senITel

Våra senITel-dagar 2015

 Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: C:\FrontPage Webs\Content\senitel\images\rainbolg.gif



Här nedan följer referat från årets avverkade torsdagsövningar i Stockholm. Länkar till tidigare års mötesreferat finns längst ner


2015-12-10

Luciamötet följde traditionella former. 16 personer deltog och njöt kaffe, glögg, pepparkakor och Ingrid Björnsjös goda lussekatter. Samtalen blev livliga och beledsagades av lustigheter som Åke hittat på nätet. Åke serverade både traditionell starkglögg och en provning av mera innovativa sorter. Den traditionella vann mest gillande.  
     Johan påminde om att styrelsen möts den 21 januari och senITel börjar igen den 28 januari. Han tackade för årets insatser och önskade alla en god jul. 
     Efter mötet framkom att restaurangen i servicehuset kommer att upphöra i hittillsvarande form. Hur det blir är inte klart än. Men den vänlige vaktmästaren försäkrade att vi kan disponera ett pentry vid Drakenbergssalen, där vi kan koka kaffe i egen regi om det behövs.


2015-12-03

Vi tittade på nostalgifilm även denna torsdag. Journalfilmen från 76-77 väckte många minnen och  diskussioner om snö, nedlagda telegram, brytjobb (dvs kvinnor på traditionella mansjobb och vice versa), förrrådsverksamhetens datorer, automatiska larm hos gamla och sjuka, liksom om telefonens då hundraåriga utveckling.
     Vi hann också kommentera den radiostrålning från solen som satte stopp för Arlandatrafiken för några veckor sedan och liknande effekter på radiolänkar när solen står olämplligt på himlen. Och så såg vi en filmsnutt på nätet om hur man kör (omkull) med motorcykel i Ryssland.
     Nästa torsdag är det sista mötet för året. Då blir det glögg och lussebullar! Och  nu går det också bra att detla i årets julklappslotteri!



2015-11-26

Programmet utlovade en eller annan gammal journalfilm från Televerket. Det lyckades inte locka så många besökare som vanligt. Men vi som var där fick först en redovisning av ordförande Johan om hur namnet Telia kom till  och infördes (plus en hel del däromkring). Noteras kan att ingen vet vem som först lanserade namnförslaget, men att det föll väl ut och anammades snabbt av alllmänheten.  Hur det gått till när företagets symbol förändrats (den var i princip oförändrad sedan starten 1853 till efter bolagsbildningen, dvs nästan 150 år) två gånger de senaste 15 åren var ddet däremot ingen bland de närvarande som visste.
     Ja, så tittade vi på en journalfilm från 1974 och förundrades över hur mycket som hänt sedan dess. Några huvudnummer i journalen var impregnering av stolpar, fältstykemätningar runt TV-master med helikopter och Telemuseums flytt från Karlaplan samt satsningen på att minska antalet tvåabonnentsystem.  Minnen väcktes och diskuterades.
     Avslutningsvis varnade Pelle Carlson för "ransomwares", illasinnade saker som kan komma in i ens dator och kryptera hela ens dokumentlager (inkl bilder). Omöjligt att avkryptera om man inte snabbt betalar 4000 (eller vid fördröjning 8000 kr) till den okände skadegöraren. Hade nyligen drabbat en medlem i SeniorNet och han hade tyvärr fått även sin backup krypterad eftersom den externa hpårddisken var ansluten. Ett gratisprogram BDAntiCryptoWall kan installeras och förhindrar enligt uppgift krypteringen.


2015-11-19

Azerbajdzjan var ämnet för dagen och vi fick veta en hel del om landet och dess telekommunikationer av vår gäst Mikael Forsberg.
Han har ett antal Telia-år bakom sig, bl a i Swedtel, men har sedan 2012 arbetat som konsult. Som sådan engagerades han till TeliaSoneras bolag Azercell och arbetade där halvannat år som teknisk chef
     Azerbajdzjan vid Kaspiska havet är ett land med många grannar (se kartan), ligger sedan länge i konflikt med Armenien, men håller sig sedan Sovjet-tiden (för säkerhets skull) väl med Ryssland. Där finns 2 miljoner gästarbetare från 
Azerbajdzjan, ytterligare en miljon arbetr i Turkiet. Historisktt finns starka kopplingar till det Ottomanska riket. Det är en republik med politiska val, men utan verklig demokrati och pressfrihet. Däremot med ett aktivt jordbruk och god mat.
     Språket talas inte bara av landets egna 9 miljoner invånare utan äv minst lika många till som bor utanför nuvarande
Azerbajdzjan - en betydande del av Iran tillhörde en gång Azerbajdzjan. Många talar även ryska. Landet är varken riktigt österländskt eller riktigt västerländskt Familjebanden är starkt sammanhållande och överlevde 70 års sovjetstyre
     Landet är huvudsakligen muslimskt, men påfallande sekulärt. Som gästarbetande europe kan man leva tryggt i landet - om man undviker att ge sig ut i trafiken. Ekonomin är god tack vare rika oljeförekomster, inte minst runt huvudstaden Baku, där man bokstavligen kunnat utvinna olja med skyffel  staden doftar olja. Olja som bl a var en av grunderna för Nobel-familjens förmögenhet.
    Näst efter oljan är Telekom störst på marknaden, och Azerzell är dominerande på mobil telekommunikation. med såväl 2G som 3G och 4G. 2 800 basstationer täcker landet och man har 4.5 miljoner kunder. Konkurrenterna har svårt att hålla kvaliten uppe bland annat pga att korruptionen är utbredd i landet och en hel del investeringsmedel hamnar i fel fickor, något som förstås inte heller Azercell är helt befritat från.. Företaget har haft en handfull internationellla experter på chefspositioner, men  dagens (tf) VD är från Azerbajdzjan
     Länsamheten i Azercell är god, men när Telia Sonera nu står i begrepp att av etiska skäl avveckla sin Eurasia-verksamhet  kan en försäljning förväntas - Turkcell är sannolikt en hugad och seriös spekulant.


.2015-11-12

Nio av jordens elva klimatzoner finns representerade i landet (allt utom öken och tajga), med mycket varma somrar i låglandet, men med vintrar som kan bjuda på snö..
    

Åke Persson ledde oss denna torsdagsförmiddag in i resonemang kring problem med att identifiera sig när man kommunicerar via dator och möjligheter att göra det lite mindre krångligt, men samtidigt tillfredsställande säkert.  Han var inblandad på 80-talet när det var dags att skaffa nya ID-kort åt alla i Televerket. Skulle man ha smarta kort (med chip), var krypteringen OK, hur svår var den att knäcka var en del av de frågor som då ställdes. Skulle endast identiteten finnas på kortet eller också andra data om individen?  Kunde bankerna klara sig med inloggningskod på fyra siffror, så ... det fick räcka med magnetremsa den gången.
   
