senITel

Våra senITel-dagar 2016

 Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: C:\FrontPage Webs\Content\senitel\images\rainbolg.gif

Här nedan följer referat från årets avverkade torsdagsövningar. Länkar till tidigare års mötesreferat finns längst ner


2016-12-08
Lite förtida luciafirande var huvudingrediensen vid höstens sista möte för senITel i Stockholm. Programchef Åke laddade upp med tre sorters glögg och Krister kompletterade med hembakta lussekatter. Mums.
     Men vi hann också lyssna på en del intressanta små spontanföredrag av det slag som endast  Johan kan prestera. Historiska aspekter på hur det som hände i mitten på 1800-talet faktisk har återverkningar på Telia in i vår tid. Och en påminnelse om att vi om ett drygt år har anledning att uppmärksamma att Kongl Elektr. Telegrafverkets första chef´, Carl Akrell, gick ur tiden för 150 år sedan.
     Neve lade fram förslaget att vi skulle försöka få äldre att ta till sig och tillämpa IT i vården (som vi fick oss till livs förra torsdagen) genom att skapa kontakt mellan primärvården i Stockholm och SeniorNet . Det mottogs positivt och kontakter kommer att tas.
     Lite minnen från verket och lite roliga historier blev det förstås också. Och sedan önskade vi varandra God Jul och Gott Nytt År och såg fram emot 2017 års första torsdagsmöte den 26 januari.
     En koppling till trenden Virtual Reality och Augmented Reality visade Åke förra veckan, men det kom inte med i referatet. Här kommer dock länken nu i efterhand, den ger tips om årets julklapp som överträffar både VR och AR.



2016-12-01

IT i vården var ämnet för dagen - ett ämne som engagerar, visade det sig (men så är vi också med åren mer och mer vårdberoende). Så frågorna blev många till Eva Pilsäter Faxner, primärvårdschef i Stockholm och djupt involverad i den pågående förändringen av  teknik och attityder inom vården; i grunden teknikintresserad läkare.  
     Tekniken ska tillgodose såväl de vårdsökandes behov som berörda personalgrupper i vården. Och informationen ska omfatta alla data om journaler, mediciner etc. Men det är inte bara passiv information - med rätt struktur skapas verktyg till nytta för patienten, för  vårdgivningen och för forskning. Dubbelarbete kan undvikas. Och en del arbete flyttas till patienten själv.  Via "Mina vårdkontakter" på nätet kan vi nu enkelt boka läkartid på nätet, få medicinförskrivningen förnyad osv.
     I några provområden är nu den egna sjukjournalen tillgänglig på nätet för patienten (efter inloggning med bank-ID) och under nästa år ska detta vara infört i hela Stockholmsregionen. För att så småningom gälla hela landet.  Patienten får mer information och ökat inflytande över sin vård - och ett ökat eget ansvar. T ex  besvara enkäter på nätet före läkarbesöket..
     E-tjänster utvecklas för terapi på nätet. Appar som ger stöd och "hemuppgifter". Och som leder till att en psykolog kan hantera 4-5 gånger fler patienterän tidigare, men med lika gott resultat.  Det känns också lättare för patienten - och fullt naturligt för dagens unga som är vana att sköta det mesta på nätet.
     Kompetenshöjning är nödvändig och genomförs inom vården. Dels gäller det att behärska tekniken, men också att skriva journaler på ett sätt som  blir begripligt för patienterna, det handlar delvis om en attitydförändring.
     Den utvärdering som hittills skett är positiv,  förändringarna ger ekonomiska fördelar, kompetensen har ökat i alla personalgrupper och de flesta är nöjda. Men en hel del återstår förstås också att göra.
     Avslutningsvis visade Eva hur inloggning sker till 1177 Vårdguiden och hur man där kan hitta till sin journal m m. Än så länge tomt för de flesta, men inom ett år finns våra journaler där, dock bara sådant som journalförts sedan januari 2016.
     Vi som var där bestämde oss för att avsluta terminen redan nästa torsdag med traditionellt Lusse-fika med tillbehör, även om det blir några dar för tidigt.


2016-11-24

Dagens gäst var Östen Frånberg som haft en lång karriär på 28 år i industrin fram till 2005, huvudsakligen på Ericsson, och sedan varit 10 år i den akademiska världen, på IVA 2005-2012 och på Uppsala Universitet 2012-2015. Han har varit med i tillkomsten av det svenska systemet för hantering av Internet och dess domännamn. På senare år har det gällt Internet of Things (IoT) samt utvecklingen och användningen i Sverige.
     Man har studerat World Economic Forums Global Competitive Index (GCI) för att peka ut lovande industrier och funnit Skog, Malm, Fordon och Vattenkraft. Med hjälp av Global Sustainability Index har man definierat frågor att tackla för att långsiktigt möta utmaningar mot välfärden och funnit Systembyggande, Samarbete, Miljöfrågor och Kunskap/Utbildning.
     Potentialen för långsiktig effektivisering i industrin är betydande och man anser att IoT kan bli en viktig bidragande faktor.
Vinnova har 2012 gjort en analys av 70 olika industriella agendor och bantat ned listan till 33 områden. Luleå Tekniska Universitet har varit aktivt med att diskutera innovationsprogram med industrin. Till slut har Vinnova valt ut 16 Strategiska Innovations Program (SIP), varav IoT är ett. Mynidigheter och privat industri satsar i dessa cirka 1200 Mkr/år, delat 50/50.
     Vid en kartläggning av svensk industri har man pekat ut digitalisering i fordons-, maskin-, och processindustrin som särkskilt lovande. För fordonsindustrin förutser man en övergång till autonoma fordon i fyra steg, en utveckling som särskilt uppmärksammats av näringsminister Damberg.
     Detta är på väg att hända redan nu, Ericsson förutsäger att det kommer att finnas 50 miljarder uppkopplade enheter redan år 2020. Moore´s lag säger att datakraften fördubblas på 18-24 månader. Många produkter kommer att gå från manuella till digitala till smarta.
     Sveriges transporter är industrins blodomlopp och det finns stora möjligheter att skapa smarta transportsystem. När det gäller fastighetsförvaltning finns det också stora möjligheter med nya digitala tjänster.
     För att öka effektiviteten i utvecklingen skulle det behövas ökat samarbete för att utveckla gemensamma delar av systemen.
     En observation är att det finns många gemensamma funktioner i olika tillämp¬ningar. Det finns därför behov av en gemensam referensarkitektur, som är använd¬bar inom olika sektorer. Man tänker sig en sådan med en stack av fem nivåer för Tjänsteaccess, Gemensamma IoT-tjänster, Tjänsteinfrastruktur, Branschspecifika produkter samt Generisk maskinvara.
     Interoperabilitet kan åstadkommas i många olika branscher på likartat sätt. Därför pågår ett ambitiöst standardiseringsarbete på det internationella planet med deltagande från svensk sida. I det svenska arbetet koordineras bidragen från användare, producenter, myndigheter och leverantörer. Ett resultat har blivit ett ökat industrideltagande i arbetet i ITU.
     Det hela baseras på övertygelsen att samarbete mellan olika delar av industrin kring gemensamma IoT-lösningar skall främja den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.

