senITel

2018-12-13

Så har senITel då avslutat ännu en hösttermin (den 22:a om jag räknat rätt) och ett verksamhetsår. Och det traditionella lussefikat med tillbehör ägde denna gång rum på själva Lucia-dagen. Kanske var det därför vi var färre än vanligt (men vi som var där kunde ju i stället ta mer utav godis, glögg och lussekatter). Ämnena för dagen var många, och föga seriösa. Mattias hade tänk ge oss en initierad inblick i luciafirandets tillkomst och bakgrund, men han hade glömt boken hemma, så det får bli ett annat år.
     Bland övriga diskussionspunkter kan nämnas Kolingen, Russin, Lotteri, Sterky, Rulltlrappor, Årfyllerigratulationer samt några oläsliga anteckningar.
     Torsdagsmötena i Stockholm 2019 återupptas den 24 januari. Till dess:

God Jul och Gott Nytt År!

PS. Som framgår av lilla bilden till höger fick vi också ännu en chans att lära oss slå knut på ett snöre utan att släppa taget i ändarna. Åke demade.

PPS. I julklappslotteriet var det vid mötet en chans på 9 att vinna en tusenlapp. Men förhoppningsvis minskar chansen före måndag då det är dags för dragning i årets lotteri. För då har säkert fler anmält sitt deltagande på vårt forum.

2018-12-06
Inför detta möte hade det efterlysts frågor eller problem med datorer (program, appar, pc, plattor, sartphones) som kanske skulle kunna besvaras eller lösas. Ett antal sådana hade också strömmat in och vi hann beröra de flesta. Svaren/lösningarna var väl inte alltid så glasklara som måhända frågeställarna önskat, men en del blev ändå belyst. T ex:

• att man vid byte av dator kan överföra sina gamla filer via molnet, via en extern hårddisk (eller USB-minne), genom att använda en befintlig backup eller genom att införskaffa ett särskilt program som gör det mesta av jobbet
  
  
• att man med fördel använder SSD för lagring av sina program (för att spara tid), medan alla dokument, bilder, ljud och filmer kan lagras på roterande hårddisk (för att spara pengar, stora SSD är fortfarande dyra). Om man vill byta sin roterande C-disk mot SSD så medföljer programvara för spegling av innehållet från den gamla till den nya disken.
  
  
• att det gäller att ha datorn på tillräckligt länge för att de stora uppdateringarna ska hinna installeras.
  
  
• att gratisprogrammet TeamViewer är utmärkt när man vill fjärrhjälpa någon som har dataproblem (förutsatt att hen kommer ut på Internet) och att programmet även kan användas för att fjärrsyra sin egen dator på avstånd, även från mobiltelefon (i vart fall iPhone, verkar det).
  
  
• att appen File Commander i mobilen är ett hyggligt alternativ till PC:ns Utforskaren (någon direkt motsvarighet finns inte i smartphonen).
  
  
• att biller i telefonen lämplligen sparas på ett separat SD-kort (om möjligt). Ofta sparas bilderna också i molnet mer eller mindre automatiskt, något som dock går att reglera.
  
  
• att reklamen för anti-skimming-kort delvis bygger på skrämseleffekt. För att data ska kunna överföras från ens blip-bara kort krävs att skimmarens utrustning kommer mycket nära (handlar om några mm).
  
  
• att man som regel kan ta en skärmdump (print screen) på en Android genom att trycka på både "sänk ljud"-  och "av/på"-knapparna.
  
  
• alt mobiltelefonsamtal mellan två mobilér ombesörjs i 2G och 3G (även när telefonen har 4G).
  
  
• att det är vanskligt med alla olika konton och inloggningar och lösenord, liksom med inställnningar för vad som ska läggas i molnet (och i vilket moln).
  
  
• att saker och ting som man tror är likvärdiga ofta inte fungerar lika i alla datorer  (och att det gissningsvis blir värre innan det blir bättre).
  

2018-11-29

Leif Walin från Telia INFRA var vår gäst denna torsdag och kunde återse några gamla kollegor. Hans tidiga bakgrund i Telia var på Stockholms teleområde 1986. Vid den stora personalnedskärningen i början av 90-talet tog han tjänstledigt och läste till civilekonom. Åter i tjänst 96 på Nät i Farsta och har sedan mest jobbat med Telias Nätaffär – att sälja operatörstjänst och kapacitet.
     Leif gav först en exposé över milstolpar för utvecklingen av Nätaffären. Det har gått både upp och ner genom åren. På 90-talet kom EU-direktiv om öppna nät och regler för samtrafik med konkurrenter. Det gick också att få EU-pengar för bredbandsutbyggnad i glesbygd (ADSL var det då).
      Bredbandssatsningen 2000 innebar att nät skulle erbjudas operatörsneutralt, Skanova kom i sin första version. Och Nätaffären gick bra.
     Men så brast It-bubblan. Telias ledning bromsade försäljningen till Telias konkurrenter och skar ner tjänsteutvecklingen till enbart vad PTS krävde. Ett återtåg för Nätaffären.
     Under 00-talets andra hälft gick det bättre igen. Satsning på integrering av fast och mobil trafik. Skanova i ny version (delvis en åtgärd för att frivilligt åta sig affärer som man eljest skulle bli tvingad till) och inte minst satsningen på Öppen fiber gav luft under vingarna. Och för ett år sedan bildades Telia INFRA (med Ove Alm som chef). Med 860 medarbetare på 16 orter sköter man grossistförsäljningen av nät, bygger framtidens nät och köper upp on integrerar andra nätföretag. Det går att dra paralleller till hur Telegrafverket för över 100 år sedan köpte in privata telefonbolag i landet.
     Man arbetar i Öppen fiber som Kommunikationsoperatör (KO), står för allmän administration och service av nätet och tillhandahåller en portal (bredbandswebben) där slutkunderna kan välja sin tjänsteleverantör – man kan välja bland ett tjugotal, inkl. Telia. Öppen fiber finns nu hos bortåt en halv miljon hushåll och verksamheten växer.
     Totalt finns i landet runt 160 tjänsteleverantörer (många är väldigt små), ca 100 kommunikationsoperatörer och omkring 200 fiberbolag (bl.a. många stadsnät).
     Sverige har ett väl utbyggt fibernät som når 4 av 5 villor (varav två tredjedelar är anslutna i dag) I flerfastigheter är över 90 % av hushållen anslutna. Anslutningarna fördelar sig ungefär 50/50 på slutna nät och öppna nät. Så fibreringen har nått långt i Sverige, vilket förvånar i andra länder.  Med tanke på landets struktur trodde dock Leif inte att vi någonsin når 100 % fibertäckning – i glesbygd blir det nog på sina håll radiolösningar.

