senITel

Våra senITel-dagar 2014

 Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: C:\FrontPage Webs\Content\senitel\images\rainbolg.gif

Här nedan följer referat från årets avverkade torsdagsövningar - i omvänd kronologisk ordning, dvs färskast överst


2014-12-11
Ja, så var det då dags att avsluta senITels 18:e hösttermin. Det skedde med traditionellt lussefika med hembakta katter och hemvärmd glögg samt kaffe från Tellus restaurang. Det blev nämligen inte på Tekniska Museet som vi hade tänkt - de skulle själva fira Lucia denna dag varför det var trångt i restaurangen där. Och priset för visning är såpass högt att finansieringen måste övervägas - besök på den digitala utställningen kan bli aktuell 2015.
     Tid ägnades också åt att diskutera idéer för vårens torsdagar, och olika uppslag noterades. Nu gäller det bara att förverkliga dem också. Men vi summerade det gångna året och fann att dess torsdagsmöten oftast varit både trevliga och intressanta, så det ska väl kunna bli så nästa år också.
     Dragning förrättades också i årets julklappslotteri. Den urföll så att de två andraprisen  (presentkort ā 500 kr) tillföll  Robert Hellström och Gunnar Strömqvist och förstapriset  (presentkort på 1000 kr) gick till Ingemar Nevelius. Grattis, alla tre!
     Sedan återstod i stort sett bara att notera att nästa termin för Stockholms del börjar torsdagen den 22 januari i samma lokal på Tellus samt att utbrista i ömsesidiga förhoppningar om God Jul, Gott Nytt År och God fortsättning, något som härmed även riktas till de medlemmar som inte satt med runt glöggbordet.




2014-12-04
Vi fortsatte i österled även denna torsdag, men med tonvikt på mobila teletjänster i Baltikum. Detta under eminent ledning av Bo Magnusson, som kanske får ses som Televerket/Telias främste exportör av mobiltelefoni på 80- och 90-talet.
     Inledningsvis ägnades dock intresse åt mobiltelefonins historia och de strategiskt viktiga, och lyckade, beslut - om NMT, fri terminalkonkurrens och det manuella MTD som mötte de ökande trafikbehoven i väntan på det nya automatiska systemet -  som gav Sverige ett betydande försprång framför andra länder.
     När järnridån började glipa i fogarna var det därför ett gyllene läge för svensk mobiltelefoni i bl a Baltikum, där de gamla fastnäten var i uselt skick. Begagnad utrustning från det svenska nätet kunde till låg investeringskostnad tas i bruk och resultera i välkomna teletjänster - och bra vinstmarginaler. Bo menade dock att det inte i första hand var vinstintresset som drev satsningarna utan främst strävan att förbättra för folken i öst. Och han gjorde affärsplanerna i två versioner: en i rubel och en i hårdvaluta.
     Tallin var först med en basstation i TV-tornet. Någon växel fanns där inte utan anslutning skedde till en växel i Finland. utländska esökare med NMT-telefon kunde använda sin telefon i Tallin men fick då ställa in den på Norge; det saknades ännu eget landsnummer till Estland.
     Liksom på fastnätsidan är Telia kvar som delägare i de baltiska mobilbolagen. Man såg dock möjligheten att kapitalisera det som utvecklats i Norden även i andra länder och satsningar gjordes även  i många andra länder. De flesta av dessa har Telia senare gått ur, med vinst. Så t ex italienska Omnitel, där dock Bo noterade att om man hållit sig kvar hade vinsten blivit många gånger större.
     Tidigt köpte Sverige (med Norge och Danmark som samarbetspartners) också in sig i Ryssland via Telekom Invest och senare i dess bolag Megafon. Annars var det Finland som var  tidiga med satsningar i västra Ryssland.
     Bo beklagade att det väl fungerande samarbetet mellan de nordiska länderna i hög grad kom att störas av tillkomsten av Unisource. Men Norden och de baltiska länderna har Telia ändå kunnat behålla sina intressen och sitt inflytande i.


2014-11-27
Johan Martin-Löf och Göran Roos blickade österut denna torsdag, med fokus på Baltikum och Telias nu 25-åpriga närvaro i dessa länder.
     När järnridån rämnade öppnades en glugg till länder som länge varit slutna. I väster hade ny teknik slagit igenom, konkurrens inletts på telemarknaden och internationalisering var ett mantra. I öster var det annorlunda. Johan och Göran  var tidigt på plats i Tallin för att sondera marknaden, sedan Moskva informerats om planerna och inte protesterat..
     Att det blev Tallin berodde kanske på de kontakter som fanns med Tallins vänort Oskarshamn och därav betingade sosicala kontakter med Kalmar Teleoområde.
     Teletrafiken mellan Sverige och Baltikum var försumbart liten och hade transiterats via Moskva. Det mesta gick fortfarande manuellt. Vid ett besök i Moskva erbjöd sig Sverige att avlasta trafik därifrån via två lediga 12-grupper som fanns i en radiolänk Tallin - Helsingfors. Man erbjjöd ryssarna oförändrad avräkningstaxa och budet antogs. En teknikanpassning gjordes, bl a skakade man fram signalreläer från Zagreb av rätt Ericsson-modell.
     Efter självständighetsdeklarationen 1990 tilldelades länderna i Baltikum snabbt egna landsnummer av ITU (forna Östtysklands 37 delades i flera genom tillägg av en siffra, 370, 371 och 372. Därmed var processen i gång.
     Vad som behövdes var nu en bra förbindelsekedja, gärna en ring Estland-Lettland-Litauen-Sverige-Estland (kanske viia Finland). Fiberkabel Gotland-Litauen planerades och kapaciteten delades lika 50/50. Swedtel engagerades för analyser av  vad som borde göras i de tre länderna.
I fallet Lettland blev det dock först ett bakslag genom att konsortiet Sonera-Cable&Wireless snodde åt sig affären framför näsan på konsortiet Telia-Bundespost .Men det löste sig så småningom.Och det resulterade i att Telia kunde etablera sig i Estland 1992, Lettland 94 och Litauen 97. TeliaSonera äger i dag en majoritetspost (61%) i Esesti Telecom, en minoritetspost (49%) i Lattelecom och  i Litauiska TEO (100%).
     Telefontrafiken är dock fortfarande  relativt liten, måhända lever sovjetiska traditioner kvar (köer, ingen telefonkatalog, telefon knappast något som vanliga medborgare behöver). Rune Thyni kompletterade här med sina erfarenheter från sin tid i Tallin: 1992 var  väntetiden för telefonabonnemang 10 år (om man inte ville betala extra under bordet); ett restlager av orange arbetsuniformer, en follkabuss och en avlagd kabelbil hade då gjort succé i företaget.
     Dagens redovisning gällde i huvudsak förhållandena vad gäller fastnät och långväga förbindelser. Nästa torsdag får vi en komplettering om vad som hände på mobilsidan, signerad Bo Magnusson.


2014-11-20
Pelle Carlson delgav oss sina (begränsade) erfarenheter av att titta på streamad TV från datorn i TV-apparaten med hjälp av Google  ChromeCast. En "pinne" att sätta i TV-apparatens HDMI-ingång som kostar drygt 300 kr. I första hand tänkt för att köra ut film från platta eller smartphone. 
     Efter att ha kompletterat webbläsaren Chrome med ett tillägg (Google cast), skaffat in appen  Google Chromecast (plus en windows-uppdatering som saknades i vår dator men krävdes för ändamålet) gick det enkelt att i TV:n spela upp det program man i sin dator valt att visa. (Vid demon fick får projektor fungera som TV-apparat).
     Vi tittade på exempel från SVT Play och Youtube (där även en del hela långfilmer finns tillgängliga, hur lagligt det nu kan vara) och fann att kvaliten var helt acceptabel. Erfarenheten visar dock att man ibland drabbas av pauser, när någon länk i nätet inte riktigt hinner med, troligen mer vanligt om man tittar på program från avlägsna länders motsvarighet till SVT-Play.
     ChromeCast gör att man slipper HDMI-sladd mellan dator och TV. Men som syns på bilden behövs en sladd för el till pinnen (kan anslutas till USB-uttag eller el-uttag)..
      I församlingen fanns erfarenhet även av AppleTV som är en något större (och dyrare, ca 800 kr) burk som ansluts i TV:ns HDMI-ingång och som manövreras från en fjärrkontroll. Ingen dator behövs då, utan man kan från TV-skärmen välja program från SVT Play, YouTube etc. Det finns också utrustning som fungerar ungefär som ChromeCast men som kan sända videofiler lagrade i datorn direkt  till TV:n.
     Pelles dator står långt från routern men är sladdansluten till den. Routern står rätt nära TV:n. För att kunna köra sin bärbara dator även långt från routern hade han skaffat en liten repeater (ca 200 kr+frakt) som placeras mellan routern och datorn, fångar upp signalen från routern och sänder den vidare i förstärkt form.
     Slutligen diskuterade vi en del om vad man ska tänka på om man i dag köper ny TV. Hur smart den ska vara, vad det behövs för ingångar, om det finns anledning att satsa på 3D (knappast ännu), att det bör vara LED och HDTV (är nog standard i dag) etc. Har man en bra smart-TV behöver man nog ingen ChromeCast.