Kunde man ha samma kort för att komma in på jobbet som för att komma in i sin dator, blev senare en aktuell fråga?. Till datorn hade man då smarta kort, men det fanns inte ännu kortläsare som passade i entréerna. För lokaltillträdet blev det på sina håll RF-lösningar (ungefär som i T-banespärrarna). 
    Redan på 80-talet testades också möjligheten att ha biometrisk identifiering. Det var då ögonbottenigenkänning som användes lokalt vid några anläggningar. Men för större företag blev det admnistrativt krångligt, allas ögon måste "läsas in" och det blev  svårigheter vid glasögonanvändning. Så det blev inget då - nu är nog förutsättningarna bättre.
     Ögonen är bara ett sätt att identifiera en person med. Figuren till vänster (som dock har en del år på nacken) visar ett antal möjliga tekniker och deras "egenskaper" (integritet, säkerhet, kostnad, arbetsinsats). En del är säkra men dyra, andra mindre dyra men också mindre säkra. Det är hela tiden en fråga om avvägning mellan säkerhet och enkelhet.
     I vårt vardagsumgänge med dator och Internet krävs ju i allt högre grad inloggning med allt säkrare - och därmed svårmemorerade -  lösenord. En del PC har fingeravtrycksläsre som kan användas , och det tycks fungera. Det fungerar även på iPhone 6 (fingret på "startknappen").  Men på gamla händer är det inte alltid möjligt att registrera säkra fingeravtryck..
     I Windows (åtminstone fr o m 7) finns en  Autentiseringshanterare som ger ägaren tillgång till info om alla de lösenord man låtit datorn spara. Men viktiga ID:n vill man förstås inte lagra där. Anteckningsbok och penna är nästan ett måste, men man kan också hitta på egna llösningar, t ex genom att lagra lösenord i en fil och info om var de ska nyttjas i en annan, med koppling mellan de två filerna endast via ägarens hjärna.
     Men en biometrisk identifiering som kan användas vid alla ens olika inloggningar, som är säker och enkel vore förstås tulipanaros. Vad som är säkert är att det aldrig blir fullständigt säkert att vistas på nätet - men det är det ju inte IRL heller.


2015-11-05
Daniel Tjernberg
från Telia (Group Technologies, Nework & IT Infra Data Network Services, Customer Services, närmare bestämt) var vår vägledare in i DSL-världen (digital subscribers line). Han började i Telia för 15 år sedan och har hunnit med att både lämna och komma åter till företaget och till DSL-frågorna.
     Bakom DSL-tekniken står inte minst
Joseph W. Lechleider som på 1980-talet kom på hur man avsevärt kan höja överföringskapaciteten på vanlig koppartråd. Om honom pratade inte Daniel så mycket, men vi fick ett par länkar av honom för den som vill läsa mer på nätet: klicka här och/eller här. Själva grundidén att sända information på frekvenser som ligger högre än den vanliga telefonin fanns ju dock långt tidigare - trådradion som infördes på 40-talet är ett exempel. Och ISDN utnyttjar liknande teknik.
     Vid ADSL utnyttjas möjligheten att sända snabbare i en riktning än i den andra. På frekvensskalan ligger trafiken uppströms en bit ovanför den vanliga telefonpratfrekvensn (vars tak ursprungligen sattes av kolkornsmikrofonernas förmåga) och ännu högre upp mot 1 MHz går trafiken nedströms. En splitter delar upp och filtrerar signalerna dels hos kunden, dels på station. På bilden  visar Daniel en stationsutrustning för 48 ADSL-kunder. Splittern blockerar störningar mellan de olika frekvensområdena.
     Som för annan teknik har olika generationer passerats.: ADSL1 - ADSL2 . ADSL 2+ - Vectoring och nu g.fast. I och med g.fast byter man teknik till tidsmuliplexering. ITU sätter standarderna.
     I dag erbjuds ADSL upp till 24 Mbps, VDSL upp till 60 Mbps (nedströmsvärden). till privatkunder, för företag finns speciallösningar. Och förstås  bredbands-TV och IP-telefoni.
     Tekniken för DSL bygger på att man sänder ett stort antal "toner" som alla är bärvågor för informationen (DMT - multi tone technic).. I ADSL2  256 toner/kanaler, i VDSL2 4096 st. Avståndet från station styr hur många kanaler som kan gå fram, och blir avståndet för stort sjunker hastigheten drastiskt. Kanalbyten sker automatiskt vid störningar, och när man startar sin router ställs lämplliga värden in med tanke på transmissionsförutsättningarna.
     Vectoring-tekniken kan ses som ett tillval till VDSL och är nödvändig i g.fast. Tekniken mäter brus på varje linje, skapar neutraliserande motbrus, reducerar "överhörning" och ger högre bandbredder (på bekostnad av synktiderna). 
En annan teknik som används i DSL-världen för att få en så felfri överföring som möjligt är ”g.inp”. Buffertlagring sker i båda ändar av linjen och vid fel i överföringen sker omsändning från A- till B-bufferten. En teknik känd från radiotelegrfins tider, men nu i en extremt mycket snabbare version, ofta märks inte felen  av konsumenten (TV-tittaren).
    Den nya g.fast-tekniken medger upp till 106 MHz (och det dubbla i nästa generation) vilket klarar 1 Gbps på korta avstånd, på 500 meters avstånd klarar man 100 Mbps. Kapaciteten kan fördelas flexibelt upp- och nedströms, detta trots att antalet toner och bitar/ton sänkts (för att minska störningsrisker)..
     Daniel gav oss också en expose över DSL-modem av olika generationer och märken  - Alcatel, Zyxel, Thomson. Och  hann även med lite om symmetrisk DSL för företagens behov där man kan nyttja två par för att klara långa avstånd eller ökad hastighet.
     DSL-tekniken lever förstås i en hårt konkurrensutsatt miljö, där fiber och 4G (och 5G) ses som hot. Men Daniels bedömning är att DSL har en viktig roll även en bra bit ini i framtiden.(det går inte så fort att ersätta all koppar).. DSL är också stort i övriga Europa och används en hel del i USA.