2018-11-22
Programmet denna torsdag var oklart. Därför blev vi heller inte så många runt bordet. Och det som var förberett gick inte att visa, för denna dag ville inte vår (eller rättare sagt Tellus) internetuppkoppling fungera.
Så vi dök lite djupare i vårt reservämneslager, dvs bland Göran Olaussons efterlämnade videoinspelningar. Och det blev en nostalgisk förmiddag med en hel del från Kungliga Telegrafverkets tid. Dels ett gäng gubar som samlats på Telemuseum i början av 90-talet för att delge varandra gamla verksminnen, dels en intervju som Olausson gjort med K-V Tahvanainen, och där handlade det om både telegraf och radio.
Som så ofta så ledde det hela till att minnen av varjehanda slag väcktes även runt bordet. Så det blev en trevlig sammankomst trots de lite dålliga förutsättningarna.

2018-11-15

Gäst var Olof Nordling som berättade om ICANN.    
     Olles bakgrund är en internationell karriär hos Exportrådet och STATT, den tekniska attachéverksamheten, där han var attaché i Paris. Han rekryterades till Televerket i slutet av 1989 och flyttade vid mitten av 1990 till Bryssel för att där driva ett kontor med telepolitiska uppgifter. År 2005 övergick han till ICANN som chef för deras Brysselkontor och gick i pension år 2017.

ICANN, Internet Corporation for Assigned Names and Numbers, är sedan 1998 en non-profit public-benefit corporation under kalifornisk lag i USA. Den ersatte då efter internationella påtryckningar tidigare statligt anknutna amerikanska organ. ICANN sörjer för basfunktioner i driften av det global Internet samt när det gäller tilldelning av IP-adresser (nummer) och domännamn (alfabetiska) så att trafiken skall komma rätt.
     Toppdomänerna är av två slag, generiska toppdomäner och landskodsdomäner.
     De förstnämnda är avsedda för olika ändamål och var från början ett fåtal, men är numera bortåt ett tusental. Landskoddomänerna baseras på ISO:s landskoder, som skapats inom FN-systemet och de står under nationell kontroll. En del länder med attraktiva koder har emellertid lejt ut dem till kommersiella operatörer så att de närmast är att jämföra med generiska koder. En del koder har genom politiska omvandlingar försvunnit (YU) medan andra är kvar (SU).

2018-11-08
Denna torsdag var det utflykt. Till Arlanda flygplats där deltagarna fick se och höra om flygtrafik m m. Referat kommer förhoppningsvis, här är tills vidare några bilder.

	En samling färgglada besökare på väg upp i tornet. (t..v) Denna disiga novemberdag var det lättare att se planen på skärmar än IRL uppe i tornetL.Och många skärmar fanns det (t.h)
	Men vi kunde bidra med en solglimt i dimman. Nämlligen vår nya medlem Cariin Sohl (t.v i bilden t.h).