Sören Runesson från Skanova var vår gäst denna torsdag. Han gav oss en intressant inblick i Telias satsningar på Öppen fiber.
     
Sedan de första testerna med glasfiber för informationsöverföring på tidigt 70-tal har mediets transmissionsförmåga bara blivit ännu mer fantastisk. Genom ännu renare glasmaterial, genom separering av olika färger etc har kapaciteten mångdubblats. I dag klarar en fiber 1000 Mbps, avståndet från station är inga problem, störningskänsligheten minimerad vad gäller åska och elektronik (men inte helt vad gäller grävmaskiner).
     Skanovas satsning på fiber ända ut till hemmen är gigantisk; på fyra år satsas 9 miljarder i landet och de mål som sätts är internationellt sett höga. Konkurrensen är  knivskarp och det handlar i mycket om att vinna eller försvinna - om vi inte lyckas är vi många som blir utan jobb, menade Sören.
     Regeringen har satt som mål att 90% av hushållen ska nås med minst 100 Mbps till år 2020. Utöver de centrala investeringarna tillkommer arbete som utförs av byalag för att lägga ner dukter, som Skanova sedan köper och förser med fiber och hyr ut.
     Med de nya vanor vi lägger oss till med behövs den stora kapaciteten. Om alla i familjjen har egen dator och egen TV med krav på olika program samtidig och därtill all tillkommande trafik orsakad av uppkopplade prylar - the Internet of Things - så räcker inte kopparnätets ADSL-lösningar så långt, trots att kopparn kunnat skrämmas upp rätt ordentligt. En enda HDTV-film kräver 4 Mbps och tar med ADSL kanske över 10 timmar att ladda hem.
     Man siktar nu på att nå 70-80 tusen bostäder om året med fiberutbyggnad. Tätorters flerfamiljshus och villaområden är målgruppen, och man avstår tills vidare från områden där konkurrenter redan etablerat nät. En förprojektering sker hos varje kund för att installationen ska bli rätt anpassad. De som går med från början kan komma undan med hälften av fullt pris (som ligger runt 27 000 kr). Från början råder tämligen stor frihet att välja tjänsteleverantörer - men inom en grupp på ca dussinet företag som ingår i Skanovas portfölj. Efter en första period ökas möjligheterna att välja ännu friare.
     Transportnätet mellan tätorterna är nu hårt belastat och även här sker kraftig utbyggnad för högre kapacitet - där ligger också en stor inkomstkälla för Skanova. Företaget ger f n god vinst.  Samtidigt sker besparingar i glesbygd genom  4G-lösningar, som erbjuds på villkor som en vanlig telefon och som också fungerar som en sådan, väldigt bra dessutom numera.
     Vi tittade också på den terminal - mediekonvertern - som kunden kopplar sin utrustning till  - och hur den kan kopplas för att nå ökad flexibilitet så som Neve visat i inlägg på senITel Forum.
          

 2014-11-06
Bildens glada trio underhöll oss med minnen från sitt arbete med internationell telestandardisering.Vi ser från vänster Björn Troili (Ericsson), Anders Gunnarsson (Telia) och Bo Bergner (PTS), numera pensionärer men med bakgrund från bl a standardiseringsarbete i de parentetiskt angivna företagen.
     Som tre kardeler i ett rep, menade vår ordförande, och repet håller uppenbarligen ihop även efter tjänsten, med en gemensam öl och d:o lunch då och då för de tre.
     De gav alla målande och trivsamma beskrivningar av sin bakgrund. Mycket resande världen över, med många och långa uppehåll i Genčve var gemensamma faktorer.
     Traditionellt har standardiseringen styrts uppifrån, med ITU  som övergripande organ. Sverige hade ofta en styrkefaktor genom att operatören Televerket och tillverkaren Ericsson  redan på hemmaplan var samspelta och hade gemensam syn på många frågor (i andra länder var det ofta tvärtom).
    Genom tillkomsten av ETSI i slutet av 80-talet blev det möjligt för många intressenter att delta i standardiseringsarbetet. Även här var svensk inverkan stor, bl a genom Kurt Katzeffs och Gösta Lindbergs insatser.
     Standardiseringsarbetet har de senaste decennierna genomgått en stor förändring. Vid telesektorns avreglering i Europa såg många Sverige som ett mönster att följa. PTS gladdes åt att EU-kommissionen avstod från detaljregleringar och öppnade vägen för att standardiseringen kunde drivas på frivillig basis av intressenterna själva.  Genom att Sverige nu huvudsakligen antar EU-standard som svensk standard har mycket arbete sparats in. Men det är fortfarande viktigt att vara med i utvecklingen; Ericsson lägger ca 200 manår/år på standardisering, huvudsakligen inom mobilområdet (men det innebär ändå att mer än en halvering skett jämfört med tidigare nivåer).  
     Sedan ca 10 år tillbaka sker nästan ingen svensk standadisering inom teleområdet. Och en hel del har försvunnit även från ETSI  och ITS. Utvecklingen kommer nu "nedifrån" genom arbete i tämligen löst sammanfogade fora och det skapas de facto-standarder, som stadfästs genom RFC-processer (om de flesta är med på ett förslag och inte ger negativa kommentarer så....). TCP/IP-standarden är här ett uppenbart exempel.
     På bilden har våra tre gäster försetts med varsin standardiserad gyllene påse, vars innehåll sannolikt bidrar till de glada minerna. Vid dagens möte premiärdeltog också en av våra nyare medlemmar, Karl-Erik Axelsson.     

    Nedan några av de ovan nämnda förkortningarna
PTS Post- och Telestyrelsen
ITU Internationella Teleunionen
ITS Informationstekniska Standardiseringen
ETSI European Telecommunications Standards Institute
RFC Request for Comments

2014-10-30

Anders Bruse gav oss en intressant och skrattfylld förmiddag dena torsdag då han sammanfattade sin syn på utvecklingen i Televerket-Telia de senaste decennierna. Hans bildmaterial kan studeras här..
     Det har gått hyggligt bra för TeliaSonera fram till för ca 5 år sedan, då omsättning och resultat började sjunka och Anders spekulerade kring sambandet mellan satsningen på intäktsökningar under VD Igel och satsningen på kostnadsminskning under VD Nyberg. Den som köpte Telia-aktier vid börsintroduktionen har inte så mycket att glädja sig åt (utom att det hade varit etter värre om man köpt Ericsson).
     Anders gladde sig åt att ha fått uppleva en fantastisk utveckling, med NMT, GSM, Internet, Bredband, IP-TV, Mobilt bredband. Och mindes att det för drygt 20 år sedan var många i Telia som ville få slut på dagsländan Internet som då hade dykt upp. På organisationssidan hade också turbulens rått med övergången till regioner, bolagisering, slopade regioner, börsintroduktion, personalreduktion och outsourcing.
     Bland VD:arna genom åren höll Anders Tony Hagström för den mest framsynte, med en stor förmåga att träffa de rätta strategiska besluten, och att göra det i tid. Flertalet av efterföljarna hade också sina goda sidor.
     I Telia började Anders på radio-sidan och han var en tid radiodirektör för Bergslagens radioområde. Med viss saknad lämnade han den positionen för att sedan dras in i något som väl närmast kan liknas vid en virvel av uppdrag i olika positioner. Nätchef i Stockholm, engagerad i Privatkundsatsningen, en av centralfigurerna i Lars Bergs Vision 2001, en intressant tid på Nättjänster (då man bl a satsade på framgången ADSL), etc etc.
     Telenor-fusionen som sprack (men inte pga samarbetssvårigheter mellan dem som jobbade på projektet. Det som officiellt knäckte samgåendet (förutom politikerfadäser) var oenighet om mobilsidans huvudkontor skulle ligga i Fornebu eller Kista - det kom aldrig att ligga på någondera platsen. Men förutsättnigarna för framgång var förbrukade.  Nio personer ur företagsledningen (bland dem Anders)  förklarade i brev till styrelsens ordförande att man förlorat förtroendet för den tilltänkte koncernchefen och gav därmed underlag för att blåsa av fusionsarbetet.
     Koncentration på kärnverksamhet ledde till behov av avknoppning och outsourcing och Anders fick ta hand om enheten Telia Enterprises, med just den uppgiften. Ungefär halva företaget hamnade i den gruppen. En del (t ex Telia Research) återfördes raskt till kärnverksamheten, men många lämnade koncernen. Under det nya århundradets sex första år avyttrades ca 100 verksamheter och ett 15-tal företagsköp gjordes; förändringarna var stora.
     IT-krasch och hastigt påkommande krav på börsnotering gav många en rörig och jäktig period. Vid ett möte med blivande investerare  svimmade Telias högsta delegat (Jan-Åke Kark, som ju senare tvingades avgå av hälsoskäl).
     Så¨blev det dags för nästa fusion, eller kanske snarare Telias köp av Sonera. Dags för finsk organisationsstruktur. Det var jobbigt, men gick ändå rätt bra, menade Anders.
     De sista åren före sin pensionering arbetade Anders bland annat med att avveckla Telemuseum och ge Tekniska Museet stöd för att kunna ta hand om och hantera Telemuseums samlingar - resulterade  t ex i det arkiv av historiska telebilder som senITel tidigare har studerat.
     Anders kryddade sin framställning med en rad anekdoter ur verkligheten. Och han kände tillförsikt för att klimatet i Telia nu förbättras med ny ledning, som värnar om företagsetik och arbetsgemenskap. Men servicenivån i början av 90-talet blir det kanske svårt att nå upp till - kundtjänst har blivit en alltmer komplicerad historia.
     Avslutningsvis tipsade Anders om möjligheten att på nätet ta del av kvalificerade föreläsningar, MOOC (läs här vad Wikipedia har att berätta om detta ämne).