Det finns  en ljudupptagning av hela föredraget. Den som är intresserad kan vända sig till Till Mayer för att få adressen till den filen. 


2016-11-17

Förra torsdagen pratade vi avslutningsvis om förstärkt verklighet, dvs där man kompletterar vår vanliga verklighet med virtuella ingredienser. Den här gången tittade vi närmare på en populär variant av detta fenomen: Pokémon Go (Pokémon torde vara en hopskrivning av Pocket Monsters).
     Bia Persson gav oss en introduktion och visade hur man med mobilappen för Pokemon Go kan hitta och fånga in dessa (oftqast rara och söta) monster i fickformat. Och hur man (via sin Avatar i spelet) först hittar och förser sig med de verktyg man behöver i jakten genom att i sin mobil eller surfplatta upptäcka var i naturen det går att komma över dessa saker (Pokestop). Och hur man efteråt sköter om sina småmonster så att de klarar att vinna över andras monster på ett Pokemon Gym.
     Pokémon som företeelse startade 1996. Så när Pokémon Go öppnades i juli 2016 handlade det om figurer som redan var bekanta bland barn och även många föräldrar. Så blev det också en skrällsuccé, på gott och ont.
Till det goda hör, menade Bia, att jakten på Pokémons är fri från det våld som finns i många dataspel, att det engagerar unga och får dem (och deras föräldrar och deras föräldrar) att ta sig ut i stad och natur med sin mobil och inte bara sitta hemma vid en skärm.
     Bias egen entusiasm för spelet är inte i första hand tävlandet, men just förmågan att få människor att röra på sig och umgås. Jakten på Pokestop får en också att upptäcka saker i den vanliga verkligheten som man annars lätt missar. Sådana stop finns bl a inne på muséer, vid statyer, byggnadsdetaljer, t o m vid Televerksloggan i gatstensmosaik vid Vitsandsgatan.
     Även många mogna män och kvinnor gläds åt Pokémon Go - bl a en f d partiledare som uppger sig ha gått ner 10 kilo i jakten på pokestop och monster.
     Avslutningsvis visade Bia en gratisapp (Frametastic) med vilken man väldigt enkelt skapar trevliga bildkollage som kan bli som små bildberättelser att mejla till vänner eller publicera på Facebook. Appen finns i Apple- och Androidversion, men verkar inte finnas för PC.


2016-11-10

Klas Hammar från Microsoft berättade denna torsdag om Windows 10. Han kom till Microsoft för 18 år sedan efter att tidigare arbetat hos bl a Apple.
     Windows 10 lanserades sommaren 2015 och har sedan dess installerats i över 400 miljoner enheter. Den snabba introduktionen är förstås delvis ett resultat av att privatanvändare och småföretag gavs möjlighet att byta till Windows 10 gratis under ett år. I Sverige har omkring hälften av konsumenter och småföretag i dag Windows 10.
     Sedan Windows 7 utvecklades har IT-världen förändrats en hel del. Då var tänkandet kring IT annorlunda, det fanns knappt några smarta telefoner och det fanns inte alls líka mycket skurkar på nätet som ville komma åt dina lösenord osv.
     Windows 10 kom till som ett gigantiskt kollektivt projekt. Man bjöd in till användning av tidiga betaversioner för att få synpunkter och önskemål från användarna. Över 6 miljoner testpiloter nappade och kom med synpunkter som ledde till tusentals förändringar innan systemet var färdigt.
     Synpunkterna handlade om säkerhetskrav, kostnadsbegränsningar (för stora företag kostar det många tusen per PC att byta operativsystem), produktivitetskrav och önskemål om nya affärsmöjligheter.
     Resultatet blev ett system som är en gemensam enhetlig plattform för såväl PC som surfplattor och smarta telefoner (och för den delen för framtida terminaltyper). Enklare för såväl utvecklare, IT-avdelningar och användare.
     Vi kom att diskutera säkerhetsaspekter en hel del. Klas dator var av typen Surface och hade möjlighet till biometrisk inloggning (fineravtryck eller ansiksigenkänning), vilket gör att man inte behöver skriva in lösenord så ofta. Därmed minskar risken för "avlyssning" av lösenorden - lösenorden anses nu själva som en stor säkerhetsrisk.
     Appar från Microsofts app-store körs i Windows 10 i en "sandlåda", dvs de kan inte skada eller påverka datorns övriga innehåll och program.
     Produktiviteten höjs i Wndows 10 bl a genom att uppdateringsfunktionen ofta innebär en nyinstallation, som medför att onödigt skräp som kan seg ner datorn tas bort. Och uppdateringarna sker med större automatik och mindre påverkansmöjlighet från användaren. Därmed bör det bli enklare och skillnaden mellan installationerna i olika datorer minskar. På denna punkt fanns det skilda synpunkter i auditoriet. Men Klas menade att man ju ändå själv kan påverka när en uppdatering ska installeras och att det gäller att ta till sig ett nytt synsätt. Låt datorn stå på jämt, precis som mobiltelefonen, då kan uppdatering ske nattetid. Nästa stora uppdatering kommer första kvartalet 2017 (och kan nog liksom de tidigare stora uppdateringarna ta ett par timmar i anspråk). Vi pekade på behovet av information om tidsåtgång m m inför installation av nya uppdateringar, en synpunkt som Klas lovade ta med sig hem.
     Gränssnittet i Windows 10 anpassar sig automatiskt till om användaren har en PC med mus och tangentbord, eller en surfplatta med pekskärm eller en smartphone. Klas pekade också på fördelarna med Åtgärdscenter (Action centre) som ger aktuell info om nya mejl, facebookinlägg etc, liksom med möjligheten att ha flera skrivbord i gång.
    Vi hade nog kunnat prata länge till om Windows, men förmiddagen tog slut och Klas beklagade att han inte hunnit visa nästa steg i utvecklingen: Holo-lens där användaren genom sina dataglasögon ser inte bara en virtuell verklighet utan en förstärkt verklighet (augmented reality AR), Men det finns en hel del att titta på om detta på youtube, sök på hololens och hitta t ex det här .