2018-11-01
Amar Andersson, en ny trevlig bekantskap för de flesta av oss, gästade senITel denna torsdag och gav oss intressanta återblickar från sin tid i Telia. Det började för hans del 1980 med elkraft i kvarteret Jericho. På 90-talet fick han en avlagd IBM-dator och fann att det var intressant, och han lade mejseln på hyllan och hoppade med i en grupp som jobbade med Internet. Det var Unisource som höll i dessa frågor då. Behovet av support ökade snabbt och Telia Net bildades. På marknadssidan var det hård konkurrens mellan operatörerna, men på tekniksidan kunde man samarbeta bra över gränserna, för alla var beroende av varandra. Ett informellt samarbete byggdes upp och man fann att en del kniviga problem gick att lösa i öl.
     Friidrotts-EM 1995 hölls i ett Göteborg vars telenät inte då hade tillräcklig kapacitet och faciliteter för den anstormningen. Det renderade en hel del badwill till Telia. Telia Net satsade hårt på utbyggnad och ny teknik och resultatet kom att imponera t o m på konkurrenterna – och det fungerade för nya krävande spel som World of Warcraft.
     Telia hade förmågan att lösa problem – fast kanske inte alltid att tala om det för omvärlden. Vid Eurovisionsschlagerfinalen i Globen år 2000 kom det fram någon dag innan att den tänka entreprenören inte kunde fixa Internetanslutning till Globen. Telia fixade snabbt en fungerande quick-and-dirty-lösning, med nätverkskabel hängande som en tvättlina från Globen till andra sidan gatan.
     Amar berättade också om äventyrligheter i österled. Företaget Russian Business Network ägnade sig åt verksamhet som inte var olaglig i Ryssland, men klart kriminell i många andra länder – virusspridning, barnpornografi, utpressning. Trafiken växte, och mycket av den gick genom Telias nät, eftersom vi hade förbindelsekapacitet österut. Ett dotterföretag till RBN (med bas i USA!) erbjöd ”bullet proof hosting” för tveksamma webbplatser. Innehållet placerades på flera håll och blev man stoppad en väg så kunde man växla om och låta länkarna gå till en spegel av sajten en annan väg. När de två kända vägarna hade blockerats visade det sig att det fanns en tredje, som trixade sig fram via Telia. Den stoppades snabbt och effektivt, men kanske inte helt enligt regelboken.
     Så småningom hann den ryska lagstiftningen mer ifatt med verkligheten. Men när den oetiska verksamheten peakade runt 2008 hade företaget i fråga miljoner kapade datorer som kunde fås att sprida spam m m och stod för ca 70% av all spamtrafik (och totalt sett är ca 3 av 4 mejl spam). Efter att huvudmannen omkommit i en krasch med sin lyxbil tynade dock detta företag bort. Men det finns misstankar om att RBN flyger vidare ”under radarn” och bl a orsakar överbelastningsattacker.
     Datasäkerheten fortsätter att vara en vital fråga – hur pass bra datasäkerhet finns t ex i moderna bilar, eller i smarta högtalare.
    Numera arbetar Amar i en IT-grupp inom Ångpanneföreningen som konsult, och bland hans storkunder finns Telia. I ett jätteprojekt, Telia Metro Network, handlar det bl a om att byta till modernare (och billigare) teknik i alla stora nätknutpunkter.

2018-10-25
Bia Persson var dagens gäst. GalaPelle var inte på plats denna torsdag, så han hoppas att någon annan bidrar med ett referat. Så här såg det i alla fall ut.

2018-10-18
Gunnar Persson från Sundsvall gästade oss denna torsdag och berättade intressant och personligt om Telias etablering i Lettland.
     Efter att ha lämnat barndomens Norrbotten och  jobbat på Jakobsbergsgatan gick Gunnar två år på Teleskolan och hamnade sedan i Farstas betongbunker, där han stod ut några år innan han sökte sig norrut till Sundsvall. Värvades i slutet av 70-talet till Swedtel och Saudiarabien (efter stor tvekan som nybliven far och villabyggar, men hustrun tyckte att vi kan väl pröva). Det blev 20 år i utlandsjobb.
     Till Lettland kom Gunnar i början av 90-talet som projektledare för Swedtel som efter Sovjets fall ville erbjuda Lettland ett nät med kontakter västerut och inte bara till Moskva. Landet var då grått, trist och eländigt, inflationen var skyhög (för 100 kr fick man en kasse rubel). Men det ändrades snabbt, i vart fall i de stora städerna, och var man driftig och affärssinnad kunde man snabbt bli miljonär.
     Telemässigt bedömde man det ogörligt att få tekniken att samspela med den gamla utrustningen och man beslöt bygga en AXE-station och slussa trafik via Sverige. Man hittade en outnyttjad 60-grupp i en koax från Riga och fick igång den, delvis med hembyggda prylar från försvarets överskottslager. Investeringar på ca 17 miljoner krävdes som skulle betalas av trafikavgifter och hyror. Gunnar fick kontakt med Veisturs Vucins, då chef för Swedish Telecom International (och stammande från Lettland!), som var positiv och snabbt ordnade fram ett avtalsförslag som accepterades och resulterade i bl a en stor presskonferens i Riga mars 92 där Vucins kunde informera på lettiska. I augusti skull tekniken stå klar, så läget blev pressat, och det krävdes små påtryckningar (chokladkartonger o dyl) för att få tillträde till lettiska stationernas statoivrader.
     Svenska kungaparet skulle på statsbesök i Baltikum i september samma år, och man lyckades se till att kungen då skulle förrätta invigningen. Det blev ett fejande och renoverande på gamla utlandsstationen och konstigt nog blev det klart i tid så att kungen kunde ringa invidningssamtal till Sverige, där kommunikationsminister Odell svarade (efter några nervösa signalers väntan). Det var succé, utom i Aftonbladet som kallade det fiasko eftesom någr droppar champagne spullits på drottningens skor.
     Efterfrågan på utlndstrafik var förstås stor och många förbluffades över de nya möjligheterna. Vid en utställning lät man besökare ringa och Gunnar miindes en kvinna som överlycklig för första gången kunde ringa sina släktingar i Israel. Trafiken växte och snart tillkom också trafik från det gamla analoga nätet när man fått igång signalsystem som klarade översättning till/från rysk standard.
    Telias mål var delägarskap i Latvia Telecom som sökte en partner. Man gick ihop med Deutsche Bundespost och ansågs som klara potentiell vinnare, men samarbetsavtalet kom i stället att tas hem av CableWireless i samspel med Sonera. Oförklarligt utåt, men tämligen förklarligt om man kunde kika lite vad som hände under bordet.
     1994 hade man i alla fall över 6000 kunder och hanterade avverkade över 2 miljoner trafikminuter (varav många till/från USA). Och ekonomiskt gick det hela över förväntan (fast det var svårt att hantera alla dollar som skulle till Sverige).
     Man ville inte överge landet utan Telia köpte in ett litet personsökarföretag och bildade Telia Latvia, där Gunnar en tid var VD. En av deras stationer fick order att stänga eftersom den störde en stor rysk radarstation som jobbade på närlliggande frekvens. Problemet löstes i samråd med röda armen, utan stängning.
     C&W lämnade Lettland 98. Och Telia är nu åter delägare i Latvia Telecom, Telia Latvia finns kvar och Telia har dessutom landets bolag för mobiltelefoni.
     Gunnar kryddade också sin framställning med att ge detaljer om många små kringhändelser, och vi fick bl a veta definitionen av Kaffe Normale (ungefär motsatsen till Café Brutal). Vi sa tack för en trevlig förmiddag.