2014-10-23
Till Mayer
bjöd på en genomgång av funktionerna i bildsorterings- och bildhanteringsprogrammet  Picasa (hämtas gratis på nätet) och några hade bilder med sig som genomgick önskad behandling.
     Åke P lyckades denna gång undvika datortrassel och visade saker som inte gick så bra förra torsdagen., bl a hur man tar backup på mejl, hur man hanterat strulande Windowsuppdateringar m m.
     Referatet blir med nödvändighet kort, eftersom ordinarie referent låg hemma och snorade och hostade. Kompletteringar är välkomna.
En komplettering kom snabbt från Neve, som säger så här: Jag som hittills blivit skrämd av Picasa när den sätter igång att bläddra blad mina många bilder fick nu lära mig att:
- Det går bra att avgränsa Picasa till de mappar man vill att hen ska få handskas med.
- Det intressantaste var dock den mycket behändiga menyn för bildredigering/förbättring. Man ser hela tiden bildens samtliga parametrar. Där kan man testa sig fram och obs åter för bästa resultat!



2014-10-16
En lista på arton punkter hade Åke Persson  ställt i ordning inför dagens genomgång med upplevda problem och deras lösning. Vi hann med knappt hälften och det blev resonemang kring bland annat
- Windowsuppdateringar och deras verkningar (Åke får blåskärm ibland efter uppdatering) och hur man reglerar deras hämtning
- Systemåterställning som felavhjälpning, val av återställningspunkt, koll av vilka program som påverkas m m. Och det lämpliga i att skapa en återställningspunkt när datorn funkar bra.
- Möjligheter till hjälp genom Microsofts "Fix-it"-program
-  Var man kan se datorns egenskaper i kortform och hur man kan se vilken version av webbläsare man har.
-  Användning av felsäkert läge (i Windows 7, mer oklart i Windows 8)
- Hur vit text på vit bakgrund avslöjas.
- Hur man skapar regler för sortering av inkommande mejl (i Office Outlook)
- Hur visningen av mappar kan påverkas, liksom visning av dokument i utforskaren
- Sökfunktioner i Windows och i epostprogram.
Åke visade också en liten prisvärd högtalare och en kortläsare som han hade god nytta av.
Det hela interfolierades - som så ofta - av krångel med uppkoppling, med visning i projektorn, med mera.Den välkända demonstrationsdjävlulens verk. Men kanske i någon mån också något litet elände i Åkes dator.  Annars hade vi nog hunnit med några punkter till. Kanske blir det tid till det nästa torsdag.

2014-10-09
Dagens gäst, Björn/Nalle Norrbom, kände sig hemma i våra mötestrakter - sedan feriejobb i ungdomen som brevbärare. Med bakgrund hos bl a IBM rekryterades han i början av 90-talet till Televerket av Tony Hagström, som behövde någon som tog hand om de största företagskunderna i ett eget bolag - det som så småningom blev Megacom. Inte särskilt populärt hos de regionala cheferna som då miste sina storkunder. Men verkets växelsida sköttes då inte särskilt proffsigt.  Det blev 82 koncerner som kom att ingå i Megacoms kundkrets, och det var högst angeläget att höja kvaliten på deras teletjänster i ett läge då omvärldens teleoperatörer såg Sverige som  ett lättillgängligt område att konkurrera på under den då pågående "avmonopoliseringen":
 här var det ju redan avreglerat och fritt fram.
     Det gällde att ändra attityder och utgå från kundernas önskemål - och fixa lösninga på dem. Att platta till organisationen, sprida kundorientering och ansvar. Men också att hitta kreativa alternativ, t ex till julluncher, där kontaktkostnaden hölls nere men effekten ökade.
     Det fanns mycket pärmar i Televerket, men Nalles intryck var att kreativitet ändå var mer betecknande än byråkrati för verksamheten. Men det krävdes en hel del för att få säljarna att vara hos kunden mer än bland pärmarna. Och en sanering av en vild flora av serviceavtal som ingen riktigt haft koll på. En ny anda skapades, mönster bröts och storebrorskritik från organisationen i övrigt fick man tåla. Som när man nobbade dataavdelningens offert för att fakturera kunder som hade olika rabattvillkor och i stället tog över och gjorde arbetet
manuellt på Megacom .
     Personalstyrka och verksamhet växte snabbt. Och fick trängas in i lediga lokaler i Nacka Strand. Alla placerades ihop och kundtjänsten fick bästa utsikten. Personalen där fick också frihet att agera utanför gamla ramar, om det bara gynnade affären. Ett sådant agerande behövdes ibland också för att hantera "hästskitsyndromet" - det gäller att först städa undan skit som ligger i portgången för att skapa en bra affärsrelation (kunde t ex handla om att byta luftkabel mot jordkabel en kort sträcka så att potentaten från stora kunden kunde komma in med sin segelbåt utan att behöva masta av den).
    Televerket/Telias möjligheter till övergripande tjänster var en fördel, även om det höjdes en del ögonbryn när Megacom  gjorde avtal om både fast och mobil telefoni på egen hand. Men det gick inte alltid att konkurrera när internationella bolag dumpade sina priser till en bråkdel av vad de normalt debiterade, bara för att ta sig in på marknaden. Med bra kundkontakt - och bra service -  kunde dock förlorade kunder ibland vinnas åter.
     I Telia-akademin försökte man introducera ny anda och ändrade attityder i hela Telia. Genom arbete i team och "monopolspel med riktiga hus" lärdes en god affärskultur. ¨Men det gick inte alltid. Kravet på en kundtjänst öppen 7-24 alla dagar fick lösas genom att anlita externt call center. Personalen där fick resa runt på Megacoms kontor för att få lokalkännedom.
     Ja, Nalle berättade mycket  mer, men det får räcka med det här, annars blir referatet. för långt. Han såg tillbaka på sin tid i Televerket/Telia med glädje. Allt lyckades inte, men stora förändringar genomfördes, och de uppmärksammades. Och erfarenheterna från telesidan  var till nytta för honom även i senare tiders uppdrag.


     
,
2014-10-02
Till denna torsdag hade inget program hunnit publiceras, men vi nådde ändå ett tvåsiffrigt besökarantal.
     Vi började med att hämta hem Google Earth för närmare studium någon kommande torsdag.
     Sedan tittade vi på den presentation av nästa Windows - Wiondows 10 - som Microsoft hade i San Fransisco den sista september (finns här:
http://www.youtube.com/watch?v=NfveyXCsiA8 , den länken finns också i vårt Forum under ämnet Windows 10).  Vi fann att dom är duktiga på att prata för varan och tyckte att det verkade vara klara förbättringar mellan Win 8 och Win 10, inte minst för den som tycker om att använda mus och tangentbord vid sin PC. Ämnet Windows 10 torde återkomma, det är ca ett år tills det kommer på riktigt (men redan nu går det att hämta hem en betaversion).
     På tiden som blev över diskuterade vi olika problem och möjligheter i våra datorer. Risker med alltför fullmatade hårddiskar, möjligheter till systemåterställning, diskrensning m m. Även dessa frågor torde vi återkomma till någon kommande torsdag..