2016-11-03

Dagens gäst var Anders (Lundström) Cajander, som berättade om utvecklingen av digital TV hos Telia under 12 år mellan 1993 och 2004. Då spenderade man cirka 100 MSEK för att ligga i utvecklingens framkant. En berättelse ingår i en historia om Telias digital-TV som kom år 2011.
     Anders kom via Telesoft till Telia Research, som blev till 1991 med Östen Mäkitalo som chef. Där sysslade man med utveckling av digital HD-TV, samt också med ISDN, som kunde ge 128 kbps digitala förbindelser.
     1993 avslöjades att AT&T fått patent på att sända 1,5 Mbps på vanlig kopparkabel över 2,4 km distans. Samtidigt kom en ny MPEG videostandard som kunde kom­primera digital-TV till 1,5Mbps. TV över kopparnätet kunde bli möjligt!
     Nätchefen Olof Ulander stödde en studieresa till USA på hösten 1993 och ett bygge av en demonstrationsanläggning på våren 1994. Den visades för Telias styrelse och pressen i maj under namnet Bosses Video och man insåg möjligheterna med video till hemmen.
     Därpå följe ett provsystem uppbyggt runt Farsta telefonstation med 10  video­leverantörer och 50 abonnenter under 18 månader. Det gick bra men visade att tekniken ännu var för dyr. Kabel-TV, som maximalt kunde sända 140 kanaler och hade 1,4 miljoner kunder, kom in i bilden när man insåg att digitalisering kunde öka nätkapaciteten 6-10 ggr.
     Konkurrensen och den snabba utvecklingen av Internet ledde till sänkta priser och till ett beslut av J-Å Kark om en ny satsning som demonstrerades på Telecom 99. De hela blev klart 2003, men ledde till beslutsvånda och att Cajander bytte jobb 2004.
     Då fanns början till den IPTV-tjänst som senare utvecklats av Telia och som idag nalkas 1M användare.
     En central slutsats var att Telia tack vare de tidiga forskningsinsatserna hade utvecklat egen kompetens i teknikens front, så att man både kunde utveckla och köpa upp utrustning på ett kompetent sätt.
     Presentationen avslutades med en genomgång av de möjligheter som finns att tjäna pengar på transport-, mervärdes- och informationstjänster nu och i framtiden.


2016-10-27

Vi bekantade oss lite med den lilla pyttedatorn Raspberry Pi (lite större än ett paket cigaretter) denna torsdag. Kurt Åberg berättade om sina erfarenheter, som var både goda och mindre goda.
     Mest var det kanske nyfikenhet som fått honom att köpa det lilla kretskortet med dess olika in/utgångar (se bilden). Men det var också för att kunna köra så mycket streamad video som möjligt från mobilen till TV:n . Chromecast fungerade ju bra, men tillät inte alla program.
     Raspberry Pi togs fram  för 10 år sedan  inom universitetsvärlden i USA, närmast i syfte att öka studenternas kunnande i programmering m m. Sedan 2012 finns den på marknaden för vem som helst, och den har nu uppgraderats till version 3B. Den har 64-bitars processor på 1,2 GHz, har 1 GB RAM.  Kurt köpte den för ca 500 och ett plåtchassi att sätta kortet i för ytterligare en hundralapp. Därtill kommer förstås också kringutrustning som tangentbord och mus, liksom  eladapter och bildskärm (men det har man kanske redan). Och så behövs ett SD-kort för datalagring, så där tillkom yttelrigare någon hundring.
     Operativsystemet är av Linux-typ, heter Raspbian och inkuderar webbläsare, Libreoffice, utforskare och spel m m, liksom ett mediacenter. Det gick lätt att ladda ner och få igång sedan SD-kortet formaterats i ett särskilt program. På Kjell&Co:s hemsida hittade Kurt bra bruksanvisningar. Men SVT-Play ville inte fungera bra. Lösningen blev ett särskilt medieprogram vid namn Kodi plus en add-on för SVT-Play, och Kurt erfor att det blev bra kvalitet på både ljud och bild  - det senare visades klart och tydligt, men ljudet fick vi hos oss bara ut i projektorns dåliga högtalare.  På plats hämtades också add-on för Youtube som sedan fungerade utmärkt.
     Det går förstås att programmera en Raspberry Pi till alla möjliga uppfigter, men det hade Kurt inte (ännu) gett sig i kast med, utom att använda kommandona för uppgradering av programvaran.  


2016-10-20

Studiebesöket på Telia Company i Solna denna torsdag  samlade två dussin senITel-medlemmar som alla blev mycket väl mottagna av Anneli Andersén. Nedan några bilder som Neve tog. 
    Arbetsplatserna är tillgängliga för alla och det finns "fokusutrymmen" för samarbete och för avskildhet, för fika (coffice) etc. Och den ordnningssamme telianen agerar bl a så här:
     -    
Jag får jobba vid en arbetsstation var som helst i lokalerna. Väljer en arbetsplats som passar för det jag ska göra – för eget ostört arbete, för samarbete med andra, för samtal eller koncentrerat arbete. Äter där man ska äta, stör ingen som arbetar i fokusområde, stänger av ringsignalen när jag själv är i fokusområde. Säger till om jag blir störd av andra. Städar vid min arbetsstation och tar med mina grejer när jag lämnar den, för dagen eller för att gå på ett längre möte.
     Det här sista minns jag från sommarjobb på Televerkstaden på 50-talet - kvart i ett på lördagen utminuterades möbelpolityr och alla fejade och polerade sina arbetsplatser vid det lölpande bandet innan det var dags att göra helg (webmasters kommentar).


Anneli står i trappan och berättar. Nedanför trappan testar några den kreativa fikamiljön. Och tar man trappan upp så kan man se samma miljö von oben. Måhända heter den coffice.




2016-10-13

Liksom förra veckan ägnade  vi oss åt rörliga bilder, denna gång i dubbel bemärkelse, eftersom programmet handlade om  kampen mellan  Farnsworth och Sarnoff  om vem som  skulle  bli  USA:s TV-kung.  
     Farnsworth (t v) var bara 15 år när han  hemma på bondgården fick idén  till hur  rörlliga bilder skulle kunna distribueras via radiovågor och visas på ett katodstrålerör.  När hans tankar  började spridas  förstod RCA-chefen Sarnoff (t h), som redan  levde gott på licensrätten till ett antal uppfinningar inom  ljudradio,  vad  TV skulle kunna leda till och gjorde allt för att  motarbeta Farnsworth  och i stället själv  ta patent på en egen version av TV  (för vars utveckling han engagerade  uppfinnaren Zworykin och satsate en massa pengar).  Efter 15 månaders patenträttegång  med juridiska finter från Sarnoffs sida tillskrevs uppfinningen av TV ändå Farnsworth.  Men  striden  gick vidare, Sarnoff lyckades försena  introduktionen. Och 1941 kom ett världskrig emellan och efter det  gick Farnsworths  patent på TV ut.  Sarnoff  tog hand om produktionen och om intäkterna och Farnsworth  knäcktes  psykiskt och ekonomiskt, även om äran tillkom honom.
     Vi konstaterade att  den intressanta skildringen  ändå saknade en hel del  information om hur tekniken löstes  och  om liknande  strävanden  att  utveckla  fungerande  TV pågick på flera håll i världen ungefär samtidigt. T  ex nämndes inte  tekniken med Nipkow-skivor. Å andra sidan var det ingen av oss som tidigare kände till Farnsworth.
     Sedan gick de flesta av oss  till  Panggillets  sammanträde nr 137  i Drakenbergssalen.