2015-10-29
Till Mayer
demonstrerade
hur han åstadkommit Ordning och reda i Android-telefonen. Han har en Sony Xperia Z3 av modernt snitt (generation 5 av Android).. Dagens smartphones är avancerade datorer med otaliga funktioner, instruktionen för basfunktionerna omfattar 135 sidor.  De flesta använder, liksom Till, bara en bråkdel av alla möjligheter, men det räcker långt.
     Till inledde med tipset att skriva in sina ICE-kontakter som ägarinformationsuppgifter, dvs namn och telefon till de man bör kontakta vid olycksfall (In Case of Emergency, alltså). Då kommer dessa uppgifter att rulla på startskärmen även när telefonen ärlåst. ICE-uppgifterna bör förstås också skrivas in på därför avsedd plats.
     Enfärgad, gärna svart, bakgrund på startskärmen rekommenderades, då blir det enklare och överskådligare. För att få ordning bland ikonerna ger Till  egna ikoner åt de allra mest nyttjade apparna. Övriga, rätt så ofta använda, apparnas ikoner samlar han i mappar på startskärmen - t ex under samlingsnamn som Bank, Resor, Massmedia. Alla lågfrekvent använda appar får han gå till app.listan för att köra.
     Till visade hur man under Inställningar hittar utrymme för ägaruppgifter och ICE-uppgifter. Han gick också igenom hur man disponerar dokument och (delvis) appar mellan telefonens inbyggda minne och det SD-kort som fungerar som en extra hårddisk. Vill man att kamerns bilder ska lagras på SD-kortet går man till kamerans inställnnigar (kugghjulet) och väljer lagringsställe.
     En tilltalande app i Tills telefon heter File Commander. Den gör att man kan se och hantera lagrade filer ungefär som i en PC.
     För att hålla sin telefon i trim har Till flera appar. Dels förstås ett antivirusprogram (Avast), som också rensar bort en del onödigheter. Vidare appen AnCleander Pro som rensar och ställer tillrätta samt Storage Cleander som bl a gör  defragmentering (vilket förstås inte är så nödvändigt eftersom diskarna är SSD).
     Vidare en funktion för att mäta dataanvändningen, där tak och varningsnivåer kan anges (så man inte slår i taket för datamängden i sitt 4G-abonnemang) och där man kan se hur mycket som gått via WiFi. Och Open Signal som bl a kan testa överföringshastigheten.
     SL realtid var en av Tills favoriter, där han lagt in alla relevanta hållplatser och kan se nästa färdlägenhet i realtid. Kompass, GPS och Pdf-skanner (som efter fotografering gör om till pdf-dokument) nämndes också.
     Tills telefon har också en enkel transfer-funktion som gör att allt innehåll kan föras över till hans nya telefon när det blir dags att byta (förutsatt att han byter till Xperia).
     Att det är hög tid att byta telefon insåg dagesn referent, vars Android av generation 2 saknar många av de finesser Till visat, och som därför ofta gjort ägaren irriterad.. Frågan är om det ska bli en modern Android eller måhända en Windows10-telefon?
     Bilden är snodd på nätet och visar inte Tills telefon


     
2015-10-22
Dagens möte var delvis en repris från 2012 och en nyttig sådan, för minnet är ju som det är - teflonartat. Den som vill kan gå till torsdagsreferaten från 2012 och friska upp.  Kurt Åberg och Sven-Ingvar Larsson gästade oss och berättade om TAD-projektet. De supplementerades också av Helmer Sylvan som ju också i högsta grad var med när det begav sig.
     Rykten har talat om att TAD nu övergetts. Detta är, fick vi nu veta, en betydande överdrift. Det som gått i graven är en liten bråkdel av TAD-1, nämligen vakansregistret. Stora delar av TAD är kopplade till det kvarvarande koppartrådsnätet; dess nätregisterdel specar i detalj detta nät. Man räknar nog numera med att det är onödigt att ersätta TAD med något annat system och att det är bättre att låta TAD fasa ut i takt med att trådnätet gör detsamma och ersätts av fibrer och  radio.
     Motivet för TAD var i hög grad att möjliggöra kortare leveranstider för abonnemang.  Det tog på 60-talet i snitt 4 veckor att få en ny telefon installerad, i Stockholm ungefär det dubbla. Tidigare tålmodiga kunder började få högre krav på snabbhet. Dataregister och automatisering var en förutsättning för uppsnabbning, en annan var övergången från fast installation till propp-och-jack-anslutning. När sedan AXE-systemet spred sig möjliggjordes ytterligare radikala förbättringar, så att en flyttning kunde fixas inom ett par timmar, om det funnits telefon på adressen tidigare.
     Sven-Ingvar Larsson gav glimtar från provområdet Västerås, där han då var teledirektör. Det gällde att samordna anläggning och drift/underhåll och det gällde också att anpassa lönesystemet – och därmed att övertyga facket. Som sedan fick sina medlemmar att acceptera nyheterna (som ibland innebar lite sämre betalt för en del). Men så småningom var manegen krattad för TAD-föreställningen.
     Den började med mjukstart 1972 i Västerås. Förseningar störde programmet och Gd Hagström påbjöd ett års frist för att ge systemet tid att sätta sig (inte bara tekniskt utan även bland landsortens telechefer).  Att detta skulle gälla även Stockholm uppfattade dock inte projektledningen, så där kom TAD igång ungefär samtidigt som i Västerås. På 80-talet spreds det sedan till Malmö, Göteborg och övriga landet.  Och man hade under det decenniet 2 miljoner nummer i vakansregistret, 1,8 miljoner i kundregistret, 1.3 miljonger i stations- och orderregister och 0.3 miljoner i nätregistret. En jättelik databas (med den tidens mått) på 10 Gigabyte, 1500 Alfaskop och 300 skrivare igång.
    Många försök har gjorts att ersätta TAD, och för en del verksamhet har det lyckats (företagskunder till Lokus bl a). I dag är det Windows-terminaler och moderna gränssnitt, men bakom lligger TAD och matar med uppgifter. Utvärderingar har visat klar lönsamhet för TAD i storstadsområdena, troligen även viss vinst i övriga landet.
    Helmer Sylvan berättade bl a om hur han lyckats övertyga inte bara Gd och Öd utan även dåvarande kommunikationsminister Palme  om nödvändigheten att satsa på datorisering. Och att införandet av datorisering tillsammans med propp-och-jack-anslutning behövde inväntas innan Televerkets apparatmonopol  borde upphöra  - något som politikerna gärna ville.
     Stockholms ca 400 apparatuppsättare kunde ges annat arbete när kunderna själva kunde ta med sin telefon och jacka in på ny adress och Stockholm kom att höja sin servicenivå till landets bästa – onödigt bra tyckte en del regioner.
      På bilderna ser vi  dagens aktörer.  Kurt  berättar en hemlighet för Helmer, måhända  hur han  i  den  text om TAD som avses gå i tryck tvättat bort intressanta avsnitt om både egna och andras tillkortakommanden under TAD-projektet.  


2015-10-08
Det blev lite av varje denna torsdag. Efter att ha noterat att schemat framöver var ännu tommare än vi trodde anknöt vi lite till förra veckans backup-diskussioner och fann att någon tyckte att backup inte var så viktig, någon att backup i molnet var bra, någon befarade att det kanske inte fungerar när man ska lägga in det uppbackade efter en krasch.
     Vi pratade om bankernas redovisning av kommande betalningar, där kommande autogirobetalningar inte (alltid) är med och om möjligheten att använda "e-kort"  (som är Swedbanks version) vid betalning över nätet för att slippa riskera att bli hackad på sitt vanliga kortkonto. Då skapar man ett virtuellt kontokort med ett begränsat maxbelopp och en begränsad giltighetstid. Paypal fungerar också bra, hävdades det.
     Bluffmejl av varierande kvalitet och påringngingar från "Microsoft-anknutna" med indisk accent på engelskan  kom också upp. Säg aldrig ordet Ja till en säljare, rekommenderade någon, kan tas som överenskommelse om köp. Att stå med i NIX-registret är inte fel. Och se upp med avtal som innebär att man drar pengar från kontot varje år.
     Så tittade vi på några appar också. Sveriges Radios och SVT:s appar för att höra/se gamla program är populära. Hitta-appen kan också vara bra att ha. Plus några hundra till.
     Vi noterade slutligen att olika webbläsare har olika egenheter, bl a när det gäller att visa favoriter.
     Inför nästa möte - som alltså är om 2 veckor - rekommenderades vi att kolla vad Wikipedia har att förtälja om TAD (ni hittar det på Televekets Administrativa Datasystem).