2018-10-11
Nyheter och en del repetition rörande funktioner och appar i Android (nr 8) fick vi denna torsdag av Till Mayer, som kopplade upp sin telefon till projektorn via en chromecast-dosa (för att det skulle funka fick han stänga av den kryptering han normalt har via F-secure).
     Först fick vi exempel på hur bra det numera går att prata med sin telefon och t ex få den att skicka SMS eller ringa ett samtal, få receptet på kanelbullar eller få reda på vad Televerket var för något. På en Android-telefon håller man in hem-knappen för att få kontakt med Google Assistent som klarar svenska språket bra nu
     Vi fick lära oss en del om batterivård (Inställningar>Enhetsunderhåll). Hur man stänger av ljud från telefonen t ex nattetid. Hur man gör genväg till en ny mapp och hur man kan placera t ex pdf-dokument överförda från sin dator i den (om man föredrar att ha dokument lagrade lokalt och inte i molnet). Appen File commander kan då vara bra att ha.
     Till visade också hur man kan ställa in vilka systemikoner som ska synas överst på skärmen. Hur man kan använda telefonen som förstoringsglas (Magnifier), som hastighetsmätare (DigiHUD), som vägvisare till olika adresser (från ”din position”). Och mycket annat (bl a såg vi i appen Windy hur orkanen härjade i Florida, men att det var rätt lugnt i stormens öga).
     Mest imponerade nog återgången till röstkommunikation så att man nu kan göra som i telefonens barndom, be telefonisten/assistenten att ringa till Johan eller leta efter information. Att slippa fingerskiva och knappar och bara beställa med rösten.

 2018-10-04
Efter kaffe och kanelbulle (det var ju kanelbullens dag) pratade vi gamla miinnen innan vi gick till klubbrum 4 för dagens relativt ospecificerade ämne. Först (åter)såg vi en Televerksfilm från 80-talet med Bert-Åke Varg och John Harrysson som två av Televerkets klantskallar. Om vikten av att inte orsaka fel i nätet pga klantighet.
     Sedan varvade vi llite tips som Åke hämtat ur PC-tidningen med berättelser om egna problem och fler gamla minnen. Av den första kategorin kan nämnas:
- Aktivitetshanteraren, som ger info om (bl a) vilka appar som är igång, hur mycket de belastar minne och processor, vilka program som autostartas tillsammans med Windows - och hur man kan stänga av dem. Nås enklast via högerklick nere i aktivitetsfältet eller med kommandot CTRL+Shift+Excape).
- Vikten av att hålla nere temperaturen i processor och moderkort. När fläkten börjar gå fortare än vanligt kan det vara dags att ta fram dammsugaren och få bort damm i kylflänsar m m.
- Med moderna batterier (litium) är det inte viktigt att vänta med laddning. Och det går att byta batteri även i moderna telefoner, men det är plligt och tar tid.
- Datorn drar ström även i strömsparläge och telefonen drar mer ström när täckningen är dålig och när den måste leta efter Wifi, även om man inte ringer något.
- Det finns risker med betalkort som kommunicerar trådlöst med kassaterminalen (NFC). De kan läsas av obehörigt vid närkontakt och bör lämplligen förvaras i avskärmande metallfodral (finns att köpa). En del banker medger att man stänger av uttag via NFC. Den inringade symbolen på bilden talar om att kortet har NFC-möjlighet.
- Det går att lura fingeravtrycksläsare också.
Så noterade vi att man i USA byggt världens snabbaste dator som kräver 520 kvadratmeters yta men som klarar 200 miljoner miljarder beräkningar per sekund. Vi pratade också en hel del om hur skrämmande mycket som Google  och andra registrerar om oss genom alla våra digitala spår.

2018-09-27
Ingen gäst denna torsdag, utan förmiddagen ägnades åt att diskutera vad vi ska försöka ägna oss åt terminens kommande torsdagar. Som framgår av menyn ovan så är det mesta fortfarande oklart, men en del intressant finns i pipe-line och det är bara att hoppas att det inte blir några stopp i rören.
En utflykt till Arlanda kan det bli också.
     Någon dag borde ägnas åt våra dator/surfplatte/smartphone-problem tyckte några och gav exempel på vad man kan råka ut för. Så det blir det nog - återstår att se om lösningarna finns också.
     Kryptovalutor vore intressant att få information om, särskilt nu när det figurerar hot om att sprida info till alla vi känner om vårt surfande på osedlilga sajter, om vi inte betalar en avsevärd lösensumma - i bitcoins (men, nej, betala inte, det rör sig om blufflhot, som bör polisanmälas).
     En rekommendation fick vi av ordförande Johan: Om du åker till London så missa inte Scioence Museum, där finns nya intressanta utställningar, bl a en avdelning om kommunikation.