2016-10-06

Likström eller växelström? Vi tittade på TV denna torsdag, från serien geniernas kamp valde vi programmet om Edison vs Tesla.  Tesla (t.v.) lyckades aldrig övertyga Edison (t.h.) om växelströmmens föredelar framför likström.  Efter en tids samarbete startade han därför eget ihop med Westinghouse, och som vi vet vann Teslas växelström matchen, även om han själv sjönk ner i armod och sjuklighet. Edison var väl inte heller så lycklig, hans eget företag blev General Electric som växte till en jätte inom växelström i USA.
     Likströmmens nackdel var att dess räckvidd var under 1 km medan växelströmmen kunde överföras över långa avstånd och därmed komma alla till del.  Men säkerhetsriskerna var i gengäld större.
     Vi noterade att matchen fortfarande pågår - för riktigt höga spänningar används numera likström för överföringen, medan praktiskt taget all bruksel är i växelströmsform, som när det gäller all elektronik åter omvanldas till likström i våra datorer och telefoner. Och Tesla har ju dessutom fått ge namn åt en flott elbil - som går på likström. Det gör även våra spårvagnar och T-banetåg
     I Sverige skedde under slutet av 1800-talet en utveckling av elproduktion, bl a med en typ av generatorer som kom att bli grunden för ASEA.
     Som förspel visade Åke klipp från nätet med korpulent 40-talsmotion och svävarjakt med rovfågel.


2016-09-29
Denna förmiddag ägnades främst åt att inventera vad vi kan hitta på för skoj resten av reminen. En del är redan inplanerat, se ovan, medan annat ännu bara är på idéstadiet. Det blev också tid till lite app-presentation, Facebook i mobilen,  och  lite kul djurfilm på nätet.


2016-09-22

Det var höstdagjämning och senITel-hösten började med en rivstart. Michael Grant gästade oss och berättade om sin tid i Telia, där han bl a arbetat med Mergers & Aquisitions, dvs att köpa och sälja företag. Men han gav också bakgrunden från arbete på Kommunikationsdepartementet under första halvan av 90-talet, då förändringarna på telemarknaden gjorde det nödvändigt med en telelag som ger grunderna för telekom i landet när konkurrens råder. Då drogs också ägardirektiven upp för ett bolagiserat Telia, och Telia fick vänja sig med att inte längre alltid vara den som själv visste bäst.
     Efter några år på Unisource kom Michael sedan att arbeta i Telia mellan 1999 och 2009. Även det synnerligen händelserika år då först den tänkta fusionen med Telenor gick i putten strax före jul 99, bl a för att man undvikit att i förväg ta tag i vissa väsentliga frågor (personkemi fanns nog också med i bilden).
     Ett omfattande arbete gjordes inför börsintroduktionen av Telia och Michael hävdade att det pris som sattes på aktien (85 kr) inte var fel på annat sätt än att det skedde precis när det börjat gå utför på börsen, och därför blev det snabbt ett för högt pris.
     I strävan att ändå nå en nordisk konsolidering närmade man sig sedan finska Sonera. Förberedelsearbetet skedde denna gång i små slutna grupper där frågor om namn, lokalisering, styrelse och ledning fick svar. Efter att IT-bubblan spruckit i början av 90-talet blev det enklare att komma fram till en rimlig prissättning och maktfördelning mellan Sonera och Telia, där Telia fick 64 % av ägandet, Sonera 36. Rent formellt var det dock Telia som köpte in Sonera, vilket ställde särskilda krav för att undvika att Telia skulle kunna anses ha otillbörlig insiderinformation.
     Börsintroduktion bl a i USA ställde krav på noggranna"tender documents"
med alla detaljer; det blev en rejäl lunta typ telefonkatalog.
     Efter en extra bolagsstämma hösten 02 kunde sedan köpet äga rum. Och sedan vidtog förstås en massa jobb för att få allt att fungera bra.
     Under de följande åren arbetade Michael vidare med att både köpa och sälja företag, en del av tvång (typ kabel-TV som blev Comhem) andra av rent affärsmässiga skäl. Förändringarna kan belysas med siffror från 2000 och 2008. Omsättning nästan fördubblades (men sjönk samtidigt i den svenska delen). Antalet anställda låg båda åren runt 30 000 (men sjönk i Sverige från 25 000 till 10 000).
     Numera handlar det mest om att avveckla Eurasia-bolag. Det aktuella kravet på 12 miljarder från USA har i princip lagligt stöd eftersom de ifrågasatta transaktionerna skett via en USA-bank, men summan är - förmodade Michael på en fråga - förhandlingsbar.
     Efter denna högintressanta start på senITel-säsongen ser vi den fortsatta hösten an med tillförsikt och kan kanske nästa torsdag titta närmare på vad vi ska ha för oss.


2016-05-12

Dags för våravslutning. Och den skedde i det  allra ljuvligaste vårväder på ett Djurgården i prunkande grönska och blom. Men vi klev ändå in i det relativa mörkret inne på Tekniska Museet och kände oss igenom utställningen MegaMind. Den är uppbyggd kring den mänskliga hjärnans förmåga att samla information, sortera den, låta sig inspireras till problemlösningar och till att skapa innovationer.  Inte så mycket av traditionella muesimontrar och texttavlor, mer av hands-on och testa. 
      De flesta besökarna var väsentligt mycket yngre (och kreativa?) än senITel-gruppen, som uppgick till ca dussinet gubbs. Och det var förstås kö till de intressantaste teststationerna. Men vi fick nog ändå vårt lystmäte av dataövningar som inte kräver mus och tangentbord utan bygger på egna rörelser och egen tankeverksamhet för att styra programmen. På bilden försöker Åke P lägga pussel med hands-up snarare än hands-on (men medge att det hade varit bra mycket enklare med en mus på en matta). Neve plåtade.
     Efter nära två timmars strövtåg i hjärnans inre skrymslen gick vi ut i solskenet och grönskan och avslutade terminen med en god och närande lunch. Sommarlovet varar denna gång till den 22 september, då vi åter samlas i grupprum 4 på Tellus och då vi startar vårt 20:e verksamhetsår.