2015-10-01
Anders Jönsson från PTS hade fått förhinder. Han återkommer förhoppningsvis en senare torsdag.
     I stället ägnade vi förmiddagen åt att avsluta installationen av Windows 10 i vår dator. Det gick som smort ("som på räls"  kan man väl knappast använda numera med tanke på alla signalfel, nedfallna kontaktledningar och uppruttna syllar). Gamla inställngar och program föreföll välbevarade efter övergången. .
     Vi kollade in några av nyheterna - den nya startmenyn. nya webbläsaren Edge, m m och fann det hela tämligen begripligt (fast vi inte lyckades ändra startsidan i Edge).
     Till Mayer gav oss en tankeväckande redovisning av hur han har sina säkerhetskopieringar ordnade och schemalagda. Han visade bl a hur man  använder Windows eget program för att  skapa säkerhetskopia av hela systemdisken  och  hur han använder programmet Fbackup5 (som även finns i en gratisversion, kan laddas hem från  http://www.fbackup.com/sv/free-download.php).
     Till låter datorn göra backup på sina filer varje natt (till extern hårddisk), men även separata  veckovisa och månadsvisa backuper (för att kunna gå tillbaka längre än ett dygn om det skulle behövas) . Systemavbildningar gör han också regelbundet för att kunna återställa hela datorn till en tämligen aktuell version vid en eventuell total krasch.
     Webmaster Pelle som känner sig allmänt förvirrad bland begreppen, försökte när han kom hem att samla lite fakta kring backup/säkerhetskopiering/rystemavbildning. Till ev. nytta.
     Programchef Åke rapporterade avslutningsvis att han av misstag och ovetandes råkat komma åt den fysiska knapp som stänger av wifi-funktionen - sådan knapp finns på en del datorer. Om man inte känner till det kan man leta sig fördärvad efter orsaken tilll att wifi är inaktiverad, särskilt som knappen ifråga kan vara nära nog omöjlig att upptäcka utan förstoringsglas.


 2015-09-24
Med
tre månader till julafton startade höstens begivenheter med ett planeringsmöte. En hel del  tänkta ingredienser presenterades, nu gäller det bara att få till det med kalender och föredragshållare m m så att luckorna i höstprogrammet kan fyllas med bra innehåll. Det kom också upp några nya förslag att hantera.
     En hel del resonemang blev det om  Windows 10, som en del medlemmar installerat med gott resultat, andra med inget resultat alls och några med vissa uppdykande, men överkomliga, problem. Det kan kanske vara klokt att som vanlig användareavvakta lite med det nya operativsystemet, men senITel vill förstås pröva nyheten och under mötet tankades Windows 10 hem till den egna datorn. Nästa torsdag blir det därför installationsdags (utifall Anders Jönssons besök måste senareläggas)..
     I sammanhanget noterades att representant för Microsoft ska berätta om Windows t0 vid dataträff i SeniorNet Södermalm. den  15 oktober i Drakenbergssalen. Kan vara intressant för den som inte ska på Panggillets höstmöte den dagen . Mer info finns här. Som framgår av schemat ställer vi in senITel-mötet den dagen för att undvika krock.
     Vi noterade att medlemsantalet dessvärre inte ökar utan snarare minskar, inte sällan av naturnödvändiga skäl. Idéer framfördes om att ge rekryteringsbefrämjande information om senITel vid t ex Panggillets höstmöte, kanske också vid STS höstavslutning.


2015-05-28
Efter två veckors uppehåll pga helg resp panggilleskryss var det dags att samlas till våravslutning. Den begicks på Tekniska Museet där utställninngen  Digital Revolution studerades. Efter revolutionen åts det en vårlunch i solskenet utanför Stallet, vilket frmgår av  bilderna som Åke P tagit. 

 Jan Bergman, som syns längst till vänster på första bilden lät också en dator åstadkomma en "animation" av hans nuna under själva revolutionen. Resultatet syns här till vänster. Men både han och övriga är lättare att känna igen på de vanliga bilderna.

Premiärdeltagande hade vi också av vår nyaste medlem, kan beskådas här.

Återstår bara att önska en härlig sommar till alla medlemmar, gamla som nya. 


2015-05-05

Storfrämmande hade vi denna torsdag. Jaan Männik, f d VD för Eesti telekom, f d styrelseordförande i Estlands riksbank och f d Telia-medarbetare trollband oss under halvannan timme med en redovisning av utvecklingen i Estland i allmänhet och dess telekommunikationer i synnerhet, allt kryddat med personliga reflektioner och tänkvärda slutsatser.
     Jaan gladde sig åt att bland åhörarna finna den som hade anställt honom i Televerket 1989, Leif Åkehag, då på region Stockholm. Det var ungefär då Berlinmuren föll och Sovjetunionen upplöstes. Sveriges intresse för Baltikum vaknade och Tony Hagström visste att Estlands telekommuniakationer var i rätt dåligt skick, i behov av såväl kompetens som investeringsmedel. Resultatet blev att Telia 1993 köpte in sig i Estlands fastnät och Jaan blev Telilas ”regionchef” i Tallin.
     Nu skedde också de stora förändringarna på teleområdet med övergång från monopol till konkurrens, från statligt ägande till privatisering och – framför allt – de tekniska genombrotten för elektronik och mobil teknik. Teknikutvecklingen förändrar världen mer än mycket annat.
     Den svenska ledarstilen och företagskulturen lämpade sig väl för internationell verksamhet och togs emot välvilligt i Estland. Efter 50 års sovjetstyre uppskattades svenskarnas demokrati- och koncensussträvan liksom deras förmåga att inte sätta sig på medarbetare. Detta i kombination med rekrytering av kompetent estniska tekniker och ekonomer har lett till att Estlands telekommunikationer utvecklats snabbt och rönt stora framgångar – en stolthet för landet.  
     Jaan Männik sörjde över att han under sin tid som telechef inte lyckades sammansmälta fast och mobil telekom – det gick bara inte då. Men nu är det grönt ljus för en sådan integration och det arbetas för fullt med den.
     De två största problemen i Estland i dag, menade Jaan, utgörs av det säkerhetspolitiska läget och av en alltför låg befolkningstillväxt. Båda problemen delar man med resten av Europa, men på säkerhetsfronten har Estland en särställning genom sitt geografiska läge och genom sin historia. Det hot som svenska medier tar tämligen lätt på  upplevs i Estland som högst konkret.  Man strävar därför mot västliga allianser och satsar mycket på sitt försvar. Något som även Sverige bör göra, rekommenderade Jaan. 
     Sin största insats för Estland och landets säkerhet under sin riksbankstid ansåg Jaan vara de besök i Sverige och samtal med bl a ordföranden i svenska riksbanksfullmäktige då han fick gehör för åsikten att de svenska bankernas framtid i Estland inte bara var en ekonomisk fråga utan också en säkerhetspolitisk. Det ekonomiska läget då, 2008-09, hade satt de svenska bankintressena i Estland i en krissituation, där det från rent ekonomiska utgångspunkter kunde ligga nära till hands att ta till konkurs som en lösning. Med osäkra följder för Estland. Nu blev det inte så.
    Flera intressanta frågor togs upp i den följande diskussionen och vi tackade Jaan Männik för en intressant och tankeväckande förmiddag.