2018-09-20

Höststarten för våra torsdagsmöten blev mycket trevlig. Ute sken solen men första höststormen var i antågande. Inne fick vi höra Mattias Fridström, Vice President & Chief Evangelist i Telia Carrier. Hittills 22 år i Telia, vilket var många fler än han tänkt sig från början. Med rik erfarenhet från både teknik- och marknadssidan. Var med och byggde Telias internationella fibernät när det grävdes ner mer fiber än vad det fanns plaströr till i Europa. Reser nu mest runt och talar för varan.
     Och det har lyckats bra. Telia Carrier (TC) säljer ungefär lika mycket till andra kunder som till Telia. Man har 490 anställda, varav 176 i Sverige, 52 i USA. Carrier-koncernen har 34 dotterbolag, det nyaste i Japan (med f n en anställd). Man är i dag rankad 1:a i världen bland många konkurrerande carriers. 85 % av all trafik i Europa passerar genom TC:s nät. 1,5 miljarder människor spelar dataspel över det nätet. Man har 400 kunder i USA och konkurrerar framgångsrikt med de stora (och tröga) jättarna där.
     60% av omsättningen (som totalt är ca 6 miljarder) avser voice/telefoni som säljs på minutbasis. Det pågår en day trading om att köpa de billigaste trafikminuterna och TC kan hålla låga priser. Det gäller att behålla kunderna hos sig. Det är bra att vara stor, konkurrensen är hård, och när det man säljer är ungefär detsamma hos alla leverantörer så är kundbemötandet en viktig ingrediens.
     I en stor undersökning placerar sig TC som det bolag som är viktigast för att Internet ska fungera. Såväl globalt som i flera världsdelar.
     TC transiterar IP-trafik, säljer voice på minutbasis och håller reda på alla svenska mobiler när de används utomlands. Man hyr också ut våglängder  och hela nät, bl a till Tele2. Och man ser till att Google-servrar i Liljeholmen och Facebook-servrar i Katrineholm har bra nättillgång..
     Nätet består av egna fibrer i Europa (många fler fibrer än som används i dag plus tomma plaströrskanaler för kommande utbyggnader). Även i USA och till Moskva plus egen fiber under Atlanten – totalt finns nu 16 transatlantiska kablar. Satellitförbindelser är inte längre ekonomiskt motiverade utom i ”glesbygder”, typ Afrika där markbunden infrastruktur ofta saknas.
     Och det går fortfarande bra att tjäna pengar på att sälja nätkapacitet så som TC gör. Man har en inkomst från varje nedladdning från YouTube (visserligen väldigt liten, men ändå). Liksom för inlägg på Facebook etc. Och när alltmer information lagras i molnet blir det ytterligare påspädning av intäkterna. Man arbetar med lösningar som erbjuder trafik med många olika molntjänster.
     Sverige är väl lämpat för stora datacentraler – bra infrastruktur, kallt klimat. Facebooks lokalisering i Luleå har skapat ca 450 nya jobb där och om Sverige lyckas i sina strävanden att få hit bl a Google och Microsoft kan det skapa 25 – 30 tusen jobb, räknar man med.
     Så även om det nog är klokt av Telia att satsa även på att sälja innehåll i media på nätet så är fortfarande försäljning av nätkapacitet en både viktig, lönsam och växande del av affärerna.
     Mattias talade också om säkerhetsproblem, ansvarsfördelning vid fel, ekorrars böjelse att tugga på fibrer, obalans i trafikfördelning m m, men det här referatet har redan blivit i längsta laget. Tack för en trevlig förmiddag Mattias.

2018-05-17
En remarkabel torsdag. Inte nog med att det var nationaldag i vårt västra grannland och dessutom Världstelekommunikationsdagen.(och numera även informationssamhällets dag). Det var också terminsavslutning i senITel för 42 gången. De som läst Liftarens Guide till Galaxen vet att detta nummer är av största vikt. Dagen till ära hade vi förlagt examensövningen till Himlen. Vi vet numera att man inte får inträde där före kl 11.30, att hissen går snabbt, men inte  riktigt ända upp men att utsikten också är värd bengåendet i de sista trapporna.
    Vi åt alltså en vårlunch i restaurangen som heter just Himlen och lligger högst upp i det som förr hette Skatteskrapan (numera bara Skrapan).  Deltagandet var  lite större än många andra torsdagar  och  mat och öl interfolierades  av  glatt samspråk vid våra bord. Den lite förtida högsommaren som rått en vecka var visserligen över, men sikten var god (lilksom maten). Bilden visar vyn över Östra Södermalm,, mot Östersjön.
     Vi önskade varandra glad och god sommar och noterade att höstens första torsdagsmöte blir den 20 september i sedvanlig lokal och enligt sedvanlig rutin.