2014-09-25
 var det slut på sommarlovet och dags att starta senITels 17:e höstsäsong. Som ofta startar vi med ett ganska tomt höstschema, men några bra inslag finns redan i programmet och vi har flera på gång, fast ännu inte datumbestämda. Vid mötet nu kom ytterligare idéer till torsdagsämnen upp och det ser ut att kunna bli ännu en intressant säsong. Som vanligt är fler förslag alltid välkomna.
    Vid sittande bord gjordes en del övningar med betalning via smartphone, men det är ett ämne som kan vara värt en hel torsdagsförmiddag framöver. Kanske skulle det gå att ha en "bokcirkel" som  behandlar intressanta saker från PC för Alla. För att bara nämna ett par av de saker som kom upp.
     Några datorproblem togs också upp. T ex noterades att en dammsugare, rätt applicerad, kan göra underverk med en dator som fått för mycket damm i processorns kylelement - det kan vara skillnaden mellan en dator som vägrar och en som fungerar. Microsofts (och andras) allt mer ingående säkerhetsåtgärder för att förvissa sig om att rätt person loggar in på sitt microsoftkonto är ibland svårt att skilja från försök till bedrägeri. Det gäller som alltid att kolla vart man dirigeras innan man klickar på en länk i ett mejl.  Och så har några datorer som "fryser" ibland och måste startas om - här var det ingen som vågade säga något säkert om orsaken, som säkert kan vara av många skiftande slag.
   Förhoppningen är nu att de närmaste tomma torsdagarna ska kunna fyllas med intressanta ämnen och lokalen med intresserade senITel-medlemmar (totalt är vi nu drygt 90).

sommarlov

2014-05-22
Vårterminen fick en särdeles intressant och trevlig avslutning. Johans kompis sedan ungdomen, Lars Holmström, berärttade för oss om elelektroniska navigationssystem för sjö- och luftfart, med behtoning på Håkan Lans uppfinningar inom området.
     Lars har bakgrund som pilot, utvecklare av industrirobotar och - inom rymdbolaget - flygsystem. Han kom i kontakt med Håkan Lans 1989 (uppdrag: kolla upp vad det är för en) och fascinerades av dennes färgrafik från GNSS (Global navigation satellite system), det som kom att blli dagens GPS. Med satelliter i en handfull banor på 2000 km höjd nåddes hela jordklotet av signaler på endast 20W.  Med hjälp av dessa, knappt registrerbara signaler från 4 av de totalt 30 satelliterna  kunde såväl avstånd och rikting för ett föremål bestämmas. Systemet var säkert, störningsfritt, okänsligt för snö, mörker, vulkanaska - och "gratis" - ursprunget var USA:s militära system för beräkniing av missilbanor från atomubåtar. Genombrottet för GPS kom vid Irak-kriget. Från början stördes systemet för "obehöriga" användare, men det hindret togs bort och tjänsten blev fri för använding.
     Med tre antenner kan man få full kontroll av en luftfarkost - tredimensionell position, hastighet, riktning och lutning. Det användes av den numera pensionerade amerikanska rymdfärjan.
     Vid lantmäteri når man centimeternoggrannhet genom kompletterande korrigeringsinformation från fixa markpositioner. Och med korrigeringsinfro från geostationära satelliter nås tillräcklig noggrannhet för flyg- och båttrafik, t o m inne i hamnbassängerna.Med de senaste mottagarna kan man avläsa både amerikanska och ryska sändare och därmed öka underlaget vilketr är viktigt för att få rätt position i tät stadsmiljö där höghus kan "skymma" signalerna.
   
 I sjötrafiken har systemet fått global tillämpning. Alla stora fartyg måste ha transponder som kompletterar signalen med uppgoft om  fartygets identitet m m. Håkan Lans idéer har här gjort det möjligt att undvika kollission mellan olika informationsflöden på samma frekvens, vilket löser trängselproblemet. Det bygger på att tidsluckor i signaleringen nyttjas på intelligent sätt..
     För sjöfarten finns nu AIS (automatic information system) som gör att "alla" fartyg kan se och få information om varandra i närområdet. Och via Internet kan vem som helst kolla in läget i önskad farled.Bilden nedan visar läget i Gibraltar sund fem i tre på torsdag em.. (Googla på AIS för att hitta). Där har också det engelska fartyget Kitty markerats.
     Nya signaler ges ofta när fartyget rör sig, sällan när det ligger stilla. Transponer är obligatorisk bl.a. i fartyg över 300 ton, men nyttjas också i många andra - totalt finns över en miljon apparater i drift.
     Genom att fartygen på detta sätt kan "se runt hörnan" har sjösäkerheten ökat kraftigt. Men radar behövs fortfarande, t ex för att upptäcka drivande  föremål. Signalernas räckvidd är ca 200 nautiska mil, vilket räcker bra.
     På luftfartssidan har det varit motigare. Behoven är uppenbara, och ett av Håkan Lans utrustat experimentflygplan med GPS-navigering  och transpondrar imponerade stort på en kinesisk delegation, som knappast trodde sina ögon. Det erbjuder också stor besparingsmöjligheter. bättre kommunikation, även på taxningsbanor, jämfört med dagens radarbaserade modeller.
     Men bland annat industripolitiska skäl motarbetar en modernisering på flygsidan. USA  har på egen hand valt ett annat system, med frekvenser som inte kan nyttjas utanrför USA. Det ska vara infört helt 2018 och medför stora kostnader. I Europa är man osäker på hur man ska göra. De stora säkerhetskraven i flygtrafiken gör också att ett systemskifte kräver mycket lång genomförandetid, med framförhålning på c a7 år. Håkan Lans system skulle eljest kunna ge ytterligare besparingar genom att möjliggöra "flockflygning", ungefär som fågelsträcken tillämpar  i energibesparande syfte. I stället sitter vi nu kvar i ett system med flygradio som kräver simplexkommunikation och är amplitudmodulerad, vilket medför osäkerhet och har orsakat olyckor.
     Inom segelfylget har man revolterat lite och infört GPS "piratmässigt", eftersom det löser problem och är ekonomiskt rimligt att nyttja.
Lars hoppades at framtiden skulle kunna få de olika intressena att mötas så att en förbättring på sikt kan nås.
     Efter mötet promenerade vi till bryggkrogen Loopen vid Liljeholmsbron och intog en utmärkt lunch i ett alldeles strålande högsommarväder, med fartyg passerandes, nästan som i Gibraltar sund. Och så önskade vi varandra Glad och god sommar och på återseende den 25 september (för styrelsen redan den 18).


2014-05-15
Ämnet för dagen var datorbekymmer. Men först berättade Johan om TF:s årsmöte där han inte bara representerade senITel utan också var mötesordförande. Han var glad över att då kunna berätta om vad som timade på TeliaSoneras bolagsstämma, vilket fick ersätta det föredrag om Telias organisation och utveckling som Per-Erik Brundin skulle ha hållit om han bara hade kommit ihåg att komma till mötet (han blev kvar i land alltså). Allt hade i övrigt följt planerna. Utöver ett par ändringar i styrelsen och info från Östersunds- och Varbergs-föreningarna hade man beslutat om en premie på 100 kr till varje ny medlem som rekryteras (prov under perioden 1 april14 - 31 mars 15).  Så nu gäller det att värva proselyter
     
Till Mayer gav oss goda råd om städning och upprensning i våra datorer, huvudsakligen med Windows egna inbyggda verktyg Diskrensning och Defragmentering. Han tipsade också om inställningar i Energialternativ och strömsparläge (själv kör han det läget när datorn inte används och stänger av helt bara en gång i veckan ungefär). Han pekade också på möjligheten att hantera hårddiskpartiioner via Diskhantering under Datorhantering. Allt detta nås via Kontrollpanelen och Administrationsverktyg.
   
  Om man använder MS Office epostprogram Outlook så finns ett program scanpst som reparerar ev fel i pst-filen, dvs den fil där Outlook lagrar alla mejl och inställningar som hör till ett konto..Och så noterade vi att det under Mappalternativ/Visa kan vara klokt att välja att visa alla mappar/filer och att inte dölja vanliga filtillägg.
     
Krister Björnsjö (bilden) visade oss sedan en del av de hjälpmedel han som synskadad har tillgång tilll i datorn via landstingets syncentral. Programmet ZoomText (som även finns att köpa för normalseende) fungerar utmärkt för att visa texter i högkontrast och valfri förstoringsgrad. En bra talsyntes ingår också som kan läsa upp texten, med eller utan markering av var i texten man är (ungefär som vid karaokesång). Det fungerar bra i bl a Word, men kan vara lite knepigt när man är ute på Webben (i värsta fall får man kopiera över texten till Word först).  Man får också vänja sig att engelska ord i texten får svenskt uttal.
     På taltidningssidan har det däremot blivit försämringar i och med att textredigerare och mänsklig intalning ersatts med talsyntes på allt innehåll utan urskillning - svårare att orientera sig för läsaren.
     Enligt prognosen från norska yr.no  så blir det sol och varmt nästa torsdag, så nu ser vi fram emot terminsavslutningens brygglunch.