2016-04-28

Säsongenssista möte på Tellus. På vägen dit regnade det kallt och ihärdigt, men det var ändå som ett loppspott i Mississippi jämfört med vad besättningarna får stå ut med på världsomseglingar i Volvo Ocean Race (tidigare Whitbread Round the World). Det visste vi kanske förut, men vi blev påminda om dessa strapatser av Richard Brisius, som gav oss en intressant och livfull genomgång av  hur det går till på dessa tävllingar.   
     Richard har själv gjort ett antal sådana tävlingsseglingar, från början av en slump för över 20 år sedan. Sedan starten på 70-talet har tävlingen utvecklats från ett rent äventyr till en proffessionell sport med klart definierade regler och villkor. Stormarna och skaderiskerna är dessamma, men det finns nu en gedigen erfarenhet att luta sig mot. Ett 10-tal dödsfall har inträffat sedan starten.

      Ett flertal filmer visades, bl a från den framgångsrika seglats som ett helt kvinnligt lag presterade - Team SCA.  Den föregicks av en seriös rekrytering av ett dussin av världens mest meriterade kvinnliga seglare och halvannat års träning och team-building. Och man lyckades få ett  bra lag med hög Team Spirit, som fick de experter som menade att detta var en sport för män att tystna.
    Vi fick också klart för oss att ca var femte seglare i dessa tävlilngar lider av sjösjuka, i vart fall i början av tävlingen. Men navigare necesse est, heter det ju.
    Fartygen är numera standardiserade (man får räkna med att lägga ca 4.5 miljoner Euro om man vill köpa ett erxemplar) och går ungefär lika fort. Så det blir skickligheten att segla strategiskt och navigera rätt som fäller avgörandet.
     Kommunikationen med båtarna har under åren genomgått en revolution. I slutet av 80-talet hade man möjlighet att kommunicera med 0.6 Kbps, nu är det över 500 Mbps. Hastigheten betyder inte så mycket för besättningen, den viktiga trafiken kräver inte höga hastigheter och någon social trafik hinner man knappast med under loppen. Men varje fartyg har en reporter ombord som förser omvärlden med information hemma i TV-soffan. Och var tredje timma kan man få information om hur övriga deltagare ligger tilll, och det är intressant för besättningen..
    Richard gav oss också egna erfarenheter från ett roderhaveri så långt från land man kan komm, med kraftigt läckage som följd. I sådana lägen är det en bergfast regerl (rule one)  att andra deltagare i närheten hjälper till. Så skedde även i detta fall, men hjälparna måste lämna området pga orkanvarning. Haveristen stannade dock kvar och med båten hjälpligt hoplappad red man ut orkanen och tog sig så småningom i land..

2016-04-21

Efter att ha diskuterat en del data problem och vad man ska köpa för ny PC om man behöver byta så ägnade vi förmiddagen åt att se och höra en intervju som Göran Olausson gjort och filmat med Ivan Grundin. Osäkert vilket år den gjordes, men Ivan var född 1913 och böjrade i verket 1936. Han arbetade redan från början  med stationsutveckling, och mycket av intervjun handlade om automatiseringen av mindre och medelstora stationer med system modell 336 och senare Standard 41, liksom introduktionen av A204-systemet  Taxesystemet med samtalsmarkeringar var från början gjort för endast kortväga samtal men användes under hela denna utvecklingsperiod föremål för allt mer långväga samtal, och Grundin berörde även de problem (och möjligheter) detta medförde . En intressant genomgång tyckte åtminstone en del av auditoriet, och dessutom kryddat med en och annan historia från  LME:s automatiseringsfester.

2016-04-14

Ännu en torsdag med oklar  programavisering, men järngänget fanns på plats och fick sig en hel del intressant till livs.

     Johan rapporterade från TeliaSoneras bolagsstämma, som med den nyvalda nomenklaturen ska heta bolagsstämman i Telia Company (AB).  Upplägget var nytt – inte mycket redovisning av ekonomi och verksamhet, desto mer av visioner och nya tag i ett estradsamtal med VD och ordförande.
     Ett nytt företag, en del av den digitala världen, i samspel med andra aktörer. Men med en hel del kvar att avveckla i Eurasien med ännu klara försäljningsvärden och med juridiska processer i flera länder liggande över sig som en våt filt.
     Vi konstaterade att den styrelsenfick tre nya ledamöter och  att det en gång så teknikbetonade företaget nu styrs av 6 ekonomer och 1 jurist, men ingen tekniker. Och noterade att varumärket i Sverige nu endast är Telia (och i Finland endast Sonera). Samt att flytten i år till Solna tills vidare inte som det var tänkt inkluderar ledningen vid Stureplan.
     Ericson har också haft bolagsstämma, av något mer traditionell art, men även här var tonvikten på visioner för framtiden. Utöver VD framträdde bl a forskningschefen och hållbarhetschefen. En glidning mot tjänstesektorn kunde noteras, med driftansvar för att köra kundernas system. Tekniken fick här lite mer betoning, bl a belönades de tre mest lovande teknikerna i företaget, satsningen på 5G hölls fram liksom samarbetet med andra (inte minst Cisco)
     Till rapporterade från årsmötet i Teleseniorernas Förbund. Där var det mera business as usual, men med en ny representant från Telia, Catherine Karagianni, som förklarade sig beredd att verka för TF:s bästa. Troligen blir det också ny hemsida för TF efter sommaren.
     Till fortsatte sedan med att ge tips om hur den som vill fortsätta med Windows7 (eller8) kan slippa
tjatet från Microsoft om Windows 10. Med ett litet program GWX stänger man enkelt av påminnelserna (Hur det går till kan du se här: Programmet kan hämtas från http://ultimateoutsider.com/downloads/  Man kan också ta bort (eller i vart fall dölja en Windows-uppdatering som heter KB3035583 – det är den som gör att man får hem tjatet om Win 10.
     Vi talade om  problem i samband med säkerhetskopiering och backup (om det nu är olika saker) men att ta med det skulle nog göra det här referatet alltför komplext.


