapitaliser - mediaföretag). Och den finns kvar i dag, men har, liksom hela portal-idén, sprungits ifrån av utvecklingen - nu googlar vi i stället för att söka oss via någon portal.


2013-02-06
Fortsättning på torsdagsnöjena. Vi började med en snabbvisit på den nyöppnade utställningen av "dataspelskonst" som Tekniska Museet visar. Vackra målningar med varierande koppling till dataspelsvärlden (och i något fall även till Fylke i Midgård) och en del videokonst som var dataspel i sig själva. Om man tar med barnbarnen dit kan man säkert få det mesta förklarat för sig.
     Lite nyttiga skulle vi väl också vara, så vi fortsatte sedan att titta lite på Windows 8 och dess egenheter. Bland annat såg vi till att med ett gratisprogram återskapa Startknapp och Startmeny (hämtadress, se referatet 24 jan) på skrivbordet. Vi installerade också VLC media player i vår Win8-dator, så att det åter gick att spela DVD-film i den (Win 8 har ingen inbyggd DVD-filmspelare). Och för att testa hur den funkade så såg vi med förtjusning på en gammal Buster Keaton-rulle, Cops, som programchef Åke medförde på DVD-skiva.
     Men vi avstod denna gång från skumpa och nöjde oss med kaffe i pausen.
     Det kan också noteras att senITels årsmöte 2013 dragit igång på nätet med hjälp av  vårt forum-program som nu tuffat på i över 10 år och fortfarande fungerar bra. Själva mötet bromsade dock in efter några dagar, för att invänta en del senkommande möteshandlingar, så det kan hända att tidsplanen blir lite förlängd.

     
2013-01-31
Johan hade i museets arkiv letat fram en gammal presentationsfilm som gjordes om NMT 1980. Den fick inleda dagens möte och utgöra bakgrund till det firande som vi ägnade oss åt då vi grattade till och gladdes åt Thomas Haugs förnämliga  utmärkelse (Thomas var inte med förra torsdagen). Ordförande Johan gav en översikt över mobiltelefonins utveckling och Thomas roll i densamma och var benägen att se mobiltelefonin som en superinnovation.
     Programchef Åke hade dagen till ära risslat sig osedvanligt sobert och serverade alla skumpa och cup cakes och överräckte därtill en flaska Gula Änkan till Thomas.
     Därmed blev det inte mycket tid att prata om Windows 8 och sånt. Det får bli en annan gång. Vi hann dock notera att det numera finns ett norskt företag som heter senitel (www.senitel.no


2013-01-24
Så var vi igång igen på ett nytt verksamhetsår. Vad programmet framöver ska innehålla är fortfarande i rätt hög grad en öppen fråga, men Åke P jobbar vidare på ett antal uppslag, men han är angelägen om och tacksam för fler förslag från medlemmarna.
     Nytt för i år är att vi måste sluta brygga kaffe i lokalen (eftermiddagskunder har tydligen klagat på kvarvarande dofter). Så vi hämtar nu i stället kaffe i stor termos från museirestaurangen Stallet (luktfritt?).
     Eftersom det stundar ombyggnader på Tekniska museet i höst igen ska vi för säkerhets skull kolla möjligheterna att tillbringa torsdagsförmiddagarna i Tanto seniorlokus större lokal.
     Vi noterade förstås att Thomas Haug fått ett synnerligen fint pris - teknikens nobelpris kallat, se förstasidan - som ska delas ut i Washington DC den 19 februari. Grattis Thomas!
     Vår nya projektor var nu igång, och den visade sig fungera tillfredsställande (men måste placeras lite längre bort från filmduken än den förra). Den gamla går till skrot, såvida ingen intresserad hör av sig och vill ha den (nyinvestering i lampa krävs, ca 2000 kr).
     Ordförande Johan gav oss sedan en guidning i det nya och förbättrade upplägget på TeliaSoneras hemsida vad gäller företagets historiska redovisning. Han har jobbat med textunderlaget och ett koncentrat av det finns nu lättillgänglig på www.teliasonerahistory.com. Fyra epoker beskrivs kortfattat och med länkar till utförligare artiklar: Telegrafens (1850-1880), den manualla Telefonin (1880-1920), automatiseringen och rundradion (1920-1980) . Och den nuvarande epoken Elektroniken (1980-?) har en liten avdelning för varje enskilt år, med möjlighet till vidarelänkning. Alltsammans redovisar förstås utvecklingen i såväl Sverige som Finland.
     Slutligen kollade vi en aning på Windows 8 och enades om att före den 1 februari hämta hem  och uppgradera till Windows 8 i vår bärbara dator (kostnad 279 kr, priset höjs markant från 1 feb). En detalj som många klagat på hos Win8 är att startknappen och startmenyn försvunnit (och ersatts av ett pekvänligt kluster av fyrkantiga paneler). Den som vill ha startknapp och meny åter kan dock gratis hämta ett program för detta på adressen  http://www.classicshell.net/ . Vi får anledning att återkomma till Win8 efter installation i vår bärbara dator.


Nedan kan du klicka dig fram till referaten från tidigare års torsdagsmöten. 

Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: rainbolg.gif (1315 bytes)


Det hände 2012

Det hände 2011

Det
hände
2010

Det hände 2009

Det
hände
2008

Det
hände
2007

Det
hände
2006

Det
hände
2005

Det
hände
2004

Det
hände
2003

Det
hände
2002

Det
hände
2001

Det
hände
2000

Det hände
våren 99

hösten 99

Det hände
våren 98

hösten 98

Det
hände
1997

Åter till
senITel:s
hemsida.

Sidan senast reviderad 2014-01-01

Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: rainbolg.gif (1315 bytes)