2015-04-23

De senaste veckorna har man kunnat läsa en hel del om vad olika instanser anser om det förslag till övergång från FM till DAB+ som lagts av Nina Cyrén Wormbs utredning (som vi fick höra om vid vårt möte den  12 mars).    .

De kritiska rösterna har varit många, och Bertil Thorngren som ägnat frågan stort intresse gav oss denna torsdag ett sammandrag. Ämnet har förvisso intresse, men frågan är om det var ämnet eller Bertil som mest bidrog till att detta möte blev ett av terminens mest deltagartäta.

De kritiska rösterna inför DAB verkar inte ha något emot DAB som en vettig teknisk lösaning, men KTH ställer sig dkeptisk till att det ger någon energibesparing, IVA anser det var en onödig teknik och PTS pekar på att det går att fixa fler frekvenser redan med FM.

Teracom och radiobolagen ställer sig positiva, liksom t ex journalistförbundet och tidningsutgivarna.

Både bland kritiker och tillskyndare finns dock en undran varför det ska gå så fort och varför FM-nätet skulle släckas ner redan 2022. Särskilt med tanke på problemen att på ett vettigt sätt ordna DAB i dagens bilflotta. Men också med tanke på att det blir svårt att nå tillräckligt många individer med samhällsviktiga meddelanden.
Dramatiska högskolan för i sitt yttrande fram tanken att våra FM-apparater kanske är de våra sista dedikerade prylar för mottagning av rundradio. Lyssnandet avmaterialiseras såtillvida att det nu går att konsumera radioprogrammen – radierade och/eller nätåtkomliga -  i många ”multikapabla” utrustningar.

Övergången till digital TV var tursam – platta och stora skärmar och HDTV var nyheter som motiverade kostnaderna för tittarnas apparatbyte. Läget för DAB är inte lika gynnsamt.

Försvars- och beredskapsmyndigheterna menar att marksänd rundradio behövs för att viktiga meddelanden ska nå ut tillräckligt – och då är det inte bara täckningsgraden som har betydelse utan det krävs också att ”alla” har rätt typ av mottagare.

Den efterföljande diskussionen visade en tämligen stor enighet om följande

        DAB är i princip en positiv förändring som ger nya möjligheter att tillgodose olika lyssnarbehov, och det går också att inom DAB-ramen tillgodose en del av de synpunkter som kommit fram rörande täkckningsbrister m m.

        Det avgörande för om DAB kan slå igenom eller inte (om det införs) är huruvida det kommer att finnas tillräckligt många morötter som lockar oss att skaffa DAB-mottagare. De positiva programproducentbolagen tycks tro sig kunna åstadkomma detta

        Det stora ”felet” med DAB-förslaget är den del som handlar om nedsläckningen av FM-nätet. I generationsskiften för mobiltelefoni har man låtit 2G och 3G leva kvar parallellt med 4G och AM fanns kvar i många år efter FM-sändningarnas start. Så borde det vara även under DAB-erans första decennier. Efter ett antal år kan man då antingen notera att nu nås ”alla” av DAB eller till äventyrs att DAB sprungits förbi av andra medier när det gäller lyssnarnas konsumtionsmönster. Den kostnad som tillkommer av att ha kvar FM-nätet är tämligen begränsade. Och konsumenterna kan själva bestämma när det är dags att investera i DAB-mottagare (kanske vid nästa bilbyte).

Vi kunde nog fortsatt prata DAB, men klockan blev 12 och Bertils prognos i ärendet blev att det nog inte komer något DAB-beslut nu, regeringen lär skjuta frågan bortåt i tiden.


2015-04-16

     ·Johan introducerade på traditionellt sätt Bengt Carlsson, som varit med länge i Telia – Televerket Radio. Här i korthet några av de punkter Bengt berörde.

Ett längre referat finns här

2015-04-09
Ännu en tämligen oplanerad torsdag. En trevlig inlledning fick vi av Krister Björnsjö som sammanställt lite egna bilder från Radiokonoferenser m m. Detta borde kanske fler medlemmar kunna bidra med: att visa och kommentera egna bilder från sin tid i verket/bolaget. 
     Åke Persson kompletterade med aktuella bilder från en pågående stöld utanför hans bostad, med dramatiska inslag.i samband med hans rådiga ingripande. Och hisnande filmer på galna äventyrare som klättrade i skyhöga master utan minsta tanke på skyddsutrustning.
    Vi tittade också vidare på några intressanta appar, bl a Track ID som hjälper en att minnas vilken låt man hör och SL realtid som visar när bussen går samt möjligheten att läsa sitt saldo m m på sin reskassa hos SL.
     Jan Bergman visade också hur Dropbox kan användas för att lägga upp ett helt föreningsarkiv och göra det tillgängligt för behöriga medlemmar. 
      Med mera. Slutligen bestämde vi att vårens sista möte blir den 28 maj och ägnas åt ett besök på Tekniska Museets aktuella utställning Digital Revolution. Plus, för dem som så önskar, gemensam lunch d(på egen bekostnad).


2015-03-26
Trots att denna förmiddag var tämlilgen oprogrammerad infann sig en stor del av "järngänget" och ägnade sig åt bl.a:



2015-03-19
Apparnas mångfald var temat denna torsdag. Åke Persson knappade sin iPhone och visade snabbt och smidigt hur han använder 
- Väderprognoser av detaljerat slag, även kustväder
- Flera appar som visar hur buss, T-bana och pendeltåg går vid intressanta hållplatser (bl a "Res i Stockholm"). Det noterades att det inte är SL som tillhandahåller dessa appar, de bara förser "app-makarna" med faktaunderlag om  trafiken.
- Kartor som visar var vi är eller hur det ser ut dit vi ska.
- Taxi Stockholm-app för taxibeställning
- Kvällstidningarnas appar, ifall man skulle vilja läsa dem.
- Sjökortsappar, gratis för färdplanering, betalapp för riktiga sjökort att navigera efter
- SverigesRadioplay för att lyssna
- Spotify-appen för att lyssna på annat
- Swedbanks app för bankaffärer och Mobil BankID
- App som visar hur aktierna går upp (och ner)
- Appen för E-post, förstås
- Med mera - vi fick bl a se video på skidhopp och superhög mastklättring för lampbyte.
     Vi noterade att "många appar blir det" och kollade hur man kan sortera dem i mappar med olika teman om man så vill. Hur man kan ta bort dom man tröttnat på. Och hur man flyttar om app-ikonerna på skärmbildrna. Att skaffa mappar är förstås enkelt, men det finns så förtvivlat många, så det krävs nästan att man fått rekommendation på någon som man tror ska passa ens behov för att kunna välja rätt.
     Att mobilen kan användas även för RFID - lägg den på ditt reskasse-kort och den talar om hur mycket pengar som finns kvar.
     Sammanfttningsvis: det går att göra oroväckande mycket med den lilla mobilen man lätt kan bli av med. Men det är förstås övervägande positivt.
     Vi noterade också att förra veckans DAB-referat väckt debatt och att det kanske finns anledning att återkomma till ämnet, t ex när yttrandena över DAB-införandeförslaget behandlats.