2016-04-07
En liten tapper skara hade kommit denna torsdag, trots att ingen programpunkt var annonserad. Men det blev ändå en intressant förmiddag då vi först såg början och slutet av en lålng intervju som Göran Olausson gjort med Helmer Sylvan för ett dussin +år sedan. Den belyste Helmers första år i verket, liksom de sista decennierna före pension.
     Johan Martin Löf gav oss sedan en oplanerad men lysande presentation av den optiska telegrafens utveckling, särskilt i Frankrike, Storbritannien och Sverige. Semaforering med flaggor mellan skepp i flottan  var en tidig variant på korta avstånd, men med tillkomsten av bra kikare med akromatiska linser på 1700-talet öppnades möjligheterna att läsa signaler på längre avstånd. En idé fanns redan 1684 men fick ligga i malpåse. Riktig fart blev det i och med franska revolusionen som skapade en marknad för snabb långväga kommunikation. Mest känd var fransmannen Chappes semafortelegraf med tre ställbara element, som från 1790-talet byggdes ut i fem linjer och tjänstgjjorde ända till 1850-talet. En annan variant gav kontakt utmed kusten från norra Spanien till Nederländerna. Den inspirerade också engelsmännen till försök, men där började man med ställbara luckor och en linje via 10 stationer etablerades från London till flottbasen i Portsmouth. Senare satsade man åter på ett semafor-system som fungerade ända in på 1870-talet..
     I Sverige experimenterade poeten, hovmannen m m
A. N. Edelcrantz  (som vi nog kommer att få höra mer om senare av Johan) med olika versioner av  lucktelegrafer, och det resulterade i  en telegraflinje Grisslehamn-Eckerö 1796.  Stationerna hade  3 x 3 + 1 luckor vilket  gav många kombinationsmöjligheter och kodböcker  för stavelser , ord eller hela meningar kunde utväxlas - inte bara en bokstav i taget. Linjen blev intressant även för postmeddelanden och en linje byggdes  från Gävle till Landsort.  Men den viktigaste  efterfrågefaktorn var av militärt slag och  telegrafen hade stor betydelse i finska kriget 1808-09. Sedan låg den lite i träda till ofreden på 1830-talet.. Den telegrafiska kåren bildades då  och nät fanns kring Stockholm, Göteborg och Karlskrona. Och där fanns krigsveteranen och konstnären Carl Acrell , som blev Telegrafverkets första chef..  Telegrafiska kåren  innebar, menade Johan,  en tämligen färdig organisation att använda för den elektriska telegrafen när den kom, och därmet  kom  Telegrafverket i Sverige att bildas utan hopslagning med Posten (även om debatten i det ämnet fortsatte ända in på 1920-talet). 

Bilden visar den återuppbyggda optiska telegrafen  vid Dalarö, akvarell av K-V Tahvanainen


2016-03-31

Mats Larsson invigde oss i dag i den moderna tekniken som används vid orienteringar – speciellt vid 10-mila-orienteringen, där Mats är en av organisatörer. Han gav oss icke orienterare en kort bakgrund i orientering: Kartor, kompass, stiftklämmor mm…
     Mats demonstrerade sedan med hjälp av medhavda prylar – kontrollpinne, smådatorer, laptop, mm – hur kommunikationen och redovisningen av orienteringsresultat numera görs online under orienteringstävlingar. Dagens pinnar som vi ser på TV att orienterare sätter in i kontrollerna är personliga och registrerade på ägaren med ett unikt nummer. Pinnen är ett litet trådlöst USB-minne som dels markerar sin närvaro i den lilla kontrolldatorn som sitter vid alla kontroller, men som även själv noterar tid och egenskap för den kontrollen man passerar. Kontrolldatorn kommunicerar online med tävlingsdatorn och på så sätt registrerar man alla tävlandes markeringar i en web-baserad applikation. I Sverige kör man systemet Eventor med t.ex. applikationen OLA. Orienteringsförbundet håller med systemet för alla klubbar. 
     En ytterligare intressant applikation visade Mats: Eliten och vissa tävlande sätter på sig GPS-klockor som kommunicerar direkt med tävlingsdatorn. Därifrån kan de olika deltagarnas exakta löpbana visas i kartbilder och i reell tid på t.ex. en storbildsskärm. Vi fick detta mycket bra demonstrerat i inspelade tävlingar.
     I dag finns även datoriserade träningsspel för orienterare som demonstrerades av Mats. Man kan nu själv konstruera en egen karta genom att mata in kartdata.  Dessa översätts sedan i ett program till en virtuell värld. Sedan kan man springa runt i den virtuella världen och lära sig orientering hemma framför datorn! Detta används nu även för att köra virtuella tävlingar, enskilt eller i grupp.
     Åke Persson berättade som avslutning något om den stora organisationen och framförallt kart-administrationen som en 10-mila-orientering kräver. En givande torsdagsövning!     /Till


                                            

2016-03-10
En torsdag med vårkänning i luften. Trots det inte så få som infann sig till dagens rätt diffusa ämne. Första timmen tick Pelle Carlson igenom några säkerhetsprogram som komplement till den vanliga brandväggen och antivirusprogrammet.
     Ransomware är en otäckhet som man kan råka ut för om man har otur. Alla ens dokument blir krypterade och man får ett erbjudande om att få dem dekrypterade mot en ansenlig kontantinsats. Gratisprogrammet Bitdefender AntiRansomware lär skydda mot sådana angrepp och vi installerade det i vår dator.
     I PC för Alla har vi läst att Norton Power Eraser är ett effektivt och kostnadsfritt skydd mot "Browser hi-jackers" som stökar till det i din webbläsare och ibland kan vara svåra att bli av med. lSå vi installerade det programmet också - det hittade inget olämpligt att ta bort.
     Sedan installerade vi också Super AntiSpyWare i dess gratisversion.  Det ska vara ett effektivt medel för att bli av med spionprogram. Och vi hittade flera hundra, varav dock de flesta troligen var tämlligen fredliga cookies. Men programmet upptäckte också ett webbläsartillägg som det tyckte att vi skulle avinstallera (men som Nortonprogrammet uppenbarligen hade missat.
     Vårt antivirusprogram Panda Free (numera heter det Panda Cloud) har skött sig bra och vi såg ingen anledning att byta ut det. Om det vill sig illa kan dock elaka virus slå ut det egna antivirusprogrammet och då kan ju detta inte plocka bort några virus. Om man i ett sådant läge ändå kan ta sig ut på Internet så finns det möjlighet till virusskanning on-line. Ett alternativ heter ESET-On-line scanner.- det lär ska höra till de bättre.
     Många av oss är sedan tidigare bekanta med Advanced System Care från iobit. Det programmet för 12 olika rensningar/kontroller och lagar mängder av småfel. Erfarenheterna av programmet är goda, men en nackdel är att det så ofta kommer propåer om att hämta ny version, gå över till betalversion etc. Detsamma gäller de andra program från samma företag som ofta slinker med "på kötpet" vilket gör att man blir lite trött på dem trots att de nog gör nytta. De vanligaste heter Malware Fighter, Smart Defrag, Driver Booster och Uninstaller.
     Vill man slippa bli påmind så ofta om uppdateringar kan man i Windows 10 gå till Aktivitetshanteraren (tidigare kör: msconfig) och i avdelning Autostart inaktivera de program som man inte vill ska starta så fort man drar igång datorn (utan bara när man säger till själv).
     Pelle nämnde också ett par program som gör det möjligt att se vad som finns i datorn rätt så detaljerat, både hårdvara och mjukvara, nämligen AIDA 64 och Belarc Advisor.

Åke Persson belyste sedan med några exempel skillnader och likheter mellan de vanligaste webbläsarna. Bl a användandet av Fältet Favoriter alias Bokmärkesfältet för att enkelt nå de vanligaste sidorna. Vill man byta webbläsare kan man som regel enkelt expotera sina Favoriter/Bokmärken från den ena till den andra. 
     Han visade sedan hur man kan editera artiklar i Wikipedia (det finns 2,8 miljoner på svenska). Man kan enkelt öppna ett konto.. Och man får räkna med att det man skriver blir kollat.