     
2014-05-08
Denna torsdag var vi lagliga. Lars Trägård, med förflutet i Statens Telenämnd, Telestyrelsen  som sen blev Post- och Telestyrelsen (PTS) och kammarrätten i Stockholm gav oss sin syn på Telelagen och hur den fungerat (och inte fungerat)..
     När lagen kom på 90-talet var förväntningarna att den skulle ge svenskarna tillgång till effektiv telekommunikation till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad, och erbjuda telefoni åt alla, Samt ge effektivt nyttjande av  radiokommunikation. Parallella accessnät var då knappast tänkbara och ett nätmonopol sågs som något naturligt, om ägaren bara delade med sig till andra av nätet. EU-harmonisering var också ett mål.
     Men förutsättningarna ändrades snabbt, inte minst genom teknikutvecklingen, På terminalsidan löpte mycket på bra och konkurrensen ökade, men på tjänstesidan var det svårare. Lagen behövde justeras 15 gånger på 10 år. Tillståndskrav  och nummerportabilitet tillkom och samtrafiktaxor reglerades. Den från början "eviga" rätten till en gång tilldelade frekvenser måste opereras bort.
     Tillståndsprövningen blev en "skönhetstävling"  där vackraste löfte vann, vilket ledde till svårigheter för en del som fått tillstånd att också leva upp till löftena. Komplettering med ekonomiska åtaganden krävdes.
     Samtrafikens avräkningstaxor var ett tvisteämne, med svårithet att nå avtal. Tillkomsten av möjligheten för PTS att besluta i sådana fall gjorde parterna mer benägna att komma överens..Men fortfarande många överklaganden som tog tid att lösa.
     År 2000 konstaterade PTS att Sveriges mobiltaxor var för höga, liksom inernationella taxor - konkurrensen måste öka. Man kunde notera att lagen delvis fungerat OK, men att förväntningarna när det gällde marknadens egna konkurrenssträvan inte uppnåddes. Monopol blev oligopol, ingen vill  överge tidigare fördelar.
    Lagen om elktronisk kommunikation (LEK) ersatte 2003 radiolagen och telelagen. Förväntningarna var likartade, men på en högre teknisk nivå. Tillkom gjorde målet att Sverige skulle bli störst, bäst och vackrast i elektronikåldern. Tillståndskrav ersattes med anmälningskrav utom för radiofrekvenser där auktioner blev modellen. PTS uppdrag blev att kolla marknaden, ange operatörsskyldigheter och bevaka att ingen fick alltför dominerande inflytande. För att lösa krångliga samtrafikfrågor upprättades kalkylmodeller (som dock ofta ifrågasattes).
     RRV konstaterade i en översyn 2013 att Sverige visserligen  hade stor bredbandsanvändning men ett svagt innovationsklimat och usel kundnöjdhet vad gäller elektronisk kommunikation. Osäkerhet rörande regleringen gör också investerarna ovilliga att satsa.
     Effektivare LEK utreds, med klarare och enklare som mål. Kammarrätten blir sista instans i juridiken. Men effekterna uteblir. RRV noterar att 67% överklaganden och 55% ändrade domar..PTS anses inte ha följt upp tillräckligt och ansvarsområdena är oklara. .Men PTS menar att lagstifningen är en del av orsaken.
     Lars Trägårds egen bedömning var att det inte alltid blir rätt typ av domstolsprövning i telekom-målen. En sakkunnig nämnd behövs som stöd, och som kan pröva och bedöma nya lagförslag.  Tyngd och resurser bör läggas i första instans för att undvika utdragna processer. Och en kvalitetshöjning behövs också i PTS. Men det är ett svårt och mycket dynamiskt område med ibland besvärliga systemproblem. Ambitionerna får anpassas därefter.

.
2014-04-24

Efter påskveckans ledighet hade vi (som var rätt många denna torsdag) det stora nöjet att se och lyssna till Viesturs Vucins som livfullt och intressant berättade minnen från sin tid i Telia-koncernen, främst på Swedish Telecom International och Unisource.
     Det tämligen fylliga och någorlunda tillförlitliga referat som skulle komma här, grundat på omfattande noteringar, måste dock utebli. Notisblocket har nämligen försvunnit (troligen tappat på hemvägen) och då återstår bara internminnet, som är av SAM-typ (Seldom Access Memory). Tyvärr. blir det därför tunt (och säkert lite fel också).
     
Viesturs hade  åtskilliga år inom Ericsson bakom sig när han kom till Telia. Huvudsakligen trivsamma och ägnade åt att utveckla den då unga fiberteknikens möjligheter. Men nya vindar fokuserade väl mycket på monetär sifferexercis och Viesturs sökte sig då till Televerket, anställningsintervjuades på Arlanda och hamnade på Marknadsavdelningen med uppgift att paketera tjänster för företag utan att störas av de revirgränser som olika produktansvariga skapat. Förslagen mottogs väl av ledningen, men genomförandet gick trögt.
     När British Telecom öppnade kontor i Sverige blev det uppenbart att även Televerket måste internationalisera sig. På Viesturs semesterbalkong i Nice lades planerna upp för att samla all internationell verksamhet till ett bolag, Swedish Telecom International , under hans ledning. Med uppdrag bl a att tillgodfose de svenska kunderna även utomlands.
     Ökad slagkraft behövdes i den internationella konkurrensen och efter  en gemensam båttur i skärgården enades telecheferna i Sverige och Holland om att samarbeta i det gemensamma bolaget Unisource. Det artade sig bra även om det var få svenskar som ville följa med till huvudkontoret i Haag. och det initialt krävdes en viss rensningsaktion. När sedan Schweiz anslöt sig tillkom många nya kunder.  Men mycket ville ha mer och även spanska Telefonica släpptes in som delägare. Då blev kulturkrockarna fler och allt gick trögare. Inte blev det bättre av attäven AT&T kom in i bilden. Dels var det då ett misskött företag, dels var EU skeptiskt mot en utvidgning. Viesturs väntade ett år på att sakernas tillstånd skulle bli bätte, men lämnade Unisource när så inte blev fallet.
     Unisource kom ju heller inte att hålla i längden, även om det grundats på klart framsynta och modiga beslut. Men i  konstellationer av detta slag krävs det en bra och fungerande personkemi mellan delägarnas ledningar. Den fanns från början, men försvann senare.
     Viesturs såg  med glädje tillbaka på sina år i Televerket-Telia-Unisource  och noterade att slumpen ofta avgör livets turer. Det gäller bara att vara på rätt plats i rätt tid och få en och annan knuff i rätt riktning.



2014-04-10
Denna dags möte bjöd på en vårutflykt till Ulvsunda, närmare bestämt till Centrum för Näringslivshistoria, (naringslivshistoria.se) .
     Vice VD Krister Hillerud tog emot med kaffe och bulle och berättade om  CfN, som är en ideell förening med ca 300 medlemmar (stora och små företag, organisationer m m) , varav 250 deponerar sina historiska arkiv hos CfN.
     Det började 1947 i samspel mellan Stockholms handelskammare och Stadsarkivet, då som "Företagsminnen" och bara någon hyllmeter arkivmaterial - k dag är det 7 hyllmil. Ca 35 anställda sköter det hela.
     Syftet är att bevara och presentera. Det senare sker genom webbsidor, tidskrift etc. I samarbete med forskare förbereds olika forskningsprojekt; källmaterial om svenska företag i Ryssland 1850 och framåt är ett aktuellt projekt. Finansiering sker huvudskligen genom hyror per hyllmeter och avgifter för tjänster, för forskningsprojekten också genom bidrag från fonder.
     För Telias del var det arbetet med Telias historia 1993-2003 som ledde till samarbete med CfN och det resulterade bl a i webben teliasonerahistory.com, som vi ju gluttat på tidigare, men nu blev påminda om.
     Slutligen fick vi ta en titt på lite material ur Telia-arkivet, som väckte många minnen och funderingar. På bilden  granskar vi det framdukade materalet - vi var i detta fall inte bara senITelmedlemmar utan även några långtifrån pensionerade damer från TelliaSoneras kommunikationsenhet.