2018-05-03
Bjanca Colic från Microsoft besökte oss denna torsdag och berättade om hur man ser på förändringarna i världen och på vilken anpassning och förändring som krävs  för att IT ska bli  mer effektivt och mer  kundvänligt.
     Undersökningar visar att bortåt en biljon dollar om året investeras utan att ge någon effekt, att endast 13 % av medarbetarna i företag är riktigt engagerade i sina uppgifter, att nära hälften av all mötestid är ineffektiv, att 20 % av arbertstiden går åt till att leta efter information. Man kollar sin mejl varannan minut, blir störd av avbrott var tredje minut och har 8 fönster öppna i datorn. Det finns alltså mycket att vinna, både ekonomiskt och i förbättrad arbetsmiljö.
     Microsoft försöker hitta de bästa produktiva lösningarna, skapa en intelligent molnplattform och göra upplevelserna mer personligt anpassade. Precis som t ex Netflix och Spotify har ett individanpassat gränssnitt och är tilllgängliga från valfri PC, mobil dller platta så har man gjort motsvarande anpassningar i Microsoft Office 365..Man kan köra online eller offline, skriva worddokument etc i webbläsaren, med nästan samma funktionalitet som med programmen i sin egen dator. Du behöver inte lämna programmet för att söka, sökfunktioner finns inbyggda. Samarbete stimuleras med olika hjälpmedel; lätt att dela information, möjlighet till chat m m. Programmen minns vad du höll på med förra gången du var inloggad osv. Och man har ett bra dataskydd. Och får prorammen automatiskt uppdaterade.
     Officeprogrammen, och inte minst Office365 är i första hand en produkt för företagsmarknaden. Och i än högre grad 365 Enterprise där man paketerar Office 355 ihhop med Win 10 Enterprise, Enterprise Mobility och Security. Men för oss konsumenter är förstås Office också mycket användbart. Fast vi nöjer oss kanske med att köpa en version som vi kör i vår egen dator och en ny sådan planeras bli lanserad snart under namnet Office 2019. Det blir förstås inte gratis.
     Billigt kan man nog däremot komma undan om man logar in på sitt Microsoftkonto (typ en hotmail- eller ooutlookadress) och använder lagring på nätet i OneDrive (30 GB). Då kan man köra  t ex Word Online med hyfsat god funktionalitet.  Ett annat alternativ är förstås att köra gratisprogrammet LibreOffice. Men Bjanca avrådde från tredjepartsprogram. Många av de problem som kan uppstå t ex vid uppdatering av Windows hänger samman med program från tredje part som inte är helt samkörda med Microsofts programvaror.
     Slutligen noterade vi att den nya versionen av Windoes 10, med undrnamnet 1803 nu ska bli tillgänglig i Sverige (från den 8 maj).

    Och så konstaterade vi att det bara är ett torsdagsmöte kvar före sommaren. Det äger rm överst i f d skatteskrapan, restarurang Himlen, där vi ska inte en enkel lunch och studera utsikten den 17 maj. Anmäl deltagande till Åke P snarast. De som anmäler sig får sedan välja mat den 14 maj, då menyn för den veckan publiceras.

    
2018-04-19
Ett högaktuellt ämne denna torsdag: Vad ska vi egentligen ha AI (artificiell Intelligens) till?  Agneta Björnsjö (dotter till vår vice ordf)  från det globala konsultföretaget Accenture (med 442 000 anställda!). Hon är ekonom och mest sysselsatt med internationella marknadsanalyser och trender.
     AI är mjukvara som kan samla, känna, förstå och agera på information och som kan lära sig mer och mer. Än så länge ligger fokus på "svag AI" som har begränsade applkationer, kan simulera tänkande och agera som om det vore intelligent. "Starkt AI" ligger i framtiden, har generella applikationer som kan angripa alla problem och som faktiskt tänker självt och har ett eget medvetande. När vi kommer dithän måste vi kanske också tänka oss att träffa "ickespridningsavtal" för farliga appllikationer.
     Men i dag handlar det mest om system som kan göra processarbete, konversera i tal och text med människor, analysera, hitta mönster och ge rekommendationer. Som kan avlasta människor en hel del (ofta trist och repetitivt) jobb.
     Konversationsaspekten demonstrerade Agneta genom att använda Alexa, företaget Amazons talande "home controller". Alexa talar inte svenska än men kunde upplysa om vädret i Stockholm (med temp i Fahrenheit), tala om för oss var vi befann oss (i relation till Seattle). Alexa kan utföra en hel del tjänster och blir troligen viktig för e-handeln och för att styra det smarta hemmet. Hon lystrar hela tiden till sitt namn och man kan undra hur mycket annan information som kan samlas in av den ständigt lyssnande utrustningen.
     Hur AI kan analysera twitterinlägg från Donald Trump och deras effekt på börsen såg vi en filmsnutt om. Den finns här. Börshajarna blir beroende av hur snabbt deras dator kan välja mellan köp och sälj.
     AI blir framöver en tredje produktionsfaktor vid sidan av arbete och kapital genom att förstärka den mänskliga förmågan, t ex med underlag för läkardiagnoser eller försäkringsvillkor. Teoretiskt sett kan tillväxten fördubblas, förutsatt att lagstiftning m m anpassas. AI kan påverka samhällsstrukturen - på gott och ont. Olika experter har högst varierande mening om vad utvecklingen kan leda till. Mest negativ var kanske Stephen Hawking ("It could destroy us all") medan de mest positiva kan se AI som världens räddning.
     Under alla förhållanden kommer användningen av AI att resa krav på en hel del regleringar och internationella överenskommelser. Den som lever får se.
    