2016-03-03

Johan hade fått veta att den PM om TAD:s historia som Sven-Ingvar Larsson och Kurt Åberg arbetat på nu har blivit klar. Den ger framförallt en bild av systemets tillkomst och första tid, men påpekar dessutom att centrala funktioner fortfarande finns kvar! Författarna har frågat efter vilka som borde informeras. Här föreslogs Peter Du Rietz, datorhistoriker på Tekniska museet samt Kenneth Svensson, mångårigt verksam på datasidan i företaget. Dessutom kunde historien passa bland dokumenten på senITels hemsida.
     Uno mindes att systemet på sin tid även upplevdes som att lägga lock på utveck­lingen, eftersom varje ändring innebar en omfattande och dyr modifikation.
    Sedan handlade det om appar. Till Till hade med sig sin Sony-Android-telefon och demonstrerade hur SL:s Access-kort kan läsas med hjälp av NFC (Near Field Communication), vilket är kontaktlös radio¬kommunikation på mycket nära håll som SL använder i systemets terminaler.
     I en telefon som har NFC inbyggd och Appen Res Saldo installerat lägger man bara telefonen på kortet, så kan man läsa saldo, kortinformation och transaktioner.
     Bankkort kom också upp till diskussion. Bankkort kan numera spärras för använd-ning utanför definierade regioner. First Card har även kort som kan meddela mobilen när ett köp eller uttag görs på kortet. Det klargjordes också att kortköp debiteras i två steg. Först kan en transaktion registreras snabbt (reservering) för att skydda beloppet, medan själva betalningen görs först när berörda banker hunnit genomlöpa sina betalningsprocesser. Då hävs samtidigt reserveringen.
     Appen Open Signal visar mobilmaster som finns i närheten av en terminal. Det är inte säkert att den närmaste masten alltid kommer till användning det räcker med en mast som ger tillräcklig överföringskvalitet.
     En del andra PC-program demonstrerades också, t.ex. ett litet program - InkSaver som kan spara mycket bläck i bläckstråleskrivare -  Beroende på inställningen styr programmet hur många pixlar som ska färgläggas i den utskrift man gör. Man kan för vanlig utskrift utan vidare spara 40% av bläckförbrukningen.
     Övningarna avbröts vid full tid.


2016-02-25

Chromebook var ämnet för dagen och det presenterades på ett lysande sätt av Khonee Andersson från SeniorNet Södermalm. Hon har jobbat som systemutvecklare och sett utvecklingen från stordatorer med dumma terminaler till dagens högpresterande persondatorer. Men nu svänger pendeln. Chromebook, som är Googles alternativ till PC-laptop och Macbook, innebär en enkel, säker (och billig) dator hos användaren som kräver anslutning till Internet och där såväl dokument som program huvudsakligen ligger lagrade i molnet. Ledorden är Mobile och Cloud.
      Chromebooks operativsystem, Chrome OS, bygger på en Linux-kärna integrerad med Googles webbläsare Chrome. Chromebook har blivit populärt i skolor, dels pga priset men också för att administrationen förenklas högst avsevärt. Khonee skaffade sin Chromebook i maj 2015 och sedan dess har hennes Windows 10-dator i stort sett inte blivit använd.
      Man arbetar uteslutande i webbläsaren Chrome och kan göra allt som går att sköta via Internet (dvs det mesta). Däremot kan program inte köras i datorn, bara på nätet. Och externa enheter som kräver drivrutiner kan inte anslutas på vanligt sätt. Men extern disk och USB-minne går bra och man kan även off-line köra Google Docs (Googles variant av Office). Mobilt bankID fungerar. Appar och tillägg till webbläsaren Chrome (extensions) hämtas from Chrome Web Store.
      Operativsystemet uppdateras helt automatiskt, liksom alla appar, man har automatiskt alltid senaste versionerna. Start sker snabbt och smidigt efter inloggning på sitt Google-konto (normalt en gmail-adress).
       All erforderlig säkerhet är inbyggd och vid varje start kollas att allt fungerar som det ska. Automatisk kryptering sker och appar körs i ”sandlådor” för att inte riskera störningar på systemet i övrigt.
      Skrivare måste anslutas till Google Cloud Print-tjänsten. Alla nya skrivare som säljs med ePrint-funktion i dag (”molnskrivare”) kan lätt anslutas till Google Cloud Print. Gamla skrivare utan ePrint-funktion ansluts via den dator den är kopplad till (PC eller Mac). Skrivaren aktiveras sedan via Chromebook.
     Chromebook tillverkas av många leverantörer och finns även i versionerna Chromebox ("stationär", kan HDMI-anslutas till TV:n eller bildskärm - bilden till vänster), Chromebase (allt i skärmen) och Chromebit (pinne med ChromeOS som när HDMI-ansluten till TV eller bildskärm omvandlar den till en Chrome-dator).
       Khonees Chromebook har 4 GB RAM, 32 GB SSD-disk och en Intel Celeron-processor. Räcker bra för uppemot 10 samtidiga appar.
     Här kan du se det presentationsmaterial som visades och på slutet finns där också intressanta länkar till mer information om Chromebook.
       Frågorna var många och ämnet så intressant att vi drog över tiden denna torsdag. Och många av oss blev nog sugna på en egen Chromebook. Neve konstaterade att har man en sån kan man klippa Internet-linan till sin Windows-PC och bara använda densamma bara till lokala tillämpningar.



2016-02-18
Blötsnö på marken och snömos på programmet bidrog kanske till att vi var relativt få denna torsdag. Men vi var i alla fall fler än de som röstat på ny styrelse i det nu nästan avklarade årsmötet. 
     Vi började med att titta lite på Word 2016 som installerats för en gratis provmånad. Den som är van vid Word 2010 känner sig som på mammas gata; ändringarna i gränssnittet är få. Men jämfört med 2003-versionen är ändringarna stora (det blev de ju redan 2007). Johan M-L gav ett belysande exempel på hur det som varit lätt att ordna i Word 2003 hade vållat honom åtskilligt bekymmer att hitta lösningen på i Word 2010 - det gällde att åstadkomma olika sidhuvud på vissa sidor i ett dokument.
     Vår Windows 10 var inte riktigt frisk denna dag - sökfunktionen vägrade fungera. Man kan undra varför, men uppenbarligen kan det bli en del fel i samband med uppdateringar av systemet.
     Pelle C ondgjorde sig över trasslet med Microsoft-konton, som man förutsätts ska använda och ville visa hur man kan nöja sig med ett lokalt konto, som inte kräver inloggning. Men givetvis trasslade det och Microsoft ville av någon anledning inte kännas vid vårt befintliga MS-konto. Men på den här adressen finns en film som visar hur man fixar ett lokalt konto.
     Panggillet har lyckats lägga sitt årsmöte torsdag den 17 mars. För att slippa kollission beslöt vi att ställa in senITels möte den dagen.
     Åke P visade en del appar som han drar nytta av: väderprognoser, ekonomi/banker, Sjöräddnig, Text-TV och SL. Och så avslutade vi med lite smågodis från youtobe, bl a den här pianokonserten:.