    

2014-04-03
Jan-Erik Lejerkrans, med förflutet bl a från Televerket Radio visade film och  berättar om fältstyrkemätningar med hjälp av helikopter på 80-talet. Han hade två filmer med sig. Den ena visade hur man mätte fältstyrkan runt kortvågssändaren i Hörby och dess gardinantenner. En omfattande utrustning togs i bruk, med datorstöd i såväl datainsamling som resultatpresentation. Från  helikoptern sänktes en ferritantenn ner 3 meter  och på marken följdes det hela av ett avancerat bilburet navigationssystem som tiktades in på helikopterantennen och låstes på det målet, så att man på några få meter när hela tiden kunde veta exakt var helikoptern befann sig i förhållande till sändaren.  Det var egentligen ett instrument för målföljning från luftvärnet.
     Efter färdig mätning levererades en bandkassett till en bearbetningsdator som i en plotter skrev ut alla de diagram som behövdes för att se om antennen gjorde det jobb den var avsedd för. Det hela rörde sig om några dagars fältarbete och en snabb efterföljande databehandling. Bara ett decennium tidigare hade motsvarande mätningar och - framför  allt - de efterföljande bearbetningarna tagit ca ett manår av manuellt arbete.
      I dagens läge kan arbetet delvis skötas med stöd av enkel   GPS-navigering.
      Mätningarna drog givetvis höga kostnader, men var ändå lönsamma, och Jan-Eriks film nr 2 visade hur mätningsteamet med helikoptern från Televerket Radio hade ett kommersiellt uppdrag från Vatikanstaten att göra antennmätningar kring deras FM-sändare, dels under 3 veckor i april 85, dels under några heta juniveckor året därpå. Helikoptern svävade kring Peterskyrkans kupol  (dock med föreskriven paus när påven hade audiens).
     Man hade också haft liknande mätningsuppdrag åt BBC  1987.  Det var en intressant tid och arbetet skedde i en mycket positiv stämning, erinrade sig Jan-Erik och kunde tänka sig att göra om det en gång till.
     Men det blir nog inte en gång till. Tiderna förändras och de stolta antennmasterna i Hörby kan man se falla i några klipp på YouTube (t ex det här - eller sök på Hörby demolition)
     Vi kom in på hur sedermera täckningen från mobiltelefonins basstationer mäts från bilar med små och enkla utrustningar. Och hur det gick till i slutet av 80-talet när man lyckades få med Sovjet på en lokalisering av dåtidens störsändare, vilket resulterade att de försvann (sedan man noterat att de flesta låg i sydvästra Sovjet).
     
2014-03-27
Dagens ämne
 var tämlligen ospecificerat, vilket kanske bidrog till att vi var färre än vanligt (men dock tvåsiffrigt antal). Plus att solen sken och fåglarna kvittrade utanför.
     Men det blev  en trevlig förmiddag. Vi tittade igenom den nya "biderbok på nätet" som Tekniska Museet lagt ut på sin hemsida. Klicka här för att komma dit.. "Tack för det Televerket" heter publikationen och den innehåller ett antal tämligen osorterade bilder om telekommunikation beledsagade av korta texter (som i flertalet fall ät saklligt riktiga). Det fungerade bra såtillvida att nästan varje bild väckte minnen i församlingen och tog upp till ytan gamla minnen från tiden i verket. Faktiskt i så hög grad att de råd om datortillsyn som Till hade på lager inte hanns med.
     Det noterades också att antalet anmälda till den tänkta Linköpings-resan var för få för att det skulle bli en bra terminsavslutning. Förhoppningsn är i stället att en intressant föredragshållare ska kunna engageras till den 22 maj och att vi sedan gemensamt gästar någom trivsam lunchrestaurang i närheten av Hornstull.


2014-03-20
Nu
 var det vinter och snö och slask igen, men många hade tagit sig till Tellus för att lyssna till Bertil  Thorngren som vi åter hade nöjet att hälsa välkommen (denna gång även som nybliven medlem i senITel).
     Hur gick det med de minnen från framtiden som tecknades ner på 70- och 80-talet? Ja, som vanligt med prognoser, en del gick fortare än man tänkt sig, en del långsammare, en del blev alls inte av (Teletex t ex) och en del hade man alls inte tänkt sig (bl a talas det förvånånansvärt lite om mobiltelefon och mobil data). Men visst blev det multimedia och  visst blev det konkurrens. Det förhållandet att Sveriges telemarknad var föga reglerad gjorde oss extra känsliga för intrång på "vår" marknad. Skulle vi försöka skaffa oss monopol? Nej, det var ingen lölsning på sikt, bättre att gilla läget - och själva börja konkurrera på andras marknader.
     Sverige berömdes i Financial Times som  den friaste telemarknaden. Vi blev snabbt också en av de mest konkurrensutsatta. Fransmän och britter gick in i Sverige, men tillät inte motsvarande aktioner i motsatt riktning..Men vi kom tidigt in på marknaden i de baltiska staterna (redan innan muren föll) och fick igång trafik till Estland utan att längre behöva gå via Moskva. Och vi fick också en del fördelar i Storbritannien tack vare vår öppenhet (måhända efter stark kritik från svensk sida mot bristande reciprocitet).
     Telias gick från att ha varit en stor fisk i liten  glasskål till att bli en liten fisk i ett stort akvarium, marknadsandelarna sjönk, men marknaden växte.  Men vi  betraktades på hemmaplan fortfarande som en trög jätte.
     Genom Unisource fick vi nya möjligheter och det fungerade bra, åtminstone innan  Spanien kom med i bilden. Vi konkurrerade med leveranskapacitet snarare än pris och förenklade för multinationella företag. Vi var också med och byggde mobilnät ute i världen, nästan som ett riskkapitalbolag (och med goda vinster).
     Priserna sjönk förstås, inte minst på utlandstrafik. Vinsterna från långväga trafik hade traditionellt finansierat förluster vid utbyggnad i glesbygd, och det skulle inte vara dumt att ha en sådan kassako nu när glesbygden ska ha fiberutbyggnad, Nu krävs annan form av stöd för den processen.
     Teknikutvecklingen har förstås varit enastående, ingen kunde i sina minnen från framtiden föreställa sig att det gick att komprimera TV-signalerna så mycket och samtidigt "skrämma upp" kapacitetn på koppartrådarna så enormt som skett de senaste decennierna. Och ibland var det nödvändigt att lägga prognoserna lägre än man trodde, för att inte bli betraktad som överoptimistisk i beslutande organ - trots att utvecklingen i verkligheten sedan blev mycket snabbare än man själv trott från början.
     Bertil pratade om mycket annat också, och detta referat är inte bara ofullständigt utan kanske också osant (trots att Bertil använde mikrofon och jag använde hörapparat så missade jag en del).
    Mer om historien finns att hämta på 

Bilderna Bertil visade finns också att beskåda här. (Bilden på väggen bredvid Bertil här ovan hör dock inte dit).

   

2014-03-13
En
 torsdagsförmiddag med strålande vårväder, men utan specificerat program. Vi valde att fälla persiennerna och titta på tredje och sista delen av TV-programseiren IT 200 år, som handlade rätt mycket om televisionens genomslag men också om en begynnande modernisering med ny teknik inom såväl koppling som transmission. Varvat med lyxtelegrammens 50-årsfirande, telefonapparater i mer än en färg och mycket annat som timat fram till 90-talets början då programmen sammanställdes.