2015-03-12

Digitalradio (DAB) var dagens ämne. Närmare bestämt det förslag som nu föreligger om hur och när det redan fattade beslutet om övergång från FM till DAB ska genomföras..Vilket inte hindrar att en del propagerar för att det inte alls bör genomföras.
     Vår informationskälla var den bästa tänkbara. Nina Cyrén Wormbs, som på regeringens uppdrag utformat planerna, som nu remissbehandlas.
    Hur rundradio distribueras väcker oväntat mycket känslor, meddelade hon. Men det enda parti som varit mot är SD och uppdraget har inte gällt om DAB (läs DAB+) ska iinföras utan hur det ska ske.  Arbetet har skett tillsammans med berörda myndigheter och i samråd med marknadens aktörer (vilket dock inte inkluderar lyssnarna).
     Planens om lagts innebär att lansering av tjänsten ska ske före jul 2016 och att FM-nätet ska släckas 2022. De digitala sändingarna ska ske på frekvenser som tidigare användes för TV (band 3) och kan ske i 4 frekvenlager (ett nationellt, ett för SR/UR med 24 regionala delar, två för kommersiellt bruk med  30 regioner). Redan vid lanseringen skall 70 % av hushållen nås.
     De som i dag har tillstånd till sändning på FM-nätet får detta förlängt när det går ut 2018 utan avgift, förutsätt att DAB-säning också sker.
     Villkor för släckning av FM-nätet 2022 är att DAB redan 2020 kan nås av 99,8 %, att ett mervärde uppåtts i innehållet, att högst 50 % av lyssnandet fortfarande sker på FM och att bilradiokonvertering sker.(30 % av all radiolyssning sker i bil).. Om villkoren inte uppfylls i tid skjuts släckningen fram till år 2024. Tekniska möjligheter utvecklas snabbt, så en uppföljning bör ske kontinuerlligt  så att en villkorsöversyn kan ske 2018.
     Närradion kan få fortsätta sända på FM tills vidare för att på sikt finna ny teknisk form. Kanske kan, menade Nina, det nationella frekvenslagret börja nyttjas för ideella "communities" som ju inte alltid är  knutna till en geogrfisk region.
     Ungefär 10 miljoner radiomottagare måste bytas i förtid pga DAB-övergången. Men det är ingen svindlande stor investering för användarna - peanuts jämfört med vad man satsar på sina mobiltelefoner t ex. En DAB-mottagare kommer att kosta från ca 500 kr och uppåt. För SR blir det lite dyrare på kort sikt, lmen besparing på längre sikt, så det jämnar ut sig.
     För att få fart på byte från FM till DAB på mottagarsidan måste lyssnarna erbjudas klara mervärden i programutbudet. Det kan vara i form av specialinriktade programkanaler. I Norge som ligger före med DAB har en seniorkanal bivit en stor framgång. Separata sportkanaler kan också locka.
     Det är viktigt att DAB kan genomföras och bidra till en fortsatt ökning av mångfalden i programutbudet, menar Nina. Och det är angeläget att rundradion bibehålls och inte ersätts av streamat ljud på "nätet". Rundradion har ingen mellanhand mellan sändaren och mottagaren, de signaler som går ut kan på ett effektivt och ograverat sätt tas emot av alla - ett viktigt demokratiskt värde.
     Frågorna var många och intresset stort. Så klockan blev fort 12 denna soliga vårtorsdag.


2015-03-05

Som en uppföljning efter de senaste veckornas fokus på kust- och fartygsradio tittade vi denna torsdag på en gammal fillm (70-tal) - Resans slut - som i lätt dramatiserad form skildrade sjöräddningen och kustradions betydelse för räddningsoperationerna.
Då filmen gjordes hade larmen till sjöräddningen minskat från handelsfartyg men ökat från privata nöjesbåtar och nödsignaler på privatradion blivit vanliga.
     Eftersnacket kom delvis att handla om hur privatradions möjligheter att förmedla nödsamtal i hög grad kom att ta över från de av samhället rekommenderade och säkerställda nödkanalerna, trots att säkerheten på priatradiobanden var sämre. Båtfolket tyckte det var enklare och bättre. Ungefär som när Internet slog igenom, trots att många samhällsinstitutioner och sakkunniga (bland dem Televerket) försökte hålla emot i början, eftesom det hela var så osäkert och oreglerat.
      I dag tar mobiltelefoner och GPS-navigering viktiga roller för båtar i sjönöd, okända ting när filmen gjordes.
Krister Björnsjö kompletterade också med intressant information kring olika frekvensbands användning - planerad och oplanerad. Utvecklingen i stort har gått från internationella regler för långväga radiotrafik till att mer och mer komma att handla om kortväga radiotrafik, som bluetooth och wifi.
      Det dök också upp frågor kring DAB-radio, som vi sparade till nästa torsdag.
       Vi fick också en rapport om vad som förevarit vid gårdagens möte på Tekniska Museet om talsyntes och taligenkänning, ett område där de senaste decennierna inneburit stora framsteg, ävenom det fortfarande är svårt att lära datorer alla olika betydelser som våra uttalade fonem kan ha i olika sammanhang. Området inkluderar numera också datoransikten som  kan delta med uttryck i en talad dialog.