2018-04-19

Tillfällig högsommar, men ändå fullt runt bordet. Den som drog folk denna vecka var Anders Rockström.f d  "senior dissident" vid Telia, om man får tro visitkortet  (stämmer rätt bra med att han vid sitt besök hos oss för 17 år sedan presenterade sig som organisationens hovnarr med uppgift att säga sanningar som kanske inte alltid stämmer med vad alla telebolagen tänker och tror).
     Anders hade nyligen gett goda råd om fibernät i Till Mayers bosamfällighet i Rönninge. Nu förmedlade han dessa råd även till oss. Dock i en lite svårare version, eftersom vår dators presentationsprogram vägrade visa det mesta av texten i hans Powerpoint-presentation.
     Tiden för DSL- och kabellösningar har börjat rinna ut, menade Anders. Lokala nät och fiber har framtiden för sig. 1995 var 2 Mbps ett gott bredband, nu erbjuder de flesta leverantörer snart Gbps.
     Den största kostnadsposten är inte sällan grävarbete för att lägga ner rör eller fiberkabel. Handlar det om åkermark kan man komma undan med ca 50 kr/m men ska man gräva upp asfalt kostar det minst tio gånger mer. Guldläge har man om kanalisation redan finns tillgänglig, så som kan vara fallet i flerfamilljshus.
     Erbjudanden om fiberdragning dyker upp i många områden. En del aktörer har metoder liknande baggböleriet med norrlandsskogarna för över hundra år sedan. Det gäller att se upp så man inte blir bunden flera decennier framåt. Och att inte binda sig för onödigt höga hastigheter. Mycket få har behov över 100 Mbps. Det som utlovas är ofta "upp till" ett tak, men även om man bara får hälften av utlovade 100  så klarar sig även famlijer med tonårsbarn på den hastigheten.
     Ska man kanske bygga nätet i egen regi. Låta samfälligheten själv ansvara för åtminstone den dyraste biten - kanalisationen. Det kan vara ett bra alternativ, ekonoomiskt sett, hävdade Anders. Det fnns subventioner, flrån jordbruksverket och från EU, men de är förenade med krav som gör att det faktiskt kan bli billigare att avstå från bidrag. Kan man undvika mellanhänder (och kanske avstå från en del valfrihet) när det gäller tjöänsteutbudet så sparar man ytterligare. Det finns fall där en mellanliggande "kommunikationsoperatör" gjort priset för bredbandstjänsten fem gånger dyrare än vid "raka rör".
     Det gäller också att se till att det blir så enkelt som möjligt. Lättservat. Helst ingen aktiv utrustning ute i nätet. Om samsfälligheten ska sköta det själva kan det behövas eldsjälar med kompetens, men det går också att anliga entreprenörer.
     Kravet på tillgång till vissa TV-kanaler har minskat - det går att se de flesta via plaly-funktioner på internet. Och för de (enstaka) som vill ha det precis som tidigare går det att lösa med en liten extra burk.
     Viktigast är kanske att se till att man/föreningen/samfälligheten har äganderätten till kanalisationen, avslutade Anders.
     Slutligen fick av ordförande Johan ett kort referat från årsmötet i vår moderorganisation Teleseniorernas Förbund. Business as usual, kan det sammanfattas som.

2018-04-12

Vårsol och säsongsrekord vad gäller deltagande denna torsdag. Så var det också celebert besök, Åsa Sundberg, tidigare kollega på Tellia, numera Vd för Teracom. Åsa sllutade i Telia 1999 men hållit sig kvar i telecom-sfären. Kom till Teracom 2008 först som styrelseordförande, numera sedan 5 årsom Vd.
     Det har hänt mycket sedan Teracom-verksamheten skildes från Telia 1992. Digitalisering. Uppbyggnad av betal-TV med Boxer. Sedermera vågen av streamiing-tjänster som Netflix, som tar kunder från Betal-TV:n. På sikt försvinner den verksamheten. Teracom har därför sett om sitt hus och koncentrerar sig nu successivt på tjänster som kräver säkerhet och tillgänglighet av väsentligt mycket högre kvalitet än vad kommersiella företag kan erbjuda, med kunder inte minst inom public service, försvar och blåljus-myndigheter.
     Teracom har sedan gammalt (från Telia-tiden) de egenskaper som behövs. Man har inte låtit konkurrensen nagga  på säkerheten. Nät med hög redundans, stor tillgänglighet över hela landet och hängiven personal. Som exempel tog Åsa upp hur väl organisationen fungerade vid sabotaget mot radiomasten i Delsjöfors för ett par år sedan. Visst blev det störningar, men arbetet med reservel, mastbilar etc löpte snabbt och effektivt i en imponerande insats där alla visste vad de hade att göra.
     Behovet av TV-överföringar med garanterad säkerhet ökar också. Boxer har sålts till ComHem (men ger intäkter till Teracom ett par år till). Man kan på sätt och vis säga att Teracom är på väg åter till den verksamhet som en gång låg hos Televerket/Telia, med uppdrag för public service och andra samhällsinstanser.
     Teracom har också radiosystemet Rakel för blåljusmyndigheter på sitt ansvar. Det har visat sig fungera bra för telefoni i krissituationer, t ex vid attacken på Drottninggatan i fjol, men det behöver bygga ut rejält för att klara bredbandig dataöverföring. Här hoppas man nu på ordentliga anslag för nya master m.m.
     Ekonomin kräver effektivisering och sådan sker, men inte på bekostnad av säkerhetsnivåerna. Och även om rörelseresultatet minskar framöver så representerar Teracom numera och framgent en så samhällsviktig verksamhet att företaget inte längre står på någon planerares säljlista.
     På en fråga om DAB-radions framtid menade Åsa att DAB i Sverige har framtiden bakom sig. Det är kört nu. Och vi ska vara glada över att FM-nätet inte avvecklas (så som sker i Norge).
     Avslutningsvis fick vi av ordförande Johan ett kort referat av Telias nyss avhållna bolagsstämma. Välordnat, enkelt, snabbt och städat. Man lämnar långtbortistan-länderna och håller sig runt Östersjön, digitaliseringen fortsätter och lönsamheten blir sisådär. Vi som har aktier kvar får 2:30 i utdelning. Mycket litet sades om teknik och om carrier-verksamheten. 