2014-03-06

Björn Lindegren gästade oss för att berätta om SkanovaHan har en lång karriär som gått över Generaldirektörens Stab Juridik 1986, Infomedia1996, Telia Enterprise/Holding 2000, AO Sverige 2003, BA Broadband 2007 samt Skanova 2009 för att bli pensionär 2014.
     Frågan om infrastrukturen borde skiljas ut som ett separat bolag diskuterades redan före bolagiseringen 1993, men bromsades då av Televerket.
     Den togs upp igen efter först efter börsintroduktionen år 2000 och Skanova blev ett varumärke på hösten 2000. Nätverksamheten bröts upp genom att nätbyggnad och nätunderhåll bolagiserades och såldes ut. Det visade sig dock vara komplicerat att bolagisera Skanova och tanken fullföljdes inte då.
     År 2007 hade det vuxit fram konkurrerande stadsnät och då drogs slutsatsen att det var dags att göra infrastrukturen till ett eget bolag. Beslut togs i maj/juni 2007, bolaget startade 1 jan 2008 och PTS och EU informerades därefter. Man fick hantera problemet att nätet ägdes av det börsnoterade moderbolaget och att det fanns en mycket lång rad nyttjandeavtal med kunder.
     Till Skanova överfördes enbart passiv infrastruktur inom landet, dvs. koppar, fiber och kanalisation till ett värde av 35 mdr kr samt hundratusentals nyttjanderätter som inte blev så problematiska att hantera som befarat. Styrelsen fick en extern ledamot för ökad trovärdighet och ickediskriminering blev ledstjärna. EAB, Equal Access Board, sattes upp för att granska verksamheten samt rapportera till koncernchefen och externt.
     Skanova har definierat standardprodukter med fiber, koppar och utrymme. Det finns standardavtal, fasta priser och volymrabatter. Största kund är Telia med 85 %, de fem största köper mer än 90 % och det finns 150 operatörskunder. Flera kunder är konkurrerande nätbolag i kommunerna.
     Skanovas marknadsandel för koppar är 100 % (men volymen krymper) och för fiber 35 % (ökande). Konkurrens kommer från kabel-TVnät, fibernät och mobilnät. Omsättningen 2012 var 6, 8 mdr kr och antalet anställda 520 st.
     Telia slutade bygga fastighetsnät på 1990-talet och har under 15 år inte gjort någon omfattande utrullning av helt nya fiberaccessnät, så det är en stor uppgift att sätta igång igen.
     Skanovas utmaningar angavs vara regleringar, konkurrens från stadsnäten (som har högst varierande villkor), konkurrens från EQT som avsatt 30 mdr kr för investeringar, koppartappet, fiberutrullningen samt teknikskiftet i glesbygden bort från stolplinjer till radio.
     Björn slutade med att ge exempel på en bred palett av uppgifter som en jurist på Skanova har att syssla med. Ett aktuellt exempel för dagen var en tvist i Göteborg med ett fastighetsbolag om vem som äger kopparnätet i fastigheterna, där Skanova vunnit i första och andra instans.
     Till sist nämndes att International Carrier har ett omfattande eget nät utomlands.    
     I den avslutande frågestunden ventilerades de enskilda behoven av bandbredd, där de flesta äldre nog klarar sig med måttlig kapacitet, medan kommande generationer kan väntas ha betydligt större behov.



2014-02-27
gav oss vår ordförande, Johan Martin-Löf, en exposé över samverkan - och konkurrens - mellan teleoperatörer och teleindustri i Sverige. Han gjorde nedslag i fyra skeden av historien: Telefonins utbredning på 1890-talet, trafikens automatisering från 1920-talet, teknikens digitalisering från 70-talet och det mobila genombrottet på 90-talet (eller kanske mest dess bakgrund under tidigare decennier).
     Ända till 1990-talet var telekomdriften främst en nationell historia, medan  teleindustrin sedan tidigt arbetade internationellt. Att LME redan i slutet av 1800-talet satsade på utlandet (inte minst Ryssland)  berodde delvis på den nationella konkurrens som skapades genom att såväl Telegrafverket som Stockholm Allmänna Telefonaktiebolaget startade egen tillverkningsindustri. Lars Magnus själv drog sig dock själv bort från verksamheten redan vid 1900-talets tidigaste år; han tyckte företaget blev för stort för hans smak. 
     Teknikförnyelse kring 1890 var bl a övergången till tvåtrådsförbindelser och kolkornsmikrofonens entré, som gjorde det möjligt att ringa långväga. Telegrafverkets generaldirektör Storckenfeldt drev aktivt utvecklingen mot ett nationellt telefonnät.
     En  automatisk växel, signerad Betulander,  vann guldmedalj vid världsutställningen i Paris redan 1900, men på allvar kom automatiseringen igång först på 20-talet, men då med desto större kraft. Ericsson rönte  internationell framgång med 500-väljarsystemet, grundat på Axel Hultmans  idéer, en teknik som stod sig under 90 år och som med sina registeromräkningar gav en föraning om programminnesstyrning. (En ny 500-väljarstation installerades så sent som 1975 i Kista fick vi veta av Mattias.)

    Telegrafverket vidareutvecklade koordinatväljarsystem  för både större och mindre stationer och skapade förutsättningar för landsbygdens alla små växelstationer (bortåt 7000)  genom system 36 och standard 41. Dock tog processen ju 50 år och avslutades 1972 i Arjeplogsområdet. Både 500- och koordinatväljarna blev stora exportprodukter för Ericsson.
    Samarbete präglade nu den svenska telemarknaden, med samvekan mellan Staten/Televerket och Ericsson . Men konkurrens rådde förstås också. När elektronik och digitalisering började komma efter andra världskriget  avtalades om  forskningssamarbete mellan de två, men försök att utveckla egna datorstyrda stationer gjordes på två håll (AKE 12/13 hos Ericsson och A210 hos Televerket) med varierande grad av begränsad framgång. Större resurser krävdes och genom samspel på hög nivå (Bjurel-Lundvall-Wallenberg) skapades det gemensamma utvecklingsbolaget Ellemtel. På lägre nivå var det måhända inte populärt att behöva börja på ny kula, men med AXE-systemet vann man enastående framgång, inte minst sedan även kopplingstekniken digitaliserats. I Sverige infördes AXE i hela landet, med Teli-tillverkade stationer. Ericsson som enligt avtal stod för export av  AXE till andra länder, fick sälja system och utrustning på över 100 marknader.
     I tillverkningsledet övergick nu det mesta till robottillverkning av tryckta kretsar så att arbetsinnehållet drastiskt minskade och Telia sålde Teli till Ericsson 1993. Ett skäl var också att den allt friare telekommarknaden gjorde det mindre lämpat att vara både operatör och tillverkare. 
     Mobiltelefonins grundläggande framgång i Sverige var insikter om behovet av roaming, automatisk hand-over och nära samspel mellan fasta nätet - plus behovet av en större marknad. Detta låg bakom det svenska förslaget om ett gemensamt nordiskt mobilnät, som blev NMT. Sedan Tony Hagström lyckats övertyga Ericsson om att AXE-system (och inte AKE) skulle användas även för mobilväxlarna, blev NMT en stor framgång. Prognoser överträffades tiofalt, nya frekvenband uppläts för NMT 900. Bland människorna bakom succén finns förstås Thomas Haug och Östen Mäkitalo, som ju också såg till att nästa generation  blev ett gemensamt digitalt system för Europa på 90-tale, GSMt. Och grunden för global succé, som bara växer med 3G, 4G..... Till den snabba framgången i Sverige bidrog också att man valde att från 1971 göra mobilterminalmarknaden fri.
     En gynnsam växelverkan mellan stat, operatör och industri som genom åren tagit sig olika former, men som  nog varit gagneligt för alla parter, summerade Johan. Han skrev sitt föredrag inför en träff med f d Elllemtel-medarbetare och det kommer nog att kunna hittas in extenso på deras webbplats www.ellemtel.com

     
2014-02-20
fick vi inblick i Bertil Thorngrens mobila plånbok, eller i vart fall i den rapport om hur mobila IT-lösningar förändrar handeln.
     Den mobila plånboken är inget entydigt begrepp, t ex behöver inte alltid betalningar ingå. "Flat wallet" kallas en tjänst som gör att många olika kort kan lagras i ens smartphone. Men en smartphone kan ju göra så mycket mer än ett kort; ombesörja transaktionen, spara kvitto på den osv.
     Långsiktigt är kontanter som betalningsmedel på väg ut, även om den generation senITel representerar nog har svårt att tänka sig en tillvaro utan mynt och sedlar. ABBA-museet vill ha kortbetalning, myndigheterna vill ge torghandlarna kortterminaler och numera är det t o m svårt att hitta banker som vill hantera kontanter.
     De stora kortföretagen har haft ett fast grepp om hela kedjan och kunnat ställa villkoren. Men den tillvaron bryts nu upp. "The Internet of Things" ger nya möjligheter där t o m den enskilda förpackningen i butiken kan ge information till köparens smarta mobil om ursprung, innehåll m m. Genom att skanna QR-koder kan de flesta mobiltelefoner (som har kamera) nyttjas för att .
     Ett intressant initiativ är också företaget iZettle som erbjuder "gratis" utrustning för att hantera kortbetalningar till småbutiker, mot en  ersättning som grundar sig på omsättningen och som ofta innebär lägre kostnad för företagaren än dagens ersättning till kortföretagen..Härmed ökar möjligheten att handla utan kontanter på fler ställen, vilket är en viktig faktor för  att nå allmän acceptans för kort som betalmedel.
     SEQR ger ytterligare möjligheter. En QR-kod skannas när man kommer till kassan, man knappar in sin PIN-kod och betalningen är klar. Månadsfaktura kommer, kvitto på alla transaktioner sparas i mobilen. Genom att inte kopplas till de vanliga kortföretagen blir denna llösning billigare för kunden än vanliga kortköp.
     Wywallet, som medger sms-köp och som kan fungera ännu enklare i kassan, har inte fått det snabba uppsving som man räknat med, bl a beroende på registreringskrav. En vidareutveckling kommer säkert.
     NFC (near field communication) är den RFID-teknik som används i t ex SL:s access-kort. Den ger möjligheter till olika funktioner utöver betalning via mobilen, och kommer att vara en viktig ingrediens i den mobila plånboken.  Säkerheten är hög, eftersom räckvidden i den trådlösa kommunikationen rör sig i centimeterskalan. Men det finns också behov av lite längre räckvidder, t ex för att informera en kund i en affär var olika varor finns, och ett sådant, blåtand-baserat system, prövas under namnet Beacon.
     Det gäller att se till kundens olika behov i en köpsituation och inte fokusera bara på själva betalningen. Banker och kortföretag kommer att möta många utmaningar i utmaningen kring den mobila handeln, och kanske lämpar sig mindre företag som inte är låsta i  specialiserade verksamheter bäst att utveckla de tjänster som  kan ge tjänsterna den rätta fasonen på vägen mot det kontantlösa samhället..
Här kan du läsa Bertils rapport i sin helhet.