2015-02-26
blev vi ännu mer maritima och ägnade förmiddagen åt fartygsradio och åt vår medlem Torbjörn Lörstads minnen och tankar från sin tid som fartygstelegrafist och senare i Televerket Radio.
     Radioteelgrafistubildningen vid Teleskolan (Hornsgatan 103) kompletterades med att redarföreningen ordnde egen utbildning i Göteborg. Examinator på båda ställena var Einar Malmgren (den legendariske) som 1960 godkände Torbjörn. Det handlade inte bara om morse och radioteknik, även löneuträkning skulle man kunna. Och ha simultankapacitet.
     Sedan följde ett 60- och ett 70-tal med oräkneliga 8-timmarspass, på olika hav, för olika rederier, på olika fartyg. Och mycket skulle sändas, mest under dygnets mörka timmar. Paus blev det i hamn där sändning inte fick ske och i USAs stora sjösystem där monopolregler förbjöd sändning till utlandet från fartyg.
     Televerket bevakade trafiken och det gällde att ha allt journalfört. Radioutrustningen hyrdes av verket som såg till att tekniken fungerade, genom underhåll vid besök i svensk hamn eller vid behov genom att flyga till plats där underhåll krävdes. Ombord fanns förstås reservsändare, extra radiorör (om än iblan dmärknta "kanske trasigt" och lödkolv, som dock helst inte skulle hanteras av andra än verkets reparatörer. För strömmatning fanns en växelströmsgenerator i maskinrummet.
     Telegrafistens verksamhet ombord var i hög grad också av social natur. Man visste allt om alla och blev som en  personalavdelning.
     När Torbjörn klev i land var 70-talet slut och vikarierade en tid i Johnsson-koncernens sambandscentral - ett jobb som bara anförtroddes erfarna radiotelegrafister, som visste att hålla tyst om hemligheter. Han sökte sig sedan  till  Televerkets Radioavdelning, enheten för kustradio (Rmk). Taxeinformationsmaterial till fartygen producerades; TFS Serie D:7.
     När Maritex kom till  efter idéer från Göteborg radio var Torbjörn med från början. Det var från början en extrautrustning, men blev senare ett krav för att fartyg skulle få gå utan telegrafist. Och det blev ett rumfkort i rederiernas service för att tillgodose krävande passagerares kommunikationsbehov. Även INMARSAT och dess trafik via satellit hörde till arbetsområdet.
     Vi som var på plats fick en rad lustiga episoder berättade för oss av Torbjörn och han kompletterades av Göran Roos som också gått på sjön som telegrafisk i unga år. Någont arvode (läs vinflaska) fick inte Torbjörn eftersom han är medlem, men det fick däremot Göran, för att han blivit 80 år och för hans mångåriga insatser för senITel, Teleseniorernas Förbund och Stockholms TeleSeniorer.


2015-02-19
Kustradio var ämnet för dagen och det presenterades av radioproffset Stig Humla (som alltså inte är radioamatör). Han kom till Göteborg radio 1962 basade som mest för både sjöräddning och alla kuststationerna.
     Sedan Marconi lyckats överföra etersända meddelanden och Samuel Morse fått patentet på morsealfabetet (som egentligen hittades på av en annan) har det hänt mycket med tekniken. Runt 1900 lyckades man korsa Atlanten med radiosignaler och ungefär då startade även Telegrafverket prov med radiosändningar. Karlskrona radio startades av militären och verket tog över en militär station i Göteborg.
     På 30-talet inleddes telefoni på gränsvåg (mellan KV och MV) men andra världskriget gjorde att det inte kunde tillämpas allmänt förrän efter 1945. Med gränsvåg nådde man till Medelhavet, med kortvåg som introducerades senare kom man jorden runt.
     På 1960-talet kom VHF på 160 MHz-bandet att slå igenom. Här var antennhöjden viktig för räckvidden och bortåt 60 basradiostationer inrättades. Kustradiostationer fanns det då 11 stycken, några militära, någon SJ:s och några Televerkets.
    I dag finns bara en kustradiostation kvar  - Stockholm radio, som numera drivs av det privata företaget Viamare. All teknik har digitaliserats. Gränsvåg finns kvar för fläckar som inte täcks av VHS, men passning sker bara på begäran. Verksamheten går ihop tack vare trafik med fritidsbåtar och med flygplan. Men vad händer med kustradio i privat regi om/när den inte längre ger lönsamhet?  Kan landet vara utan denna service?
     Sjöräddning har alltid varit sjöfartsverkets ansvar, men utförts av frivilliga i sjöräddningssällskapet. Kustradiostationernas roll i sammanhanget reglerades genom en överenskommelse på 1940-talet där samordning påbjöds mellan olika berörda instanser. På 70-talet kom en räddningstjänstlag som ger räddningsledaren beordringsrätt, även att t ex rekvirera helikopterhjälp från grannland.
     Televerkets roll i sjöräddningen begränsades när sjöfartsverket skaffade egen kompetens och startade en nationell räddningscentral i Göteborg. Dessvärre finns ingen undercentral som kan ta över om Göteborgscentralen skulle slås ut.



2015-02-12
Denna tämligen oplanerade torsdagsförmiddag kom inte att handla om nätets Internetmuseum. Vi diskuterade en del om det nu inledda årsmötet och dess uppläggning, kanske finns det skäl att inför nästa år göra en del revideringar.  
      Åke P demade en nyinkköpt extern 2,5-tums hårddisk (ca 750 kr) av märke Seagate som också innehöll ett backupprogram av än så länge okänd kaliber. På köpet hade också smugit sig in ett städprogram "reimage" som  letade fel men krävde pengar för att fixa dem och som dessutom inte var jättelätt att bli av med. Backup genom direkt manuell kopiering av allt nytt med jämna mellanrum diskuterades. Enklare bör det dock vara att använda dett vettigt program som gör urvalet vid varje backup - gratisprogrammet Cobian antogs vara en hygglig variant.
     Den misslyckade SSD-manövern för två veckor sedan hade ännu inte fått sin förklaring, men leverantören (Dustin) hade lovat skicka ett nytt exemplar med hopp om bättre funktion. Sedan det hela väl bllivit gjort kan vi lämpligen skaffa ett "skal" till vår gamla hårddisk och  vid behov USB-ansluta den som extern hårddisk till vår dator.
     Ja, sedan var klockan snart 12 och vi såg fram mot ett par m e m marina snITel-torsdagar de närmsta veckorna.

2015-02-05
En påminnelse om praktisk IT-säkerhet och om de risker vi utsätter oss för när vi är ute  på Internet fick vi denna torsdag av Bo Ohlsson, ordförande i SeniorNet Järfälla och trägen problemllösare i SeniorNets diskussionsgrupp "Datorbiten"..
     De av oss som fortfarande använder Windows XP lever allt farligare på nätet, framhöll Bo. Det har snart gått ett år utan att säkerhetshål har täppts till. Dessa datorer bör helst inte släppas ut på nätet.  Och de som bävar för Windows 8 behöver inte vara oroliga för att byta, med 8.1 och updateringar har 8:an nu blivit OK att använda.
     Den vanligaste säkerhetsrisken vi utsätts för är att vi
i mejl och på hemsidorl ockas att klicka på länkar , rutor eller bilder som utlovar något positivt (reparera fel på Windows, rensa datorn från skräp) men som åstadkommer något annat och oönskat (lägger in trojaner, segar ner datorn, gör den till  ett verktyg för okända krafter). KLICKA INTE om du är det minsta osäker, inte ens om det ser ut att komma från en kompis.
     Som medlem i SeniorNet kan man alltid skriva och fråga i Datorbiten, och som regel har man svar inom någon timme (snabbare och mer begripligt än när barnbarnen supportar). Har man  programmet Team Viewers klient i sin dator  kan man dessutom få hjälp av någon betrodd kollega som då kan "ta över" ens egen dator från sitt tangentbord och göra de ändringar som kan behövas.. Tänk bara på att denna trafik kräver rätt mycket bandbredd, ifall du har ett mobilt bredband med "lågt i tak"..
     Ett nyskapat virus sprider sig på 4-6 timmar från Kina till USA (det är den vanligaste vägen). Ett bra och uppdaterat antivirusprogrm är förstås ett måste. Men man klarar sig bra med gratis programvara. Microsofts egen (Internet Security Essencials eller numera i Win 8 Defender) duger, menade Bo, även om andra program har bättre testresutlat, som AVG t ex. Numera laddar man ner en fullversion av AVG men den övergår till gratisversionen efter provtiden om man inte vill betala.
     Brandväggen som finns i Windows är fr o m Windows 7 helt OK (till skillnad från XP:s brandvägg som gärna bör ersättas med t ex Zone Alarms variant). 
     För att få bort diverse skräp och farligheter som kommit in i ens dator är programmet Malware Bytes bra, ansåg Bo.  Annars använder han programmet Ccleaner för att hålla sin dator städad, kör det varje gång innan han stänger av datorn för dagen. För säkerhets skull låter  han programmet spara  en kopia av windowsregistret innan det kör registerrensning).
     Två andra viktiga saker när det gäller säkerhetent:
- se till att förbindelsen är krypterad (https) när du gör affärer på nätet
-- se till att ha BACKUP på dina viktiga filer, gärna i en extern hårddisk - men den ska då inte vara ständigt ansluten till datorn utan kopplas in bara när backup görs..