2016-02-11

Bo Ohlsson från SeniorNet i Järfälla (och riksbekant rådgivare på Datorbiten i SeniorNet Swedens Forum) gav oss denna torsdag sina synpunkter på Windows 10.
     Efter att tidigare varit tveksam konstaterade Bo nu att han kan rekommendera Windows 10. Har man Vista eller XP i dag kostar det runt tusenlappen och kanske är det då lika så gott att fundera på datorbyte (särskilt om man fortfarande kör XP, som numera inte bör användas mot Internet pga minskad säkerhet). Har man Windows 8 i senaste version (8.1 Update) så bör man absolut ta fasta på gratiserbjudandet om Win 10 (som gälller till den 26 juli i år). Har men Win7 med SP1 installerad kan man göra detsamma, men 7:an kommer att hållas uppdaterad av Microsoft till 2020, så det kan också vara vettigt att fortsätta med 7:an.
     För den som vant sig vid 7:ans startmeny ger 10:ans startknapp en hygglig igenkänning (om man har dator utan pekskärm), vilket måhända framgår av bilden nedan.
     Vi fick behålla Bos pratmanus. som du kan hitta här. På slutet finns länkar till mer information om Win 10. Några saker som han berörde var följande:

*  Om rutan med erbjudande om Win10-installation är skriven på dålig engelska ska du dra öronen åt dig. Texten ska vara på svenska om du har tidigare Windows i svensk version.Som alltid är sunt förnuft hos användaren en viktig del av datorns säkerhet. 
*  Det blir allt svårare att hejda Win10 från att hämtas hem till sin dator. Det installeras dock inte utan ditt godkännande, men kan ligga väntande i en mapp på flera GB som finns på C-disken och heter $Window~BT (eller~BS) . Om man installerat Win10 bör man inte göra sig av med den mappen innan en månad gått - man kan ju vilja utnyttja returrätten till sitt gamla OS.
* Säkerhetssystemet i Win10 är OK. Brandväggen är bra och virusskyddet (Defender) tillräckligt bra. Onödigt köpa något annat, menade Bo (i vart fall om man inte surfar på skumma ställen)..
* Microsoftkonto krävs och kan lämpligen skaffas innan man installerar Win10. Det funkar med ett gammalt epostkonto i hotmail eller live om man har det, annars kan man enkelt skapa ett nytt som då gärna ska heta @outlook i efternamn. Medför krav på inloggning till Windows, men man kan slippa den om man söker och kör programmet netplwiz.exe och där tar bort bocken som anger att lösenord måste användas vid inloggning.(man får skriva in sitt lösenord då, men slipper sedan).
*  Ska man kunna spela upp CD- och DVD-skivor i sin dator med Win 10 bör man skaffa hem programmet VLC media player, för i 10:an finns inget inbyggt program för denna funktion..


2016-01-28

I ett strilande (och alltför tidigt) vårregn samlades vi för att planera vårens verksamhet, flest gamla kända ansikten, men även en nykommen medlem - vi hälsar Rolf Vadelius välkommen! Troligen som en följd av inlägg i Facebook-gruppen Televerket om senITel har vi den gångna veckan fått ytterligare en ny medlem, Ola Härdin i Gävle
     Den befintliga listan över tänkbara ämnen/föreläsare kompletterades med ämnet 5G (kanske ett studiebesök), Wikipedia m m. Och det blev en hel del prat om svårigheter att hitta rätt i olika versioner av program, vilket lade grunden för diskussion om Word nästa torsdag.
     Vi noterade också att en hel del möteshandlingar nu finns tillgängliga på hemsidan inför årsmötet, och att flera redan anmält sitt deltagande trots att mötet startar först den 4 februari. Förhoppningsvis blir det en rättvisande deltagarlista innan mötet är slut. Inga motioner har inströmmat.
     Vi resonerade också kring de troligen växande svårigheterna att varje torsdag ha ämnen av föredragskaraktär och om vi måhända skulle sänka mötesfrekvensen till varannan vecka. Många starka argument hördes dock för att bibehålla veckorutinen för våra möten men att kanske låta fler möten bli av typ ömsesidigt erfarenhetsutbyte kring företeelser i vårt hanternde av program, appar, smartphones, plattor och datorer. Så vi fortsätter senITels nittonde vårsäsong som vanligt.     


2016-02-04

Halvannan timme går fort och vi hann bara nosa på ett och annat matnyttigt i programmet Word (2010). Krister Björnsjö inledde med en översikt av fliksystemed i Word (det som introducerades med version 2007 och som innehöll många nyheter jämfört med 2003 - en del av dem upplevda som onödigt förvillande - och gav en rad tips rörande formatering etc. Vi tittade också på ollika sätt att foga in bilder i text och hur man får programmet att göra automatisk styckenumrering med indrag (och hur man vid behov kan slippa den automatfunktionen) m.m.
     Johan Martin-Löf visade hur han byggt upp malldokument för protokoll och skrivelser, helt enligt gammal god svensk standard vad gäller marginaler, tabulatorstopp etc. Vi tittade rätt så i detalj hur man anger formateringen av olika stycken och rubriker. Det kräver en del planering, men är givetvis högst effektivt om man kommer att nyttja mallen många gånger. Något nosade vi också på hur man kan samarbeta kring ett dokument och se vem som ändrat vad. 
     Ja, mer hann vi inte förrän klockan var 12. Att här i detalj redogöra för de metoder som gicks igenom skulle bli en  lång historia, som här alltså gjorts kort.

Tilläggas kan att årsmötet 2016 startade denna dag och att ett dussin mötesdeltagare redan är registrerade.


Nedan kan du klicka dig fram till referaten från tidigare års torsdagsmöten. 

Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: rainbolg.gif (1315 bytes)

Det hände 2015Det hände 2014Det hände 2013

Det hände 2012

Det hände 2011

Det
hände
2010

Det hände 2009

Det
hände
2008

Det
hände
2007

Det
hände
2006

Det
hände
2005

Det
hände
2004

Det
hände
2003

Det
hände
2002

Det
hände
2001

Det
hände
2000

Det hände
våren 99

hösten 99

Det hände
våren 98

hösten 98

Det
hände
1997

Åter till
senITel:s
hemsida.

Sidan senast reviderad 2016-05-15

Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: rainbolg.gif (1315 bytes)