2014-02-13
berättade Claes-Göran Sundelius för oss om Telias hållbarhetsarbete. Han besökte oss även 2003 och 2008 och  då handlade det rätt mycket om regulatoriska frågor som var en del av  hans arbetsområde när han kom till Televerket i början av 90-talet (och även tidigare på Kommunikationsdepartementet).
     Nu arbetar han i koncernledningen vid Stureplan  med hållbarhetsfrågor, som rör både ekonomi, miljö och socialt ansvar. Lagar, etisk standard och internationella normer kring yttrandefrihet, säkerhet och integritet för kunder och personal är viktiga områden och arbetet sker internationellt. Nio telekombolag, bland dem TeliaSonera, enades våren 2013 kring vägledande principer om hur man bör agera t ex i förhållande till myndigheter som begär uppgifter om kunder, kräver stängning av webbplatser etc. Mer om detta finns på http://www.telecomindustrydialogue.org/  De nio har signerat principerna och därmed lovat införa bra policies kring yttrandefrihet och integritet . Man söker också vidga skaran av deltagare. TeliaSonera hade en etisk kod redan våren 2012 och skrev på principerna i januari 2013.
     Risker med att inte leva upp till principerna (eller bara uppfattas som att man inte gör det) är förlorat förtroende hos kunder, finansiärer och personal, att varumärket solkas. I tveksamma fall skall frågan föras till central nivå, t ex i exemptionella fall av begärd "avlyssning", begärd massövervakning, avstängning av nät eller accessblockering.
     Antikorruptionsprinciper är ett annat viktigt område . Här finns för Telia en policy antagen som klart tar ställning mot korruption. Men det krävs information och utbildning, inte minst i länder där korruptionen inte är ett problem i systemet utan där korruptionen är systemet. Området är stort, men det går åt rätt håll, om än med myrsteg. Det räcker inte med att följa lagen, vilket alltid görs. Man måste göra mer än så.om man vill att företaget ska klara sig långsiktigt - och så måste affärerna gå bra också, förstås. Koncernens nye styrelseordförande  och en särskild kommitté inom styrelsen för "sustainability and ethics" lovar gott i det avseendet. Liksom valet av ny VD.
     Nu sker också organisationsförändringar som - kanske - äntligen för samman fast och mobilt och som skall göra TeliaSonera till ett företag, varhelst i världen det uppträder. Mer om detta kanske vi får höra om två veckor av  Kjell Lindström.
     Claes-Görans bildvisning stördes mot slutet av att vi på morgonen startat konvertering av vår dator från Windows 8 till Windows 8.1. Trots uppmaningar att göra paus i den processen tog maskinen till slut kommandot och installerade ändringarna, vilket innebär avbräck för den pågående visningen.  Störningen var dock måttlig, och gav i gengäld en inblick i hur konverteringen fungerar. Resultatet i detta avseende blev helt OK, såvitt vi kunde konstatera efteråt (men det sägs att det ibland inte går så bra).


 
2014-02-06
slapp vi titta på film, för då hade Torbjörn Lörstad kryat på sig.  Han berättade att han i unga år tillbringat två decennier till sjöss som radiotelegrafist. Via Sveska bostäder och Johnsson-koncernen kom han 1978 att hamna på Handelsflottans kulturenhet med arbete att köpa in rättigheter till film och TV-program för visning på fartyg, mycket lämpligt med tanke på hans filmintresse.. 
     När Televerket sednare sökte en telegrafist med ekonomi och franska på sitt cv  var han en given  sökande. Han fick av  Kalle (vår förre ordförande) tre arbetsområden - satelliter, sjöräddning och fritidsbåtar. Inom den sistnämnda sfären har Torbjörn i många år lett studiecirklar för båtägare som ska ta VHS-certifikat.
     Han trädde nu in i den rollen tillfälligt och gav församlingen i läxa att till nästa torsdag lära sig att bokstavera så att alla begriper, en viktig egenskap i internationell muntlig kommu8nikation. Och då duger inte den svenska varianten med Adam, Bertil, Cesar och alla de andra gubbarna. Det ska vara ord som kan uttalas begripligt och igenkännligt oberoende av vad man har för modersmål, ja till och med om man inte uppfattar riktigt hela ordet. En variant för bokstavering som hade sin vagga i Kanada på 1930-talet kom att bli förhärskande inte bara till sjöss utan också i luften.
     Här är läxan, för den som vill läsa på: ALFA, BRAVO, CHARLIE, DELTA, ECHO, FOXTROT, GOLF, HOTEL, INDIA, JULIETT, KILO, LIMA, MIKE, NOVEMBER, OSCAR, PAPA, QUEBEC, ROMEO, SIERRA, TANGO, UNIFORM, VICTOR, WHISKEY, X-RAY, YANKEE och ZULU. Vill man ha med de svenska Å, Ä och Ö får man ta till AA (ALFA ALFA) , AE (ALFA ECHO) och OE (OSCAR ECHO). Hur man gör med andra bokstäver än de latinska förtäljer inte historien. Däremot betonade Torbjörn att KILO ska uttalas med K-ljud, inte Tjílo.
     Torbjörns kåsernade bokstavsgenomgång ledde till en del reflexioner och resonemang om både det ena och det andra - tidsignaler t.ex.. Och en del dataproblem hann vi också ventilera.
     Så konstaterade vi också att årets allt överglänsande superhändelse inleddes denna dag. Och då var det inte OS det gälle utan senITels årsmöte på nätet.



2014-01-30
fick vi inte lyssna till Torbjörn Lörstad, för han hade blivit förkyld och låg hemma. Så vi fick ta till vårt buffertprogram och såg del 2 av serien IT 200 år. På lager finns fortfarande den avslutande tredje delen. Men vi hoppas förstås att Torbjörn tillfrisknat tilll nästa torsdag och har därför satt upp honom på programmet då.


2014-01-23
träffades vi och inledde vårt adertonde verksamhetsår. Nedan finns länkar till referat från våra träffar de sjutton gångna åren.
Det handlade i dag om planerna för våren. Det finns en hel del i pipeline, även om många torsdagar ännu inte är spikade.
     Det förestående årsmötet har det nu gått ut kallelse till och möteshandlingar har börjat publiceras på hemsidan. Däremot är det fortfarande många som, trots tjat från webmasters sida, ännu inte registrerat sig som deltagare i vårt nya senITel Forum (57 f.n.)..
     Vi pratade lite om den förestående "stupstocken " för Windows XP och gjorde bedömningen att även om Microsoft slutar skicka ut säkerhetsuppdateringar fr o m april (om man inte betalar särskilt för det) så är troligen riskerna med att fortsätta köra XP små.
     Åke P gav oss hopp om framtiden med en video som visar hur en 93-åring tränar för kommande skidhoppningstävllingar i en hemmabyggd "simulator" i sin källare.
     Och så tittade vi på andra halvan av den första av tre entimmesprogram från 93, IT 200 år. Det är fascinerande hur mycket som hänt på området sedan 20- och 30-talen. Det finns två entimmesprogram till att ta del av när det blir läge.
     Med vid mötet var en av tre purfärska medlemmar, Torbjörn Lörstad, som vi får chansen att veta mer om nästa torsdag.


Nedan kan du klicka dig fram till referaten från tidigare års torsdagsmöten. 

Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: rainbolg.gif (1315 bytes)

Det hände 2013

Det hände 2012

Det hände 2011

Det
hände
2010

Det hände 2009

Det
hände
2008

Det
hände
2007

Det
hände
2006

Det
hände
2005

Det
hände
2004

Det
hände
2003

Det
hände
2002

Det
hände
2001

Det
hände
2000

Det hände
våren 99

hösten 99

Det hände
våren 98

hösten 98

Det
hände
1997

Åter till
senITel:s
hemsida.

Sidan senast reviderad 2014-03-27

Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: rainbolg.gif (1315 bytes)