  
2015-01-29 
I dag skulle senITels bärbara Dell-dator få sig ett ansiktslyft genom att byta hårddisk från vanlig, snurrande sådan till en SSD  (Solid State Disk) utan rörliga delar. Pelle Carlson, som med framgång bytt i sin egen dator och fått den betydligt snabbare redogjorde för för- och nackdelar, visade på programvaror från Intel som underlättar övergången m m. Men när det kom till att genomföra flytten av gamla hårddiiskens innehåll til SSD-disken gick det inte alls. En medförd separat "diskklonare" fick ingen kontakt med SSD:n.  Det fick däremot  datorns Windows, som uppfattade den som en extern disk, av allt att döma beredd att jobba ihop med den. Men Intel-programmet som skulle medge enkel migration till SSD:n  gick inte att hämta hem  (pga svårigheter med nätanslutningen). När detta program senare (efter mötet) kunde installeras visade det sig att inte heller det programmet lyckades upptäcka att det fanns en SSD inkopplad. Frågan är nu bollad till Intels support i hopp om tips på en lösning. Så vi får kanske återkomma i ärendet.
     Medan Pelle höll på och mixtrade med SSD:n passade Till Mayer på att ge en del tips. Windows samlar med tiden en stor mängd data i filen System Volume Info, och det kan göra det trångt på en måttligt stor hårddisk. Genom att köra diskresnsning som administratör kan man plocka bort data som sparats för systemåterställning, utom den senaste återställningspunkten. Om man vet att denna är OK kan man  radera tidigare data och därmed minska filen högst väsentligt i storlek.
     Några frågor runt krånglande program och datorer fick också kommentarer som kan leda till problemens lösning, eller i vart fall reduktion.
     Johan informerade om att det nu finns ett Internet-museum. Det är förstås ett virtuellt sådant och är beläget på nätet: www.internetmuseum.se. Vi ska titta närmare på det vid senare tillfälle, dels för att ta del av innehållet, dels för att kanske få idéer om lämplliga personer att bjuda in till kommande möten.


2015-01-22
2015 års torsdagsmöten i Stockholm inleddes med en rivstart den 22 januari. Svante Axelsson, ansvarig för Televerket/Telias inköpsverksamhet från 1988 och ett antal år framåt, gav oss en intressant inblick i denna funktions utveckling. Från materieladministration till en strategisk roll med resultatpåverkan för koncernen.
     Det var på 80-talet bara Materielavdelningens inköpsavdelning som följde upphandlingsförordningen, menade Svante. Och deras inköp var begränsade till standardprodukter. Teleområdena, Nätavdeldning och Marknadsavdelning skötte sitt tämligen självsvåldigt efter egna regler. Lagen om offentlig upphandling (LOU) ställde ökade krav, men det löste man genom att anse att den inte gällde i affärsverksamheten. Sveriges tolkning av LOU är nog inte identisk med EU:s men ingen överklagade, så tolkningsfrågan förblev oprövad.
     År 1995 köpte Telia in för 2,3 miljarder (2,6 miljoner i timmen). Numera är inköpen mycket större, och mer komplicerade, eftersom det i hög grad är tjänster som köps in av dagens Telia. Så det blir allt viktigare att inköpsverksamheten sköts effektivt och integreras i värdekedjan för verksamheten. En avsevärd uppgång i detta avseende skedde under 90-talet, men Svante befarade att Telia nu sjunkit till lägre nivå igen.
    Svante gav oss också målande exempel på hur man runt 1990 lyckats spara 97 % av vad det skulle kosta att bygga upp ett eget lönsesystem och i stället köpa ett standardsystem på marknaden – och att hantera de fåtaliga anställda som inte kunde skötas av standardsystemet separat (Excel).
     En ”kinkig” inköpsrutin som ställer strikta krav kan också vara till fördel för leverantören, som på så sätt tvingas skärpa sig och bli bättre än sina konkurrenter. I affärerna med Ericsson hade Televerket traditionellt inte varit så strikt, utan tillåtit missar, långa ledtider m m (det gällde nog också den egna leverantören Teli). Men när telemarknaden blev alltmer konkurrensutsatt måste en hel del av det gamla invanda beteendet omprövas även för inköpsverksamheten.
     Denna verksamhets potential belyste Svante med ett Lars Berg-citat om Unisource. Inköp var där ett av fem strategiska områden, och det enda som var riktigt lyckosamt för ekonomin.
     Vaksamhet mot oegentligheter är också en viktig del när stora inköp görs, och här gavs exempel både på rena bedrägerier och på kanske omedvetna förskjutningar i förmåner så att gränsen för muta passeras.
     Vi fick också en bild av hur kulturella skillnader påverkar internationell handel och hur svårt det kan vara att få besked om varför en japansk leverantör sänkt sin kvalitet men ändå hävdar att alla krav är uppfyllda. Plus en hel del annat, som skulle göra detta referat alltför långt.

Nedan kan du klicka dig fram till referaten från tidigare års torsdagsmöten. 

Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: rainbolg.gif (1315 bytes)

Det hände 2014Det hände 2013

Det hände 2012

Det hände 2011

Det
hände
2010

Det hände 2009

Det
hände
2008

Det
hände
2007

Det
hände
2006

Det
hände
2005

Det
hände
2004

Det
hände
2003

Det
hände
2002

Det
hände
2001

Det
hände
2000

Det hände
våren 99

hösten 99

Det hände
våren 98

hösten 98

Det
hände
1997

Åter till
senITel:s
hemsida.

Sidan senast reviderad 2015-01-06

Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: rainbolg.gif (1315 bytes)