Mer återblickar blev det för det dussin medlemmar som samlats denna torsdag. Jag hade hittat en film på Youtube  från 1984 med Herbert Söderström. Han var i programmet mycket tveksam till PC o minidatorer.Varför man skall ha dom, det finns ju papper o penna?
     Vi var alla mycket roade av Herberts utsikt då filmen gav svar på var vi stod 1984 och vad som syntes komma /Åke P

2018-03-08
Till Mayer har  bytt till en ny Xperia med Android 8 som har smeknamnet Oreo (undrar vad kakbagaren fick betala för det).  Den nya versionen har en hel del nyheter och Till demonstrerade en del av dem (men påminde också om sådant som fanns med redan i föregående vesion.
     Möjligheten att ansluta sladdar blir färre och det krävdes nu en Chrome Cast för att ansluta mobilen ltrådlöst via WiFi till vår projektor, men det fungerade enkelt och bra, bara att under Inställniongar - Enhetshantering välja Casta.
     Simulktlankapaciteten har ökat och man kan nu ha en rullande video i bild samtidigt som du jobbar med andra appar, som ett litet fönster i hörnan (se bilden). Skärminställningar ändras genom att man trycker på en fri yta på startsidan och man kan även ställa in olika rutmönster för hur många ikoner man vill ha på sidan t ex 4x5 eller 4x6).
     Att samla appar i mappar går förstås bra, men samlijngsikonerna blir nu runda - ett exempel på de "kosmetiska" ändringarna. Systemmapparna ligger still nedtill på alla startskärmar. En mer substansiell nyhet är att man kan använda batterivård, som anpassar laddningstiden till den optimala (i vart fall om man laddar varje natt och har regelbundna sovvanor)..
    Under System - Om telefonen kan man beordra tester av allehanda slag. Man kan göra mängder av inställnigar, t ex ange vilka appar som ska ha autonom ltillgång till nätet för att spara data. Och i appen Chrome kan man göra genvägar på startskärmen till önskade webbsidor (via iinställningar - lägg till på startskärmen).
     Till talade även positivt om Google Maps. Han har ett antal adresser inlagda men låter mobilen själv välja aktuell position. Han kan då enkelt få fram färdvägen till önskad adress oberoende av var han befinner sig. Och han kan kanske undvika de röda bitarna av färdvägen - där är det mycket trafik. För att spara mobildata kan man med fördel ladda ner kartor i förväg och använda dem offline under färd.
     Andra appar berördes också: Ljudmätare för att kolla decibelltalet, magnifier för att använda mobilen som förstoringsglas, Vino för att ta reda på vad man dricker och vilket vin som anses bra, CCleaner för att hålla mobilen i trim och rensa bort onödigheter. Samt Postnords app Riktiga Vykort, där du själv kan välja motiv bland egna bilder, skicka från mobilen och få det levererat som ett vykort med snigelposten.
     Ja, det är ingen hejd på vad man kan använda en modern smartphone till. Vi kom inte in på det, men det lär fortfarande gå att ringa med dem också.

isvecka hade en tapper skara pulsat genom snön till Tellus för senITels torsdagsmöte. Vi noterade att vi nu kommit in i månaden mars, vilket dock inte avspeglade sig på termometern.
     Inledningsvis visade Åke P hur hans reptrick från förra veckan egentligen skulle se ut och nu lyckades det perfekt. Vi noterade också att årsmötet var avslutat och att resultatet var överraskningsfritt ungefär som vanligt.
     Sedan tittade vi vidare på den filmade intervjun med Torsten Larsson som vi börjat konsumera redan i höstas (17-11-30). Nu handlade det bl a om valet mellan cirquit switching och packet swítching. Både och behövs i avvaktan på digitalisering menade Televerket då det begav sig och det kretskopplade Datex-nätet specades. Införandet blev dock inte klart förrän digitaliseringen stod i farstun och stampade. Det fanns tveksamhet från staten, men  verket  krävde att  inköp skulle  ske enligt digitala specifikationer, PCM och AXE med digital gruppväljare.  Och teleområdena var  klart positiva till den ökade digitaliseringen.
     Efter omorganisationen 1976 gällde målstyrning och alltför stort fokus på kostnadsbesparingar. Det ledde, menade Torsten, till eftersatt underhåll och nätet var i dåligt skick runt 1980.  Det tog ett antal år att få fason på  spärrvärden m m.
     Torsten berättade också om pionjärarbetet med PRS-lönesystemet som tog fasta på gruppsamarbete och integraton av anläggning, drift, underhåll och - så småningom - försäljning. Och om sina måpnga engagemang i det internationella samarbetet i CEPT och ITU.
     När det gällde Internet noterade Torsten den bristande logiken i att nätet/transmissionen i hög grad var statssubventionerad i USA medan kommersiella aktörer tilläts tjäna storkovan på olika tillämpningar. Kraven på "gratis överföring" spred sig även i Europa.
     Så blev klockan 12 och det finns fortfarande en bit kvar att titta på av Göran Olaussons videointervju med Torsten Larsson. Så ämnet återkommer nog längre fram.

2018-02-15

Vår v